Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet

  • Jacob Gudiol
  • Tagged , , , , , ,
  • 2013-04-14
  • Glutenfritt är populärt idag men behöver verkligen folk äta det?

    Gluten och vete är ett väldigt hett ämne just nu. I alla fall när det kommer till dietböcker och fitnesskretsar. Dessa två branscher är några av de mest trendkänsliga områdena jag vet. Hela tiden kommer det något nytt som en väldig stor människor ska hänga på. Allt ifrån träningsredskap, gruppass, träningskläder till dieter.

    Det allra mesta som kommer från dietböcker och fitnesskretsar är skit. Det finns ingen orsak att försöka förfina det. Mycket av det fungerar visserligen men det finns redan saker tillgängligt som fungerar bättre. Så oftast tar tyvärr bara ”det senaste” fokus från det som är viktigt.

    Men då och då kommer det väldigt bra saker från samma värld. Det etablerar sig som en trend och först där efter visar studier och vetenskapen att det verkligen kan finnas något som är intressant och värt att ta tillvara på. En av de nyare trenderna idag är att gluten, samt i viss mån vete, lyfts fram som en stor bov i dagens hälsoproblem och jag tänkte i det här inlägget gå igenom både vad som påstås kring gluten och vad man verkligen vet om de eventuella hälsoeffekterna av att äta det.

    Vad påstås gluten kunna orsaka

    Den här listan kan egentligen göras hur lång som helst. Den längsta listan har nog William Davies tagit upp i sin bok ”Wheat Belly” eller Brödberoende som den heter på svenska. Den boken är en av de mest missvisande bilderna av forskning och vetenskap som jag någonsin läst men den är ändå väldigt populär och har varit en storförsäljare i USA. Jag har gått igenom den boken kort i inlägget Blir man smal av att utesluta vete och gluten? om du är intresserad av just den.

    Den vanligaste kritiken mot gluten samt vete är nog annars följande punkter:

    • Inflammatoriskt
    • Många tål det inte (glutenkänslighet)
    • Försämrad maghälsa
    • Lektiner ställer till det för immunförsvaret
    • Dåligt upptag av flera mineraler via fytinsyra
    • Högt blodsocker

    Det går utan problem att hitta många punkter till att addera till den här listan men dessa punkter är de vanligaste och därför tänkte jag att jag skulle titta på främst dessa.

    Problemet med gluten och vete

    Det här kommer inte på något sätt att bli en komplett lista på alla saker som du kan stöta på från folk som säger att vete är något man inte ska äta. Det finns många hypotetiska resonemang kring den här frågan med och jag tycket vissa är intressanta men det går inte att säga något om hypotesen stämmer eller inte just nu tycker jag. Så det här blir en lista på de större kända sakerna med vete och gluten som kan ge faktiska problem hos människor.

    Veteallergi

    Det finns människor som är allergiska mot vete. Precis som vissa människor är allergiska mot nötter, jordnötter, mjölkprotein, ägg, soja, skaldjur mm. När det gäller veteallergi är det också ganska typiska allergiska symptom så som eksem, astma, utslag, snuva, illamående och ont i magen osv om de får i sig vete (1). Symptomen kommer också fort efter exponeringen.

    Som med vanliga allergier är veteallergi också vanligast hos barn och en del av barnen växer ifrån sina problem allt eftersom de blir äldre (2). En studie här från Sverige visade att förekomsten av veteallergi hos 4-åriga barn var ungefär 0,7 procent (14). En telefonundersökning i USA på vuxna visade en förekomst på ungefär 0,5 procent (15)

    Kort och gott kan man säga att veteallergi är något du med nästan 100 procent säkerhet vet att du har. Eller du vet kanske inte vet att det är just veten som ger problem men får du allergiska reaktioner testar du dig nog snart för allergi och då kommer man finna veteallergin.

    Glutenintolerans – ett problem som ofta gömmer sig

    En annan sjukdom där vete också är ett problem är glutenintolerans eller celiaki som det mer korrekt heter. Personer som har glutenintolerans tål inte proteinet gluten som finns i vete och andra spannmål. En person med glutenintolerans kan alltså inte äta någon typ av spannmål. Gluten har dessutom väldigt klistriga egenskaper som gör det lockande som tillsats och därför är det vanligt att gluten adderas till processade produkter.

    En person med glutenintolerans skiljer sig från en person med ren veteallergi då en person med veteallergi tål andra spannmål även om det förekommer att de är allergiska från andra protein i andra spannmål med. Ett problem kommer sällan ensamt när det gäller allergier tyvärr.

    Ett väldigt stort problem med glutenintolerans är att symptomen är väldigt blandade och diffusa och det finns en betydande mängd människor som går runt med glutenintolerans utan att veta om det (3). Mängden personer som har glutenintolerans är därför okänd men den uppskattas till ungefär 2 procent i Finland där antalet verkar ha ökar markant sen 1970 (4).

    Av en ännu okänd orsak ökade antalet fall med glutenintolerans markant mellan 1984 och 1996 i Sverige. I studier på skolbarn födda under denna tid har man visat att förekomsten av glutenintolerans är så hög som 3 procent (5). Många av dessa barn och även många vuxna går alltså runt utan någon diagnos och äter sannolikt gluten som skadar deras tunntarm och som kan ge stor skada i längden.

    De vanliga symptomen för glutenintolerans är diarré, svullen mage, förstoppning och magsmärta. Det finns dock väldigt många andra sätt som sjukdomen kan yttra sig så som blodbrist, Dermatitis herpetiformis (en form av hudsjukdom), huvudvärk, kräkningar, ledvärk, kort växt hos barn och emaljhypoplasi (6). Många av dessa symptom och sjukdomar i sig är troligtvis biverkningar av ett bristfälligt upptag av näringsämnen i kosten på grund av glutenintoleransens påverkan på tarmarna. Just ett dåligt näringsupptag är en av de vanligaste symptomen vid glutenintolerans.

    Hos vissa visar människor visar sig glutenintolerans inte alls förrän senare i livet. Då i form av en ökad risk för många elaka sjukdomar så som Multipel Skleros (MS), osteoporos, epilepsi, infertilitet, ataxi och missfall (6, 7). Det är fortfarande ett kontroversiellt ämne kring de neurologiska sjukdomarna och glutenintolerans men det är utan tvekan så att de förekommer oftare hos personer med glutenintolerans än hos normalbefolkningen. Även hos personer med diabetes typ 1 är glutenintolerans vanligare än hos normalbefolkningen med en prevalens på omkring 4,5-7 procent (8, 9) och det verkar även som att glutenintolerans kan utvecklas några år efter diagnosen diabetes typ 1 (10).

    Det finns en studie på barn med hög genetisk risk för att utveckla diabetes typ 1 där man uteslut gluten från deras diet (21). Resultatet i den studien blev att uteslutande av gluten inte sänkte risken för att ett barn skulle få diabetes typ 1. Så den data som finns idag pekar mot att gluten i sig troligen inte är en orsak till diabetes typ 1. Istället verkar det som att personer med diabetes typ 1 av någon anledning oftare utvecklar glutenintolerans efterhand..

    Glutenintolerans har en tydlig genetisk komponent så om du har någon i släkten som du vet har denna sjukdom är det en god idé att du testar dig tycker jag. Apoteket säljer självtest som bara kostar omkring 300 kr så även om du inte har någon släkting med dessa problem och är orolig så kan det ju vara värt att testa. En liten varning dock när det gäller dessa självtester är att de inte är helt säkra. Så har du symptom för glutenintolerans så gå till en doktor ändå, oavsett vad testet visar.

    Allt som allt är glutenintolerans en ganska lömsk sjukdom. Om du inte får de klassiska symptomen så är det svårt att diagnostisera men konsekvenserna kan bli ganska stora problem.

    Glutenkänslighet – en sjukdom du inte kan testa för

    Uppdatering 2015-05: Det som du kan läsa här under och ner till rubriken om lektiner har börjat ifrågasättas allt mer om det verkligen är gluten som är orsaken. Du kan läsa mer om det här: Ny studie på personer som är glutenkänsliga

    Förutom personer med glutenintolerans finns det många andra människor som själva upplever att de är känsliga för gluten. Dessa personer uppger ungefär samma typ av symptom som personer med glutenintolerans. Problemet är dock att det inte finns något test för att diagnostisera dessa personer. Det enda sättet att vara säker är därför att först utesluta gluten i minst en månad för att sen återinföra det för att se om det uppstår symptom.

    Det har därför länge pågått en debatt inom medicinen huruvida dessa personer verkligen har en sjukdom eller om de bara intalar sig själva att de får problem. Det kan tyckas hårt att helt avfärda människor på detta vis men det finns ju många människor som intalar sig själva att de har alla möjliga underliga sjukdomar så som tex elallergi. Så att någon säger att de inte tål någonting är verkligen inte bevis för att det verkligen är så.

    Så glutenkänslighet eller ”non-celiac gluten sensitivity” som det vanligen kallas inom litteraturen har länge setts som en lite tveksam diagnos. Det är faktiskt först bara de senaste åren som det verkligen har börjat tas på allvar inom vetenskaplig litteratur och det skulle inte förvåna mig om det fortfarande mest ses som skrock hos många praktiserande läkare, dietister osv.

    Men år 2011 kom faktiskt en studie som visade att många som upplevde sig ha problem med gluten trots att det inte var glutenintoleranta (eg. hade celiaki) faktiskt har problem med gluten (11). Det som forskarna gjorde i studien var att de helt enkelt testade 34 personer som påstod sig få problem när de åt gluten trots att de testat negativt på alla test.

    Försökspersonerna delades slumpmässigt in i två olika grupper. Den ena gruppen fick äta muffins och bröd bakade med gluten och den andra gruppen fick äta det samma fast glutenfritt. Försöket pågick under sex veckor och varje vecka fick deltagarna återge om de kände några symptom i form av smärta, uppsvällda, trötta, gaser mm. Resultatet i studien kan du se i graferna här under.

    Effekten av gluten hos personer med glutenkänslighet
    Effekten av att ge personer med självdiagnostiserad glutenkänslighet muffins och bröd med gluten (röd) eller glutenfritt (blå).

    Det du kan se i graferna här ovanför är att deltagarna som fick gluten blev klart sämre än personerna som fick glutenfritt. När man frågade deltagarna rakt ut efter studien om de upplevt att de kunnat hålla sina tidigare besvär under kontroll uppgav 13 av 19 i glutengruppen att de inte klarat det medan motsvarande siffra för de som fick placebo var 6 av 15.

    I samband med den här studien tog man även en mängd tester på försökspersonerna men inget av de värden man testade förändrades under studiens gång och forskarnas slutsats i abstraktet blev därför följande:

    “ Non-celiac gluten intolerance ” may exist, but no clues to the mechanism were elucidated

    Glutenkänslighet hos personer med IBS

    En annan studie publicerad förra året visade också den på ett övertygande sätt att glutenkänslighet eller i alla fall vetekänslighet är en faktisk diagnos som ställer till det för många människor (12). Det man gjorde i den här studien var att man inkluderade 920 personer med IBS och uppgiven känslighet för gluten. IBS står för irritable bowel syndrom och innebär att du väldigt ofta har problem med mag och tarmkanalen, dålig mage helt enkelt.

    Försökspersonerna hade inte glutenintolerans och var negativ på alla tester för detta. De uppgav dock själv att de blev bättre när de uteslöt vete från kosten.

    Dessa personer fick sen under fyra veckor följa en diet där man uteslöt vete, mjölk, ägg, tomater och choklad. Efter det genomförde man ett dubbelblindat randomiserat återinförande av de olika allergenerna för att se hur/om försökspersonerna reagerade. När det gäller vete så fick deltagarna detta i form av kapslar som alltså antingen innehöll vete eller placebo.

    Resultatet i den här studien blev att 30 procent av försökspersonerna fick tydligt försämrade symptom när de fick vete istället för placebo.

    Det finns människor som mår dålig av gluten trots att de inte har celiaki
    Förändring i symptom hos deltagarna med vetekänslighet under perioden då de fick placebo jämfört med perioden när de verkligen fick vete.

    I den här studien använde man alltså vete och inte gluten i sig som allergen. Det innebär att vi inte vet om reaktionen beror på gluten eller om det är något annat i vete som orsakar problemet hos vissa.

    Ett annat intressant fynd i den här studien var att deltagarna som fick problem av vete grovt kunde delas in i två olika grupper. En grupp vars symptom mer överensstämde med glutenintolerans och en grupp som fick symptom mer liknande veteallergi.

    Även i den här studien försökte man finna någon typ av markör för att kunna testa för glutenkänslighet eller vetekänslighet. Vissa tester visade på förändringar men tyvärr var det inget test som var bra nog för att användas som diagnos.

    Det enda sättet att veta om man själv är känslig för vete/gluten är därför att helt enkelt utesluta vete/gluten från kosten i minst en månad för att sen sakta introducera det igen. Om du har en vetenskapsintresserad anhörig, respektive eller vän så rekommenderar jag att du låter denna person smyga in veten eller gluten i kosten igen så du själv inte vet om du får i dig det eller inte. Det blir helt enkelt roligare så samtidigt som du minskar risken för en noceboeffekt.

    Vi ska ju komma ihåg att personerna som inkluderades i den här studien sen tidigare redan upplevt att de hade problem med vete. Men ändå vara det ”bara” 30 procent som verkligen reagerade när de fick i sig vete utan att veta om det. På samma sätt var det 6 av 19 som tyckte att de höll sig symptomfria efter 6 veckor med gluten i den tidigare studien.

    Så det är väldigt svårt att säkert veta om problemet är på riktigt i ett enstaka fall. Samtidigt så finns det inget i vete och andra livsmedel med gluten som vi som människor måste äta så det är ju inte förödande om du skulle utesluta det trots att det egentligen inte varit nödvändigt. Är du tveksam så kan du strunta i att äta det med andra ord.

    Lektiner och fytinsyra – dåligt i stora doser men är det skadligt annars?

    Förutom allt snack kring gluten finns det inom främst paleo och stenålderskost en hel del prat kring bioaktiva ämnen i vete som de spekulerar kring kan orsaka flera problem.

    Lektiner

    Lektiner återfinns främst i frön, bönor, potatis och jordnötter. Generellt sett kan man också säga att ju mindre processade dessa livsmedel är desto mer lektiner finns det i dem. Lektiner är ett bioaktivt protein som hos växter fungerar som en form av försvar mot angripande parasiter. Växter vill oftast försvara sina från eller sitt innehåll från angripare och lektiner är ett sådant verktyg.

    Många djur har svarat på detta försvar och själva utvecklat förmågan att bryta ner vissa växters lektiner vilket innebär att växten alltså står ganska chanslös när djuret i fråga vill ta sig en måltid. Människan har också genom selektivt urval tagit fram växter som innehåller mindre lektiner än vad som återfinns hos den vilda formen av växten.

    Förutom att vi selektivt har tagit fram olika sorter av växter som innehåller mindre lektint kan vi som människor också till viss del bryta ner lektiner men detta är något som varierar. Flera typer av lektiner kan ta sig igenom mag-tarmkanalen och landa i andra organ i kroppen där de har en bioaktiv effekt (17).

    Det finns för närvarande forskning som pekar på både möjliga positiva effekter och negativa effekter av dessa lektiner. Till exempel tror vissa forskargrupper att vissa lektiner kan verka positivt mot cancer. Studier både i provrör, på levande djur och fallstudier på människor stödjer denna ståndpunkt (17).

    Överlag är det dock först och främst negativa effekter som sammankopplas med lektiner (18). Exempel på eventuella effekter som de spekuleras kring är förändring av tarmfloran, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom (19), leptinresistens (20) och allergier (18). Det här är dock verkligen spekulationer än så länge.

    Det saknas en hel del forskning på människor när det gäller lektiner och deras eventuella påverkan på vår hälsa. Lektiner har utan tvekan alltid funnits i människans kost men sannolikt inte ifrån några få enskilda källor vilket är fallet idag. Människor får idag i sig de flesta lektinerna från några få växter och då främst från cerealier. Kanske är för mycket av en sak en möjlig negativ faktor? Kanske spelar det i praktiken inte någon större roll? Tyvärr är det ingen som har ett säkert svar på den frågan idag.

    Mängden lektiner i vete och andra sädeslag är högre i fullkorn eftersom det mesta sitter i skalet. Det faktum att fullkornsprodukter i studier brukar visa sig ge en positiv effekt på hälsan jämfört med mer raffinerade sädeslagsprodukter talar ju emot att lektiner i sig skulle vara särskilt negativa. Men kanske är det andra faktorer i den raffinerade produkten som överväger de negativa från extra lektiner? Det bästa sättet att testa det här hade ju varit att helt utesluta vissa lektiner. Inte att jämföra olika dosförhållanden.

    Tillagning kan ha ganska stor effekt på lektinerna i vår mat. Många lektiner dör vid kokning men vissa så som lectinerna i cerealier tenderar att överleva detta ganska väl. Blötläggning däremot har visat sig kunna ha en stor effekt på mängden lektiner i livsmedlet och i vissa fall halvrera mängden. Att först blötlägga och därefter koka livsmedel som innehåller lektiner är ett bra att minska mängden i din kost. Även fermenting är en metod som har stor positiv inverkan på mängden lektiner i maten. Alla dessa metoder har också en positiv effekt på fytinsyra.

    Fytinsyra – hämmar upptaget av flera mineraler

    Fytinsyra är en antinutrient som hämmar upptaget av flertalet vitaminer och mineraler. Exempel på mineraler vars upptag försämras om du äter mycket fytinsyra är zink, koppar, kalcium, magnesium och järn (22, 23, 24).

    Brist på någon av dessa mineraler har klara negativa effekter på kroppen och järn och magnesium är två mineraler som vissa svenskar verkar få i sig för lite av (25). Ett högt intag av fytinsyra verkar också öka risken för zinkbrist hos människor (26).

    Till skillnad mot lektiner finns det dock, vad jag vet, ingen anledning att misstänka att fytinsyra i sig kan vara negativt för hälsa så under förutsättningen att du får i dig tillräckligt med mineraler ändå behöver du inte vara orolig för fytinsyran i sig. Ett överdrivet intag av till exempel fullkornsprodukter från spannmål är dock troligen inte en bra idé. Detta har Nicklas skrivit lite om i inlägget Fullkorn i alla lägen?.

    Behandling av sädeslag i form av blötläggning kan dock bryta ner en hel del av fytinsyran i förhand (27, 28). Till exempel innehåller verkligt surdegsbröd mindre fytinsyra än andra mer snabbbakade bröd (29). Bröd med mer jäst och längre jäsningstid innehåller också mindre fytinsyra. Den här typen av bröd kan vara svårt att hitta i många mataffärer men är inga större problem att baka själv. Värt att notera är att man använde mycket mer jäst i bröden i England på 1800-talet, Bästa folkhälsan någonsin – I England på 1800-talet?. Det kan ju mycket väl vara ett sammanträffande men en intressant notering oavsett.

    Vete och inflammation

    Det snackar numera också en hel del kring vete och inflammation och påståendet är att vete ska vara inflammatoriskt. Det här påståendet skulle jag klassa som ganska vilda spekulationer för närvarande. Om du är intresserad har du en översiktsartikel här som du kan titta igenom. Den är publicerad i år och är ganska pro-antivete vilken syns i abstraktet men läser du igenom texten inser du att det är väldigt mycket spekulationer och väldigt få studier som är överförabara till människor och vanlig konsumtion av vete.

    Verkliga interventionsstudier på vete och gluten saknas!!

    Det här en en sådan sak som irriterar mig väldigt mycket. Det finns en otrolig massa studier på olika dieter där man ska förändra en väldig massa saker på en gång för att försöka avgöra vilken diet som är ”bäst” för det ena eller det andra. Intressant om man vill veta vad som är bästa att rekommendera just nu men dessa studier ger ju ingen information om vad som verkligen är viktigt att inkludera eller utesluta.

    När det gäller vete eller spannmål överlag så finns det inte en endaste studier som har tittat på hur det påverkar hälsan hos människor att utesluta endast dessa livsmedel. Det som finns är ju lågkolhydratkoststudier som ofta visar på positiva förändringar samt studier på paleo/stenålderskost som också visar på postiva förändringar. Men detta är stora kostomläggningar med många förändringar och allt som oftast kommer det en tydlig viktnedgång med. Så vad är orsaken till effekten?

    Det som behövs är ju studier där en grupp får äta en diet utan vete/spannmål medan en annan grupp får äta dessa livsmedel och sen undersöker man vad som sker. Eller att du först låter en grupp följa en stenålderskost i några veckor och därefter inför du grahamsmjölk endast till kosten. Motiveringen till att det endast ska införas grahamsmjölk är för att det är finns en otrolig massa skitlivsmedel med vete i och godkänner du alla dessa så kommer deltagarna att få sämre värden. Är det däremot endast grahamsmjölk, vilket är fullkorns vete, som införs så är allting mycket lättare att kontrollera samtidigt som det blir den bästa formen av vete endast som deltagarna äter.

    Summering – är du rädd för vete nu?

    Det är nog lätt att bli lite rädd för vete och gluten när man läser ett inlägg som det här. Det är dock viktigt att tänka på att detta av allt att döma gäller få människor. Veteallergi drabbar kanske 0,5-1 procent, glutenintolerans omkring 1-2 procent och glutenkänslighet vet man inte riktigt men sannolikt är det ganska få där med. Den högsta uppskattningen jag läst är att för varje person med glutenintolerans finns det 6-7 personer som är känsliga för gluten (30). Det skulle innebära att upp emot 10 procent av befolkningen har någon typ av besvär från att äta gluten. Men det är en hög uppskattning.

    Förutom dessa tre diagnoser som faktiskt finns så är allt det andra jag tagit upp i detta inlägg mer åt spekulationshållet. Skulle till exempel lektinerna i vete visa sig vara speciellt negativa för människor så borde det ju gälla alla. Olika känslighet hos människor finns ju alltid men det skulle ju kunna göra vete till ett dåligt livsmedel överlag, för alla. Personligen tycker jag dock som sagt att det än så länge inte är särskilt övertygande spekulationer även om jag verkligen önskar att det studerades mycket mer ingående.

    Glutenfritt och paleo har ju blivit väldigt populärt i USA de senaste åren så sannolikt kommer de att dyka upp mycket mer snart. Studierna på glutenkänslighet är ju i sig bara något år gamla. Det stora problemet är ju att många med till exempel glutenintolerans eller glutenkänslighet går runt med denna sjukdom utan att veta om det och det påverkar deras hälsa väldigt negativt.

    Personligen tycker jag gott att man kan testa med att utesluta vete och andra spannmål från kosten i fall man har någon typ av diffusa problem likt återkommande magbesvär, svullen buk, huvudvärk osv. Detta givetvis efter att du besökt en läkare för dina problem först så du kan få en verklig diagnos för saker som går att testa.

    Det finns som jag har skrivit tidigare i inlägget Vad är så fantastiskt med bröd? verkligen inget speciellt med bröd och spannmål som gör att du måste äta det. Livet blir utan tvekan lite krångligare och du missar ju njutningen av ett gott bröd till lunchen ibland men det är det värt om det hjälper dig må bättre.

    Jacob Gudiol
    Om Mig

    Mitt namn är Jacob Gudiol och jag är utbildad fysioterapeut med en Master i Sport Science från Lunds Universitet. Jag arbetar som egen företagare inom träning, kost och hälsa där jag föreläser, skriver artiklar och jag har skrivit två böcker.


    Bland annat föreläser jag regelbundet på fysioterapiutbildningen i Lund samt för Eleiko. Mina artiklar hittar du främst här, på Traningslara.se samt på Tyngre.se. Tidigare har jag även varit krönikör i SvD och regelbunden skribent för BODY Magazine.


    Följ mig gärna på Twitter, Instagram eller Facebook. Jag har även en podcast om träning, kost och hälsa som heter Tyngre Träningssnack som släpps varje vecka.


    Här hittar du mer information om mig samt kontaktinformation

    Gymgrossistens Protein

    52 thoughts on “Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet

    1. 1
      beholder skriver:

      Sista meningen i det här inlägget gör att jag kommer tveka väldigt länge innan jag utesluter vete. Ett gott bröd är ja underbart helt enkelt

    2. 2
      Per Weinberger skriver:

      Tack för en välskriven och intressant artikel. Fler frågor än svar, men det är ett tecken på en seriös genomgång. Tyvärr finns det ju sällan enkla svar.

    3. 3
      Henrik skriver:

      Problemet är inte vete, gluten, kolhydrater utan att vissa personers matsmältningssystem inte funkar ordentligt eller man har nåt annat problem i kroppen. Det är det man behöver få ordning på istället för att skylla på olika livsmedel eller makronutrienter.

    4. 4
      Jacob Gudiol skriver:

      Henrik:
      Problemet är inte vete, gluten, kolhydrater utan att vissa personers matsmältningssystem inte funkar ordentligt eller man har nåt annat problem i kroppen. Det är det man behöver få ordning på istället för att skylla på olika livsmedel eller makronutrienter.

      Skulle du vilja ge ett konkret exempel på vad du menar Henrik?

    5. 5
      Stirling Mortlock skriver:

      Tror mycket av det som skrivs in inlägget gäller för andra matallergier också, t.ex. mjölk – just att symptomen blir diffusa i vuxen ålder och att flera antagligen lever ovetande om sin allergi, men besväras av t.ex trötthet eller huvudvärk. Kom att tänka på den här intervjun: http://www.mjolkfri.com/artikel/249/

    6. 6
      nikke skriver:

      Tack för texten mycket bra att du tog up ibs som ett exempel.
      Det jag tänkte tilläga ang. ibs är att orsakerna till sjukdomen fortfarande är okända och att diagnosen bygger på uteslutningsmethoden från andra sjukdomar, samt förekomsten av ROM3 kriterierna. Tillägger man att uppskattningsvis 10% av Västeuropas befolkning har någon form av ibs och den variation i vilken sjukdomen uppträder (från förstoppningar och icke fysiologiska bevis – till diarré och låggradiga inflammationer i tunntarmen (GIT)), så bör man tillägga att det finns många spekulationer kring sjukdomens karaktär. Nu handlar inte inlägget om ibs men det viktiga är att denna spridningen kan påverka tolkningen av studie (12). Det finns enligt mig inte mycket bra studier kring vad människor med ibs tål, då en irriterad tarm reagerar på allt som är irriterande och vår kost är mycket komplexare än några få proteiner, därför förlitar man sig till stor del på anekdotisk data. Ett annat exempel är icke laktos intoleranta människor med ibs som enligt erfarenhet inte tål laktos. Det hade varit interessant att ta folk med låggradiga inflammationer i GIT och ta calprotectin tester i samband med gluten i kosten för att se om det finns någon påverkan på inflammationerna.

    7. 7
      Jens skriver:

      Bra inlägg.

      Det är också intressant att gluten ibland kan (mycket flum här också man måste vada igenom) vara implikerat i psykiatrisk sjukdom (schizofreni) och neurologiska/neuropsykiatriska diagnoser; aspergers/autism, ADHD, tourettes osv.

      Överkänslighet mot olika matvaror är klart implikerat i en del former av ADHD:

      Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial.

      http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract

    8. 8
      Gunnar skriver:

      ”Det allra mesta som kommer från dietböcker och fitnesskretsar är skit. ”

      Haha, dagens sanning! Jag antar att du inte kommer få skriva så många artiklar i tex tidningen Hälsa 🙂

      (Eller så får du det..skulle behövas lite fakta i dylika blaskor).

    9. 9
      Daniel skriver:

      Hejsan!

      Jag undrar över en sak som jag inte tycker verkar nämnas.

      Påverkas upptaget av mineraler/vitaminer av fytinsyra rent generellt eller fungerar det om jag tex tar vitaminer/mineraler 8 timmar mellan intag av kosttillskott och produkt med innehållandes fytinsyra?

    10. 10
      Jacob Gudiol skriver:

      Hallå Daniel!
      Det är bara när du intar fytinsyra i anslutning till måltiden som det påverkar. Så i princip under samma måltid eller kanske ~2 timmar efter.

    11. 11
      Daniel skriver:

      Jacob Gudiol:
      Hallå Daniel!
      Det är bara när du intar fytinsyra i anslutning till måltiden som det påverkar. Så i princip under samma måltid eller kanske ~2 timmar efter.

      Underbart att höra. Kan vara värt att lägga till i din text, så det inte missuppfattas!
      Älskar dina texter för övrigt och är sjukt glad att du delar med dig av dina kunskaper gratis.

    12. 12
      Sofie skriver:

      Tack för ett bra inlägg. Jag tillhör kategorin som får negativt på sjukvårdens tester för gultenintolerans men mår mycket bättre utan gluten i maten. Mina problem som diarré, uppblåstmage och trötthet har försvunnit sen jag slutade äta gluten för några månader sen. Jag har ofta tänkt att det måste vara något jag inbillar mig eftersom det inte finns några vetenskapliga bevis för detta, men eftersom gluten inte är något man måste få i sig så tänker jag fortsätta ett glutenfritt liv och njuta av de positiva effekter det gett mig så här långt.

      Som ett plus har jag efter kostomläggning gått ner några kilo mot en mer hälsosam vikt, fast det är nog mest en effekt av att jag numera alltid tackar nej till fikabrödet som bjuds… 🙂

    13. 13

      Sofie, det finns ju en del fruktaner i vete och råg, det kan ju vara det som du reagerar på. Det är ju vanligt att få just problem med uppblåsthet av fruktaner och andra FODMAPs.

      http://www.ursprungsliv.nu/2012/12/serie-om-fodmaps-del-2-fruktos-och-fruktaner/

      Sen är det ju vissa som är glutenintoleranta utan att ha antikroppar i blodet. Det kan ju vara idé att göra en tarmbiopsi ändå innan du blir glutenfri för att utesluta det. Det kan vara vettigt att veta hur pass noga man måste vara – om du blir sugen på att ta lite fikabröd igen om något år. Det är mycket svårare att diagnosticera celiaki när man varit glutenfri en period.

    14. 14

      A F – ursprungsliv.nu:
      … innan du blir glutenfri …

      MIssade att du redan varit det i flera månader. Då är det ju som det är. Det finns ju gentester som i princip kan utesluta celiaki, men annars är det väl bara att fortsätta som du gör. Kan vara värt att tänka på att man bör äta rätt så mycket gluten under rätt så lång tid om man vill få en korrekt diagnos på en biopsi.

    15. 15
      ingmar fagerlund skriver:

      tack bra genomgång om gluten
      skriv gärna ngt om laktosintolerans – mjölkproteinallergi .
      Laktosfria produkter är ju en ny nisch ……

    16. 16
      Anna-Lena skriver:

      Hej jag har inte testat mig men jag hade väldigt ont i kroppen bland annat i benen när man får massage på låren. Det har blivigt mycket bättre sen jag slutat är all form av gluten.

    17. 17

      […] Och precis som verklig forskning ska fungera så finns det också uppföljningsstudier på det här. Forskargruppen som publicerade studien här ovanför har gjort fler studier kring gluten och glutenkänslighet och 2011 publicerade dem en studie där de jämförde tarmarna hos friska personer, personer med celiaki och personer med glutenkänslighet (mer om glutenkänslighet hittar du här). […]

    18. 18
      Bernd GrunerwaLd skriver:

      Hej hur påverkar genmanipulerade sädesslag vår hälsa ,det vi vet är att den är ej bättre men producenterna. Tjänar mer pengar . Varför skulle din uppfattning vara mer trovärdig Med vänlig hälsning, bernd

    19. 19

      […] Svar: Gluten har visat dig påverka kroppen på flera sätt än magproblem för dem med glutenintollerans. Det sägs påverkar hjärnan och på sikt kunna bidra till ett sämre immunförsvar, högt blodsocker, inflammationer i kroppen, försämrad magkänsla med svullen tarm m.m. Jag vågar inte uttala mig om detta stämmer, och tycker inte att du ska vara rädd att äta glutenrika livsmedel med måtta (som allt annat – inget är bra i för stor mängd) och hellre satsa på kvalité och ekologiskt. En studie i ämnet kan du läsa här. […]

    20. 20

      […] helt, jag vill inte leva så strikt, men dra ned på i alla fall. Har läst att det finns så mycket dåliga biverkningar om man äter för mycket gluten, eller äter gluten alls, och jag vill testa och se om jag mår […]

    21. 21
      Kath skriver:

      Hej!
      Angående veteallergi, så är det tyvärr inte alls så enkelt som att man alltid förstår/misstänker att man är veteallergisk.
      Min mor har varit veteallergisk i hela sitt liv, men inte fått veta det förrän nyligen genom ett test. Ändå trodde hon först inte att hon hade några symptom när hon fick kännedom om saken förra hösten; har man levt med en allergi i hela sitt liv är det inte lätt att förstå att något är fel – det är ju ”normaltillståndet” för den personen att kämpa med sina ”problem”.
      Det var pga. att jag haft sådana uppenbara problem med i synnerhet olika sorters bröd, som jag i julas luskade på mina symptom och hittade veteallergi/glutenintolerans och igenkände flera/nästan alla symtomen hos både mig själv och min mor. Min mor trodde att jag tagit fel och ville inte ens pröva att sluta med vete under en veckas tid – hennes allergi var ju av ”lägsta graden” och som sagt så tyckte hon inte att det var värt allt besvär för att se om det skulle bli någon förändring.
      Jag lyckades ändå övertala henne och efter bara en veckas diet mådde hon så mycket bättre att det blev uppenbart att hon verkligen mått väldigt dåligt under väldigt många år.
      Hon känner sig nu 10 år yngre och oändligt mycket piggare och gladare – ja, hon säger att hon känner sig som en ny människa!
      Och hon känner sig inte ett dugg frestad att äta vete igen, efter de försök hon gjort efter dieten.
      För mig har det inte varit lika enkelt; jag fick inte svaret veteallergisk eller glutenintolerant – men mår mycket dåligt när jag äter vete/gluten. Tyvärr vet jag ännu inte vilket jag inte tål – eller om det är båda två – men allergisk är jag tydligen inte (åtminstone inte enligt testet, som för övrigt ansågs vara ett lite osäkert test i sig, och som kunde ge felsvar åt båda hållen). Angående glutenintoleransen så kan det testet också visa fel – om man undvikit gluten ett tag före testet – vilket man glömde informera mig om.
      Hursomhelst så har jag haft precis samma symptom som min mor under hela mitt liv – men mycket kraftigare symptom.
      Precis som en typisk veteallergiker blir jag sjuk snabbt efter intag av vete, och jag faller nästan ihop av utmattning och andningsproblem efter en liten promenad efter veteintag. Å andra sidan har jag drabbats av flera symptom och ”elaka” sjukdomar som skulle ha kunnat orsakas av glutenintolerans. Det har gått 9 månader av kaos, då jag försökt reda ut varför jag inte tål vete/gluten – vilket det nu är – och då jag försökt få klarhet i hur mycket jag eventuellt kan äta av det utan att få symptom (vete och/eller gluten finns i så väldigt många produkter som man inte tror – t.ex. glukos och dextros, glukossirap, maltodextrin, maltextrakt, i små doser i andra produkter som kontaminerats, etc.).
      Det märkliga är i alla fall att jag varit mycket sjuk under lång tid pga. vete/gluten och att jag ändå inte fått diagnosen veteallergiker eller glutenintolerant – utan följaktligen är vete- och/eller glutensensitiv, men att min mor som har svagare symptom faktiskt fått diagnosen veteallergiker.
      Det är alltså inte så enkelt som att man ”vet” när man är allergisk mot vete – och inte heller är det säkert att man har svagare symptom om man ”bara” är gluten-/vetesensitiv (eller -känslig).
      Så jag vill nog uppmana folk att fundera lite till, för man kan behöva utesluta en mängd saker ur maten för att förstå att det är vete man inte tål. Och när det gäller gluten är det ju samma sak – ingen enkel match. Mina läkare har inte varit till någon större hjälp heller; de hade inte ens hört talas om veteallergi …
      Så ni med diffusa symptom, som inte mår så bra och som har en massa andra sjukdomar etc. borde nog fundera lite över de många symptom som hänger ihop med veteallergi (och givetvis med den ännu allvarligare glutenintoleransen)!
      Vi äter mer vete idag än någonsin och rör oss mindre, samt har förädlat vetet så mycket att det knappt känns igen, varav genmanipulering inte är en obetydlig del, liksom bekämpningsmedel och annat. Det behövs nog mycket forskning på vete/gluten och allergi/sensitivitet och glutenintolernas …

    22. 22
      marcus skriver:

      Rekommenderar en bok som dödar din artikel:
      http://www.adlibris.com/se/bok/gluten-och-mjolk-sa-paverkas-du-av-maten-9789163733789
      Det finns visst massor med vetenskapliga undersökningar som påvisar att gluten är inget som människokroppen behöver.

    23. 23
    24. 24
      Erik M skriver:

      Bra.

      Jag gillar att du är så vetenskaplig.
      Ett argument som brukar föras är att dagens vete är så manipulerat att det inte liknar det man åt för hundra år så.

    25. 25
      Alexander skriver:

      Erik M:
      Bra.

      Jag gillar att du är så vetenskaplig.
      Ett argument som brukar föras är att dagens vete är så manipulerat att det inte liknar det man åt för hundra år så.

      http://tranastyrka.se/mangden-gluten-i-vete/

    26. 26

      […] ¹ Behöver vi mjölk?- Sveriges radio ² Smarta sötsaker av Ulrika Hoffer   ³ Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet […]

    27. 27
      Micke N skriver:

      Bra som vanligt.

      Studie 11 ang. glutenkänslighets vara eller inte vara är väldigt svag tycker jag. Om man har som hypotes att försökspersonernas besvär är oberoende av glutenintag och bara 3,5 fler än 50% ”känner rätt” är det inte mycket till resultat för att fälla hypotesen. Samma sak med de som fick glutenfritt och bara 1,5 personer fler än hälften (dvs slumpmässigt resultat) ”kände rätt”. Kan resultatet verkligen vara signifikant? Jag tycker alltså att man måste se på resultatet som avvikelse från 50%. Tänker jag rätt eller är jag helt fel ute?

      Det är inte så att jag misstror försökspersonernas besvär och att de blir bättre utan gluten men problemen med personers hälsa måste behandlas respektfullt och rätt om vi skall hitta problemets orsaker.

    28. 28
      E skriver:

      Hej Jakob.

      En fråga om du har tid.

      Jag fick precis höra följande påstående:

      ”Vid borttagande av gluten minskar nästan alltid andelen kroppsfett, pga gluten höjer insulin- och kortisolnivåerna i kroppen, vilket leder till övervikt”

      Det fann ingen källa angiven.

      Med vänlig hälsning,
      O

    29. 29
      E skriver:

      Frågan är då såklart:

      Är detta påstående korrekt?

      E

    30. 30
      Jacob Gudiol skriver:

      Hallå E!
      Det gavs ingen referens till det påståendet eftersom det inte finns någon att ge. Det är helt påhittat. Finns mycket påhittat på internet 🙂

    31. 31
      E skriver:

      Hej igen. Tack för snabbt svar. Hur kan man bemöta sådant på bästa sätt? Detta är skrivet på sociala medier så jag vill gärna ifrågasätta men eftersom jag vet njet om något så blir det svårt.

      Tack på förhand!

      /E

    32. 32
      Kath skriver:

      Angående att gluten skulle minska kroppsfett, så finns det ytterligare en infallsvinkel:
      för den som är överkänslig/intolerant mot gluten sker ofta förändringar i ämnesomsättningen, vilket påverkar kroppsvikten – man kan bli mager eller överviktig från fall till fall och tidpunkt i livet, beroende på att kroppen inte tar upp näring som den ska. Så helt nonsens är det inte. (Det har hänt många med mig.)
      Däremot så låter det som att dessa personer kanske snarare blandar ihop vete och gluten.
      Jag har hört ovanstående uttalande gällande vete … vilket kanske är mer berättigat och möjligen värt att fundera över. Folk som slutat äta veteprodukter av olika skäl har gått ned i vikt, som en extra bonus. Men kanhända så är det även här delar av samma problem som jag nyss omtalade?
      Nåja, det låter dummare än det är, för det kan faktiskt ligga något i det …
      Vi får väl se framöver vad forskningen kommer fram till … =)

    33. 33
      Jacob Gudiol skriver:

      De studier som finns på personer som får diagnosen celiaki pekar på att de antingen behåller sin vikt eller går upp lite i vikt.

      När folk börjar äta glutenfritt som diet så gör de det som någon form av livsstilsval och börjar de helt enkelt äta mindre skitmat och väljer bättre livsmedel istället. Inte särskilt konstigt att de då går ner i vikt.

    34. 34
      Kath skriver:

      Nej då – man kan även gå ned i vikt – helt beroende på om man t.ex. tidigare gått upp i vikt på grund av celiakin. 😉
      Inte alls! Alla människor som väljer att äta en glutenfri diet är inte överviktiga som äter ”skitmat”.
      På tal om fördomar … Det kanske låter logiskt, men så är det inte alltid. 😉
      Jag har exempelvis inte brukat äta någon sk-tmat och var inte överviktig heller – men förlorade 10 kg i vikt, trots det. 😉

    35. 35

      […] Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet […]

    36. 36

      […] Självklart ska man kunna fatta ett beslut att eliminera gluten och inte känna att det är något f…. Det är enilgt mig något av det vettigaste att testa utan att på något sätt kalla det diet. Hur många mår inte bättre av att eliminera gluten i maten? Skulle vilja påstå att det är väldigt många. […]

    37. 37
      Maria Jonsson skriver:

      Vad bestod det glutenfria brödet av?

    38. 38
      Jacob Gudiol skriver:

      Samma som det andra brödet, fast utan gluten. Glutenfritt mjöl helt enkelt.

    39. 39
      Maria Jonsson skriver:

      Jag har också trott att det finns glutenfritt mjöl men när jag frågade om det i ett annat forum så svarade dom att det inte existerar. Framgick det tydligt i studien att det var fråga om vetemjöl där man på något sätt tagit bort gluten?

      Känner du till något sådant mjöl som finns i handeln?

    40. 40
      Jacob Gudiol skriver:

      Inte glutenfritt vetemjöl. Mjöl kan vara allt möjligt.

      The muffins and bread were prepared and baked commercially in gluten-free ovens and conditions. The base mixes were gluten free. For the gluten group, commercially available, carbohydratedepleted wheat gluten (Gemtec 1160, Manildra Group, Auburn, NSW, Australia) was added before baking at the amount of 8 g per muffin and 4 g per slice of bread.

    41. 41
      Maria Jonsson skriver:

      Bestod alltså brödet av något helt annat än säd som normalt innehåller gluten och sedan tillsatte man gluten till glutengruppen? Det var ju intressant!
      Det skulle också vara intressant om det finns undersökningar där dom jämför med gluten från äldre vetesorter och även från råg och korn.

      Det sägs ju också att man tillfälligt kan få svårt att bryta ner gluten på grund av att tarmen inte är i olag av andra orsaker. Hur vetenskapligt underbyggt det är vet jag dock inte.

    42. 42
      Maria Jonsson skriver:

      Det kom med ett ”inte” som inte skall vara där. Det skall vara ”på grund av att tarmen är i olag av andra orsaker”.

      Förstod jag rätt att brödet var av något annat än spannmål och att dom bara tillsatt gluten?

      En del mår ju bättre av dinkel och andra äldre sorter.

    43. 43

      […] Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet […]

    44. 44
      knutas skriver:

      Abbe: Vilka vetenskapliga studier hänvisar han till?

      Försök inte att luta dig mot ”vetenskap”. Det är denna pseudovetenskap som lett oss till den situation vi nu har. Din artikel är inte bra!

    45. 45
      knutas skriver:

      Abbe: Vilka vetenskapliga studier hänvisar han till?

      De som väntar på ”vetenskapligt underbyggt” kommer att sluta sina liv sjuka.

      Vetenskap är vår tids stora illusion.

      Försök inte att luta dig mot ”vetenskap”. Det är denna pseudovetenskap som lett oss till den situation vi nu har. Din artikel är inte bra!

      Maria Jonsson:
      Bestod alltså brödet av något helt annat än säd som normalt innehåller gluten och sedan tillsatte man gluten till glutengruppen? Det var ju intressant!
      Det skulle också vara intressant om det finns undersökningar där dom jämför med gluten från äldre vetesorter och även från råg och korn.

      Det sägs ju också att man tillfälligt kan få svårt att bryta ner gluten på grund av att tarmen inte är i olag av andra orsaker. Hur vetenskapligt underbyggt det är vet jag dock inte.

    46. 46
      Anders skriver:

      knutas: De som väntar på ”vetenskapligt underbyggt” kommer att sluta sina liv sjuka.

      Vetenskap är vår tids stora illusion.

      Försök inte att luta dig mot ”vetenskap”. Det är denna pseudovetenskap som lett oss till den situation vi nu har. Din artikel är inte bra!

      Tack Knutas. Jag letade precis efter ett exempel till mina barn på varför utbildning är viktigt. Din kommentar satt som en smäck!

    47. 47
      Maria skriver:

      knutas: De som väntar på ”vetenskapligt underbyggt” kommer att sluta sina liv sjuka.

      Vetenskap är vår tids stora illusion.

      Försök inte att luta dig mot ”vetenskap”. Det är denna pseudovetenskap som lett oss till den situation vi nu har. Din artikel är inte bra!

      Du har med ett citat från mig men det finns ingen kommentar under och inget i ditt inlägg verkar riktat till mig. Nyfiken som är så undrar jag om något fallit bort eller varför du citerar mig?

    48. 48
      Staffan C skriver:

      Vad man ofta hör är att det är det Vita ”processerade” vetemjölet som är dåligt.
      Dinkel är bättre sägs det.

      Vad har du för kommentar?

    49. 49
      Jacob Gudiol skriver:

      Hallå Staffan!
      Det där är mer ett påstående som görs ur synvinkeln näringstäthet och påverkan på blodsocker. Det har alltså inget med det som påstås kring gluten och vete från aspekten som jag skriver här.

      Men mindre processat vetemjöl är generellt sett mer näringsrikt och har en liten mindre påverkan på blodsockret jämfört med verkligen vitt mjöl. Dinkel är överlag också ett mjöl som är aningen bättre än många andra mjölsorter. Det här är båda påståenden som jag tror att nästan alla skulle skriva under på.

    50. 50
      Maria skriver:

      Jag har läst att gluten i dinkel är lättare för kroppen att bryta ner. När det gäller näringstäthet så florerar dock en massa påstående om gluten som sedan ingen kan verifiera när man frågar dom.

      Allt finmalet mjöl och speciellt raffinerat vetemjöl höjer blodsockret ganska snabbt.

      Många som säger att dom inte tål gluten har ätit bröd och annat som består av finmalet mjöl så många drar slutsatser utan att veta om det är gluten dom inte tål.

    51. 51
      Maria skriver:

      Hej!
      Jag har haft hälsoproblem sedan jag började i skolan och de har inte klassats som det, men min mage slutade fungera normalt då jag var 14 och jag trodde det var kaffe men fortsatte dricka det.
      Har sedan ätit väldigt olika genom åren men extremt lite kött och fisk och väldigt mycket gluten.
      Jag har hört flera intressanta citat genom åren som tycks stämma. Ett av dem är att vi ofta äter helst det vi minst behöver. Tänker att det kan förklara LCHF. Många sockertroll och kolhydratsmissbrukare går ned och mår jättebra av LCHF.
      Jag hör själv delvis till kategorin av dem men så mycket mättat fett skulle jag nog snart dö av.
      Jag tror också att det är många faktorer som spelar in som även psykiska komplex ( osmällta gamla upplevelser som påverkar psyket, som trauman, chocker mm) som kan göra matsmältningen sämre och en obalans i oss och det liv vi lever ( ensidigheter, för mycket media TV mm och för lite kreativitet och utomhusvistelse etc). Förmodligen tål vi då allt mindre av svårsmält mat men gluten ger starkast reaktioner då det är protein.
      Just ensidigheten i LCHF kan förstås vara bidragande till att det funkar då färre livsmedel alltid är bra för återställning av matsmältning. Och kolhydrater och socker förstör ju även levern efter vart som har en stor roll i oss. Så det
      Finns förstås extremt mycket att ta hänsyn till och nu då jag själv slutat med gluten är det en enorm lättnad och jag känner extrem skillnad på hela livskvaliten och magen har fungerat bra i två månader vilket aldrig förut hänt!
      I alla tider har människor vilat från föda i perioder eller trappat ned. Det gör vi sällan i vår fem mål om dage kultur. Den är befängd och förstör vår naturliga hållning till mat.

    52. 52
      Mynona skriver:

      Glutenkänslighet, borde det inte funka om man äter det där goda brödet ibland, om man bara ser till att ta bort det överdrivna användandet som att ha pasta, bulgur, cous cous och liknande till varje måltid?

      Måste dessa känsliga personer vara lika rigida som de med celiaki, eller kan det funka helt ok att ta den där goda frallan ibland, eller lite pasta när man blev bjuden? Om man samtidigt själv tar bort detta när man kan välja eller själv laga.

      Kakor och tårtor finns det ju många recept med alternativ för. Både vanliga (tårtbotten och rulltårta med enbart potatismjöl) och sådana med sötpotatis och liknande. Och som sött kan man ta melass som är rena mineralbomben (och används som tillskott). Ger supergod smak också.

      Bröd är svårt, och de ris-varianter som finns är många skeptiska till nu efter arseniklarmen.

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *