Etikettarkiv: SvD

Tjejer och styrketräning i SvD och mycket annat

Jag är för närvarande och hälsar på min bror i Sydney tillsammans med min familj så jag har inte så mycket tid att arbeta som normalt. Jag har inte semester helt så det dyker upp artiklar i SvD och på Tyngre men här på TränaStyrka och Träningslära blir det troligen inte så mycket nytt på några veckor.

Men jag har ju lovat att berätta om de artiklar jag skrivit på andra ställen än här och Träningslära så här kommer en lista på fem artiklar från Tyngre och SvD. Som vanligt gäller att om du inte vill få veta om de här lite i efterhand när jag lägger upp dessa listor här så får du följa mig via Twitter, Instagram eller Facebook där jag säger till så fort det kommit upp någon text av mig någonstans. Jag tipsar också om mycket annat intressant läsning via Twitter och Facebook.

SvD: Kvinnor räds gymmet helt i onödan

I den här artikeln i SvD skriver jag om varför kvinnor inte behöver vara rädda för att träna tungt på gymmet. Du blir inte ”tjock och bullig” av den typen av träning.

Mia Grändås har tagit över 200 kg i knäböj

Mia Grändås har tagit över 200 kg i knäböj och har två VM-medaljer i styrkelyft

Tyngre: Bäst att sära på styrketräningen och kardion

Många som tränar vill förbättra både sin styrka och kondition till en viss mån. Hur de två olika träningsformerna då ska kombineras är en fråga som ofta lyfts fram och som många funderar kring. I Oktober i förra året skrev jag artikeln ”Att kombinera styrka och kondition” där jag berättade om forskningen på området och i det här inlägget på Tyngre så tar jag upp en ny studie som tillför ytterligare intressant information.

SvD: Styrketräning för konditionsidrottare

Ytterligare en krönika i SvD. i Den här texten berättar jag om fördelarna med styrketräning för konditionsidrottare och hur det kan verka för att förbättra prestationen och troligen också minska på skaderisken. Om du inte orkar läsa hela texten så summerar den här bilden av Yann Le Meur en hel del av det jag tar upp kring fördelarna.

Fördelarna med styrketräning för konditionsidrottare

Fördelarna med styrketräning för konditionsidrottare

Tyngre: Akut förändring i proteinsyntesen och muskler på lång sikt

I den här artikeln på tyngre skriver jag om en studie där man undersökt om personer som får en stor höjning av proteinsyntesen, jämfört med andra, efter ett visst träningspass också bygger mer muskler i längden om de fortsätter att utföra samma träningspass.

Tyngre: Kondition med burpees och battle ropes?

Att försöka träna kondition och styrka i samma övning är ofta svårt och resultatet blir inte heller lika bra som om du skulle fokusera på en av sakerna. Det finns dock övningar som är mer lämpliga än andra även för detta mål och i den här artikeln tittar jag närmare på burpees och battle ropes som är två populära alternativ inom den kategorin

Listor med fem och basövningar som bålträning

Då var det dags för en lista med lite artiklar skrivna av mig som publicerats på lite andra ställen än Träningslära och här på Träna Styrka. Som vanligt gäller att om du inte vill få veta om de här lite i efterhand när jag lägger upp dessa listor här så får du följa mig via Twitter, Instagram eller Facebook där jag säger till så fort det kommit upp någon text av mig någonstans. Jag tipsar också om mycket annat intressant läsning via Twitter och Facebook.

SvD: Fem tunga anledningar att börja träna

En artikel i SvD som publicerades en kost stund in på det nya året där jag nämner ett antal orsaker till varför du bör träna regelbundet. Vilken inverkan som träning har på både livskvalité och livslängd. Helt enkelt en bra artikel att dela till sina vänner om de ställer frågan varför de bör börja träna. Förutom att du givetvis också ska nämna hur kul det är :)

Tyngre.se: Fem övningar som saknar syfte

Det viktigaste att tänka på när du väljer övningar är vilket syfte du har med övningen. Vad har du för mål och hur kommer övningen du väljer att hjälpa dig nå det målet. Om du tänker i dessa banor när du planerar din träning så kommer du troligen märka att vissa övningar sällan uppfyller något större syfte. I det här inlägget på Tyngre tar jag upp fem exempel på övningar som jag personligen sällan hittar något bra syfte med.

Det är viktigt att tänka på vilket syfte du har med en viss övning

Det är viktigt att tänka på vilket syfte du har med en viss övning

Tyngre: Även marklyft kan göra dig explosivare

När det gäller styrketräning för idrottare är det vanligen ett stort fokus på knäböj som övning. Det finns flera studier där man visat att om idrottare regelbundet börjar utföra knäböj och ökar sin styrka så kommer de också att hoppa aningen högre och bli lite snabbare på 10-30 meters sprinter. Det finns däremot få studier i övrigt som använt sig av andra övningar i knäböj. I den här artikeln på tyngre skriver jag däremot om en studie där man använt sig av marklyft med positiva resultat.

Tyngre: Knäböj och marklyft som bålträning

EMG aktivitet i magmusklerna vid olika övningarI det här inlägget tittar jag lite mer djupgående på påståendet att du bara behöver utföra basövningarna för att få en bra bålträning. Som du kan se i bilden här ovanför så är knäböj och marklyft inga superövningar för rectus abdominis (”magrutemuskeln”). I inlägget tittar jag lite på ett antal andra muskler med.

Träningsintensitet, BCAA under träning och kostråd

Här är ytterligare artiklar skrivna av mig som publicerats på lite andra ställen än Träningslära och här på Träna Styrka. Som vanligt gäller att om du inte vill få veta om de här lite i efterhand när jag lägger upp dessa listor så får du följa mig via Twitter, Instagram eller Facebook där jag säger till så fort det kommit upp någon text av mig någonstans, även här. Jag tipsar också om mycket annat intressant läsning via Twitter och Facebook.

SvD: ”Det är dags att sluta svartmåla alla kostråd”

Den här krönikan i SvD är den krönika som jag är mest nöjd med av de jag skrivit hittills. Den är också en av de mer populära. Kort och gott handlar den om hur människor äter idag och att de inte följer några kostråd överhuvudtaget utan mest äter det som livsmedelsföretagen vill att de ska äta.

Tyngre: De tre viktigaste faktorerna för din träningsintensitet

Det är väl ingen hemlighet direkt att jag kan nörda till det ganska rejält både här och på träningslära när jag skriver mina texter. På Tyngre har de vanligen lite mer lättsamma texter och mina lite mer lättsamma texter där brukar också bli mer uppskattade (eller i alla fall mer delade) än texterna som jag personligen tycker har mycket mer substans och nyttig information.

Det här är en av de texterna på Tyngre som jag personligen tycker innehåller mest matnyttig information. Om du vill träna på ett bra och effektivt sätt eller bara vill lära dig lite mer ingående kring träning av personer som ligger på gränsen för vad man kan träna så är det här, enligt mig, ett koncept som du måste förstå. Så in och läs texten nu (och sen delar du den vidare ;))

Tyngre: Det är troligen ingen bra idé att dricka protein hela passet

Nuförtiden har det blivit populärt att gå runt och dricka på en proteinshake eller aminosyror så som BCAA eller EAA under själva träningspasset förutom drinkarna som eventuellt intas före och efter träningen. I den här artikeln på tyngre förklarar jag varför det av allt att döma inte är en bra idé att dricka små mängder protein under hela träningspasset.

Olika typer av muskler, ryckböj och stretching

Jag har varit lite slarvig med att uppdatera här när jag kommit ut andra artiklar av mig på andra ställen än här. Men här är en lista på några av artiklarna och imorgon eller övermorgon kommer ytterligare en lista.

  • Tyngre.se: Alla muskler är inte skapta lika
    På tyngre.se är jag lite mer frikostig med spekulationerna och det här är ett sådant inlägg. Det jag skriver om är om de skillnader som finns mellan olika typer av muskler borde inverka på hur du tränar dina muskler. Muskler kan ju till exempel skilja sig åt i muskelfibersammansättning och form.
  • Tyngre.se: Mästarmötet: Ryckböj vs Knäböj
    I det här inlägget tar jag upp en nyligen publicerad studie där man jämfört muskelaktiveringen vid tunga knäböj och tunga ryckböj. Jag diskuterar också en del kring om de stora lyften verkligen räcker till som bålträning.
  • Tyngre.se: Stryp dig till framgång
    I det här inlägget skriver jag om ocklusionsträning vilket innebär att man delvis stryper blodtillförseln till den muskeln man tränar. Den här typen av träning har visat sig vara väldigt effektiv när det gäller att få muskler att växa vilket gjort den populär inom vissa byggarkretsar. I det här inlägget tittar jag dock mer på om det eventuellt skulle kunna vara en fördel även för styrkelyftare och andra styrkeatleter.
  • SvD: Stretching kan försämra prestationen
    Det här är en något missvisande rubrik även om den stämmer i vissa sammanhang. I den här krönikan på SvD skriver jag om den forskning som finns när det gäller statisk stretching och prestationsförmåga.

Myo-reps, sötningsmedel, träningsfrekvens & ätardagar

Som lovat kommer här en kort lista på artiklar som jag skrivit som publicerats på andra platser än här på TränaStyrka eller Träningslära.se.

  • Tyngre – Maffiga muskler med Myo-reps
    I den här artikeln går jag igenom träningsmetoden Myo-reps. Myo-reps är enligt mig en av de allra mest intressanta träningsmetoderna som finns när det gäller att bygga muskler. Väldigt tidseffektiv är den med
  • SvD – ”Riskerna med sötningsmedel är överdrivna”
    Den här krönikan handlar om drycker sötade med socker eller sötningsmedel och vad du bör välja mellan de två om du vill dricka något sött. Det är också ett bra inlägg när det gäller riskvärdering och ett exempel på att människor oftast glömmer bort verkliga etablerade risker tillförmån för påhittade eller små risker.
  • Tyngre.se – Hur ofta ska du träna för att öka i styrka?
    I den här artikeln går jag igenom det så kallade frekvensprojektet som är en studie utförd i Norge på norska styrkelyftare. Det man jämförde var effekten av att träna 6 eller 3 gånger i veckan där båda grupperna tränade lika ofta. Den ena gruppen tränade alltså bara hälften så mycket vid varje pass. Resultatet blev klart större förbättringar i gruppen som tränade 6 gånger i veckan
  • Tyngre.se – Bra med ätardagar under diet?
    En artikel kring en studie är man såg att personer som fick äta så mycket de ville under tre dagar av fjorton fick en likvärdig viktnedgång som en grupp som dietade varje dag. Dessutom såg man att energiförbrukningen i vila minskade mindre i gruppen som fick ha ätardagar vilket talar för att de upplägget kan ge bättre resultat i längden.

Förutom dessa fyra artiklar har jag också medverkat i ett avsnitt av Tyngre Radio, Hur många reps för att öka maximalt?. Det här är ett rent frågeavsnitt där Andreas och Alex läser upp frågor som de fått in via sociala medier och sen försöker jag svara på dem så gott jag kan. Bland annat diskuterar vi de två senare artiklarna på listan här ovanför, hur man tränar som idrottare för att bli explosiv, hur irrationellt det är att vara fullständigt emot GMO mm.

Nej, det är inte farligt att springa mer än 30 km i veckan

Är det farligt att springa mer än 30 km i veckan?

Är det farligt att springa mer än 30 km i veckan?

Då var media igång igen och den här gången så ska det tydligen vara farligt att springa mer än 30 km i veckan, eller mer korrekt, 20 miles, Too much running tied to shorter lifespan, studies fin. SvD har också tagit upp den här nyheten på den ganska populära bloggen maratonbloggen, Över 30 kilometer löpning i veckan förkortar livet.

Den här magiska gränsen påstår sig en forskare vid namn James O’Keefe ha kommit fram till. I själva verket så har han dock mest dragit upp den ur en hatt för den är inte baserad på någon form av vetenskap.

Om du är intresserad av forskning kring långdistanslöpning och konditionsidrott sen tidigare och brukar läsa en del artiklar och studier på området så känner du säkert till James O’Keefe namn sen tidigare. Han är en kardiolog som är helt övertygad om att konditionsträning är farligt för människor redan vid så små mängder träning som alltså 20 miles i veckan, eller då ungefär 30 kilometer.

Han har argumenterat för detta i ett par års tid nu och aldrig har han haft någon verklig forskning att backa upp sina påståenden med.

Den här gången är det faktiskt så illa så den nya ”datan” som nämns i artikeln på 3800 män inte ens har tittat på livslängd hos deltagarna. Det är i stället ett enkelt frågeformulär som löpare kan fylla i via nätet där de berättar om hur mycket de tränar, hur de mår rent allmänt och om de tar några mediciner typ. Sen har man ingen uppföljning eller liknande på det här personerna. Det är alltså bara ett par enkla frågor och från detta har alltså James O’Keefe tyckt att han fått nya bevis för att löpning mer än 30 km är farligt för hälsan.

Du kan själv titta på frågeformuläret här om du vill, MASTERS Running Study. Är du löpare och över 35 år så kan du faktiskt också fylla i dina uppgifter och bidra med information om du vill. Det är inte bara James O’Keefe som kommer använda datan utan den kan faktiskt bidra med verklig nytta med.

Jag hade tänkt göra det här inlägget mycket längre med mer kritik kring James O’Keefer och hans ”forskning” men nu när jag vaknade idag så såg jag att Alex Hutchinson redan hade skrivit ganska utförligt kring den här nyheten. Han har skrivit om det här tidigare och är sen tidigare lite mer insatt i det än mig. Han tar även upp i princip alla de sakerna som jag tänkt ta upp så här är en länk till hans inlägg istället, Will Running Too Much Kill You? :)

Frukost & hjärtsjukdom – Att tolka epidemiologi

Igår hade jag ett nytt rekord när det gäller mejl och meddelanden från läsare som ville att jag skulle kommentera studien som man skrivit om i en rad tidningar igår. Studien / tidningsartiklarna handlade om att risken för hjärtsjukdom ökar om du missar eller hoppar över frukost.

Jag slängde först ut en kort kommentar kring det hela på Twitter och Facebook och jag hade egentligen inte tänkt göra mer av det hela eftersom jag tyckte att det jag skrev där var tillräckligt. Rubrikerna är helt enkelt baserat på osäker epidemiologisk data och siffran 30 procent som återges i tidningarna är inte korrekt.

Sen jag la upp min lilla notis har det dykt upp lite blogginlägg kring studien som försökt tona ner studiens betydelse men överlag tycker jag att de är ungefär lika faktaspäckade som själva artikeln i sig. Det är med andra ord mer ”skrika tillbaka” än försök att berätta vad som verkligen brister i studien och dess upplägg som gör resultatet osäkert. Så jag tänkte att jag skriver det här inlägget lite snabbt bara för att belysa just dessa saker. För om du inte lär dig granska resultat av den här typen själv eller i alla fall lär dig känna igen möjliga eventuella brister så kommer du alltid att behöva förlita dig på vad andra säger/tycker. Detta är ju något vi alla måste till och från men ju mindre ofta desto bättre anser jag.

Jag tror morgonen är en av de bästa tiderna att äta

Innan jag börjar gå in på studien vill jag bara lägga fram att jag personligen anser att det faktiskt finns en del som talar för att morgon och mitt på dagen är den bästa tiden på dygnet att äta. Natten är sämst och det finns även lite som talar för att sena kvällar nog inte är det bästa. Detta är givetvis under förutsättningen att kosten i sig blir den samma. Äter du sämre mat för att du äter tidigare på dagen är det säkert sämre att äta tidigt.

Orsaken till att tidigare på dagen troligen är bättre är att kroppen har en dygnsrytm och med denna rytm finns variationer i flera olika hormon och miljö verkar helt enkelt mest fördelaktig från morgonen fram till tidig kväll. En studie som jag faktiskt hade tänkt skriva om för sig själv visade detta ganska väl. I studien gavs överviktiga kvinnor precis samma meny när de skulle gå ner i vikt men den ena gruppen fick äta mer till frukost och mindre på kvällen medan den andra gruppen fick motsatta direktiv (1). Resultatet blev en bättre viktnedgång för kvinnorna som åt mycket på morgonen samt större förbättring i ett par hälsovärden.

Mer av dagens kalorier på morgonen gav en större viktnedgång

Mer av dagens kalorier på morgonen gav en större viktnedgång och en större minskning i midjemått hos deltagarna i studien.

Det här är alltså en studie där man direkt tittar på kausalitet. Det enda som skilt grupperna åt har varit hur mycket av sin mat de ätit vid olika tidpunkter. Nu var ju inte deltagarna övervakade så vi vet inte om de ätit något som de inte fått men vi får i alla fall en hint om vad som händer om vi rekommenderar folk att äta mer av sin mat på förmiddagen istället för senare på dagen. I alla fall under en bestämd diet. Hur som helst, det här är en studie som säger något om orsakssamband. Det är också en väldigt intressant studie. Den publicerades bara för några veckor sen och den här har vad jag vet inte fått uppmärksamhet i någon tidning någonstans över hela världen.

Som kontrast till detta har vi då studien som igår fick rubriker i de flesta svenska tidningar och som även fått det i många internationella tidningar och andra media. Låt oss då titta på den studien.

Skippad frukost ökar risken för hjärtsjukdom med 30 procent

Studien som du fick höra mycket om i media igår är i motsats till studien här ovanför inte en studie som tittar på kausalitet, alltså om en sak orsakar en annan. Studien är istället en korrelationsstudie som försöker finna eventuella samband mellan olika livsmönster och olika hälsovärden. I det här fallet var alltså huvudfokus om det fanns något samband mellan att hoppa över frukost och hjärtsjukdom (2).

Studien inkluderade drygt 26000 amerikaner som i början av studien fick ange sina livsvanor med hjälp av olika frågeformulär. Den här studien startade 1992 och då fick deltagarna berätta när på dygnet de vanligen åt. Detta var den enda gången i studien som deltagarna fick svara på frågor kring när de brukar äta på dygnet. Personer som angav att de åt före frukost, vid frukost och mellan frukost och lunch klassades alla som frukostätare medan resten då blev de som inte åt frukost.

Deltagarnas kost undersökte man vart fjärde år i studien och denna undersökning bestod av ett så kallat ”food frequency questionnaire” där deltagarna ska kryssa i på en lista med 131 olika livsmedel hur ofta de ätit av respektive livsmedel under det senaste året. Så om du äter frukt två gånger per dag kryssar du i en ruta som säger fler frukter om dagen eller kanske 2-4 frukter om dagen. Hur frågorna är exakt varierar från formulär till formulär men det är i alla fall lite kategorier så som ”en gång i veckan”, ”en gång i månaden”, ”flera gånger om dagen” och liknande.

Den här typen av frågeformulär är väldigt vanliga i den här typen av studier men tyvärr är datan som fås inte särskilt tillförlitlig. Jag skrev om det för bara någon månad sen på Traningslara.se, Vad folk säger att de ätit stämmer inte. Så den här typen av data är inget man ska lägga någon större vikt vid.

Förutom den här informationen samlade man även in information om deltagarnas ålder, sjukdomar, om de rökte, alkoholintag, fysisk aktivitet, tid framför TVn, sömn och lite annat.

Leta statistiska samband med osäker data

Nu hade alltså forskarna en mängd information om deltagarna där vissa bitar av informationen uppdaterades efterhand medan annan information inte uppdaterades. Deltagarna som hoppade över frukost var signifikant yngre, rökte mer, arbetade oftare heltid, var ogifta, var mindre fysiskt aktiva och de drack mer alkohol.

Deltagarna följdes sedan i 16 år och man allt eftersom var det fler och fler som fick någon form av hjärtsjukdom. När de 16 åren hade gått började man sen sätta sig ner och försöka se på olika samband. Det är den här datan som vi kan läsa om i tidningar och höra om på TV-nyheterna.

I en första justering tog forskarna hänsyn till faktorerna här under när de räknade ut risken för att hoppa över frukost.

  • Kvalitén på kosten. Detta gjorde man enligt det så kallade ”Alternate Healthy Eating Index” vilket är ett sätt att försöka sätta poäng på kvaliten på kosten enligt Harvards egna kostrekommendationer.
  • Fysisk aktivitet
  • Tid framför TVn varje dag
  • Antalet timmar sömn per natt
  • Rökningsstatus
  • Civilstatus i form av gift eller ogift
  • En undersökning hos doktorn de senaste två åren
  • En familjehistorik av hjärtsjukdom

När man hade korrigerat för dessa faktorerna fann man alltså att det var 27 procent större risk för personerna som hoppade över frukost att drabbas av hjärtsjukdom.

Forskarna gjorde sen ytterligare några korrigeringar för andra riskfaktorer.

  • Diabetes
  • BMI
  • Blodtryck
  • Blodfetter

Efter dessa korrigeringar var risken fortfarande 18 procent högre hos personerna som hoppade över frukost. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant vilket innebär att resultatet möjligen kan ha berott på slumpen.

Detta är intressant ur två olika synsätt. Det först synsättet är att hypotesen i den här studien och från de som säger att frukost är ett viktigt mål ju faktiskt är att det är viktigt just för att det minskar risken för bland annat diabetes, BMI, högt blodtryck och blodfetter. Så resultatet ovan kan tolkas som den andra korrigeringen innebär att du tagit bort de faktorer som missad frukost påverkar hälsan och då kan man inte längre se att missad frukost har någon inverkan.

Det andra synsättet är att det ju finns en väldig massa andra faktorer som kan påverka diabetes, BMI, blodtryck och blodfetter som inte har med frukosten att göra. Dessa faktorer tenderar ofta att komma tillsammans med andra livsstilsfaktorer så som mindre fysisk aktivitet, mer alkohol, mindre rutin i vardagen (vilket ofta hänger ihop med ingen frukost) och så vidare. Det här är också en rimlig förklaring av resultatet.

Visst har forskarna försökt att korrigera för flera kända riskfaktorer men det är väldigt sällan du kan korrigera för allt. Sättet som man samlat in data på i den här studien är dessutom en metod som är väldigt öppen för felaktig rapportering. Och de som rapporterar mest fel är oftast de med sämst livsstil och de var ju av allt att döma överrepresenterade i gruppen som hoppade över frukost.

Det är med andra ord väldigt svårt att säkert peka ut vad som orsakar vad i den här studien. Precis som det är i nästan alla epidemiologiska studier. Det här är epidemiologi och ska behandlas därefter. Om inte sambandet är solklart så ska en korrelation användas som en intressant frågeställning för att utföra fler studier. Inte som något fullständigt bevis som ska spridas ut i media över hela världen.

Summering

Det finns alltså en rad brister och ännu fler frågetecken i den här studien. Men det innebär inte att själva slutsatsen behöver vara fel egentligen. Det innebär bara att den information som finns för närvarande inte kan säga varken eller. Det kan spela roll eller så spelar det ingen roll.

Att det är negativt för hälsan att äta på natten är ganska väl visat tycker jag. Kroppen tar helt enkelt inte hand om energin på ett lika bra sätt som under dagen. Frågan är alltså om detta också gäller under olika tider på dagen? Personligen tycker jag att man tills vidare ska fokusera på att bara äta bra mat och se till att hålla vikten. För många är hoppa över frukosten ett smidigt sätt att uppnå detta och hade jag haft den livsstilen så hade jag verkligen inte ändrat något på grund av en ganska osäker epidemiologisk studie.

Potatis som livsmedel

Idag hade SvD en artikel med titeln Tallriksmodellen döms ut med två andra medföljande artiklar (1, 2, 3). Flera andra tidningar har hängt på i det hela och skrivit mindre artiklar om det samma (Aftonbladet, Expressen, DN, SR, SVT, TV4, HD).Huvudbudskapen i artikeln är att tallrikmodellens skapare, nutritionisten Britt-Marie Dahlin, anser att modellen är föråldrad och att det hon kallar energidelen ska minskas till förmån för mer grönsaker och rotfrukter.

Då den klassiska bilden på tallriksmodellen innehåller tre potatis sägs det att en potatis ska plockas bort. Av någon anledning har mer eller mindre alla medier fokuserat på just potatisdelen och att vi nu ska plocka bort en av dem. Många verkar tyvärr även tolkat detta som en sågning av potatis i sig och det känns som att det faktiskt är så som många medier försöker vinkla det.

Jag har redan lagt upp en del kring det här på både Twitter och Facebook men för att det ska nå ut till lite fler människor och även finnas kvar i fall någon söker på ämnet om några dagar så tänkte jag även lägga upp en del här.

Potatis är ett nyttigt livsmedelInnan jag börjar vill jag poängtera att jag i det här inlägget kommer prata om potatis som den ser ut i bilden här till höger. Jag pratar alltså inte om pommes frites, chips, klyftpotatis, potatisgratäng, fondantpotatis, rösti, stomp, potatismos, potatispudding, hasselbackspotatis, bakpotatis mm. Jag säger inte att alla dessa varianter nödvändigtvis är bra/dåligt även om de flesta av dem är klart sämre än ren potatis. Men det här Inlägget handlar alltså endast om vanlig potatis som antingen är kokt med eller utan skal.

Potatis är inte energirikt!

Potatis är en rent botaniskt en rotfrukt vilket gör hela diskussionen i SvD lite komisk då de står att vi sak äta mindre potatis och mer grönsaker och rotfrukter :) Men bortsett från det så skiljer sig potatis lite från många andra rotfrukter i att den innehåller lite mer energi. Men potatis är verkligen inte energirikt.

Men potatis är verkligen inte energität som det står i artikeln. 100 gram potatis innehåller vanligtvis mellan 75-100 kcal beroende på vilken typ av potatis du valt att äta för dagen. Alltså strax under 1 kcal per gram. Jag har inte lyckats hitta någon data på energitätheten hos vuxna svenskar men jag fann data för 15 åringar (6). Energidensiteten på deras mat varierade mellan 1,21 till 2,21 kcal per gram när tonåringarna delades in efter tertiler. Så den ”energitäta” potatisen skulle med andra ord till och med spä ut kalorierna hos de tonåringar som idag äter den minst energitäta maten.

Hos vuxna i USA är sifforna för övrigt, föga överraskande, ännu högre än hos svenska ungdomar. Motsvarade värden där är 1,56-2,23 kcal per gram (7).

Finns det någon poäng med att plocka bort en potatis?

Potatisar kan ju variera en hel del i storlek men jag vägde en 5 potatis här hemma precis och medelvikten ligger troligen omkring 80 gram. Det innebär alltså att om du plockar bort en potatis från din tallrik så tar du bort någonstans kring 60-80 kcal.

Nu är ju förslaget inte bara att potatisen ska bort utan den ska ersättas med grönsaker och andra rotfrukter. Om vi antar att vi ersätter med precis samma mängd i gram så innebär det att vi nu har tillfört 20-25 kcal ungefär. Allt som allt snackar vi alltså om en skillnad i energi per måltid på otroliga 40-55 kcal.

Samtidigt har vi en nation där barn i snitt får i sig upp emot 25 procent av alla sina kalorier från kategorin godis, läsk och bakverk (1) och vi vuxna hänger på bra med i den statistiken även om det verkar se något bättre ut (2). Så att fokusera på 40 kcal från potatis känns ju som ett väldigt felaktigt fokus när det finns mycket mer energität mat i vår kost. Men ”alla bäckar små” gäller ju kanske? Så låt oss titta vidare på påståendet att potatis är näringsfattig vilket också påstås i artikeln i SvD.

Potatis – ett billigt och ganska näringsrikt livsmedel

I artikeln i SvD påstår Britt-Marie Dahlin att potatis är energitätt och vitaminfattigt. Att det inte är särskilt energitätt har jag ju redan tagit upp men hur är det med näringen i övrigt?

Jo faktum är att potatis är väldigt näringsrikt. Potatis är ett av väldigt få icke animaliska livsmedel som vi kan leva på nästan uteslutande under väldigt lång tid. Det som främst saknas är egentligen vitamin A, vitamin E och vitamin D medan innehållet av kalcium och selen är ganska lågt. I början på 1900-talet genomfördes det till och med försök där personer fick leva på i princip endast potatis (2). På Irland levde man också under 1700-talet på nästan uteslutande potatis och mjölk (3).

Proteinet i potatis är till exempel fullt tillräckligt för att du ska få allt protein du behöver (8). Mängden protein är dock inte särskilt hög så det ska inte ses som någon bra proteinkälla. Men det protein som faktiskt finns där är som sagt bra och ger kroppen det som behövs.

Potatis innehåller en hel del näring

Potatis innehåller faktiskt en hel del som vi behöver

Med det här sagt så är potatis egentligen inte fantastiskt när det gäller något. Det innehåller en del kalium och vitamin k som nog är bra för många men överlag så är det ganska lite av en massa. Så du får inte i dig mycket av något näringsämne utan en mindre mängd av det mesta. SVT hade faktiskt en nyhet för lite mer än ett år sen där man skrev att Potatisen ger mest näring för pengarna. Den typen av studier är givetvis alltid beroende av kriterierna som sätts upp.

På facebook fick jag lite kritik för att jag kallade potatis näringsrikt men jag tycker att kalla potatis för näringsfattigt eller vitaminfattig är som att säga att Anders Svensson är en dålig fotbollsspelare bara för att det finns lirare som Messi i världen. Det är ju givetvis fel eftersom Anders Svensson är en mycket bra fotbollsspelare, han är inte världsbäst, men ändå bra. Precis som potatis 😀

Potatis mättar bra per kalori

Det finns faktiskt fler intressanta saker med potatis. I mitten på 90-talet genomfördes en studie där man jämförde hur mätta människor blev efter det att de ätit en bestämd mängd kalorier av olika livsmedel (4). Man hade med en väldig massa livsmedel i den här studien och du kan se resultatet för alla i bilden här under. Det du kan se i bilden är att av alla dessa livsmedel så mättade potatis faktiskt mest!

Mättnadsindex för olika livsmedel. Högst värde har potatis

Mättnadsindex för olika livsmedel. Högst värde har potatis.

Det finns många problem med att mäta mättnad och det är verkligen inte lätt. Många saker spelar in både på kort och lång sikt och dessutom inverkar också vår tro på hur mätta vi kommer bli. Så tror du att du kommer bli mer mätt av ett äpple än lite nötter så kommer du sannolikt också att bli det. Så det går inte att säga att potatis är det som mättar bäst i alla situationer men med den här datan så kan man ju verkligen fråga sig om det är särskilt smart att fokuser på potatis när man vill förbättra folks matvanor?

Är potatis farligt för hälsan?

Det är ju ingen som har påstått det här i media men samtidigt har jag både fått frågan på Twitter och Facebook idag samtidigt som jag även sett att många påstår något liknande i olika forum på nätet så jag tar upp den punkten med.

Orsaken till att många är rädda för potatis bottnar i hela konceptet kring GI, alltså glykemiskt index. Detta har spätts på en väldig massa under senare år då LCHF vuxit ganska kraftigt. GI på potatis kan variera en hel del beroende på typen av potatis och tillagning men det ligger mellan 56-104 ungefär (5).

Det finns en hel del studier som visat att en diet med högre GI är sämre än en diet med lägre GI. Men i den typen av studier är det ju i princip omöjligt att skilja på GI och livsmedelsval eftersom dessa givetvis också skiljer sig åt. Och generellt sett är det bortom alla tvivel så att livsmedel med högt GI allt som oftast är dåliga livsmedel. Men det innebär ju inte att alla livsmedel med högt GI är dåliga.

Som jag tagit upp redan finns det rapporter om folk som levt på nästan uteslutande potatis och de har gjort det utan större problem. Det finns också flera kulturer som mer eller mindre är skonade från västerländska sjukdomar och övervikt som har potatis som en basföda i sin kost (8, 9). Så någon större oro för just potatis är inget jag tycker det finns belägg för.

Uppdatering (13/4-2013):Det finns observations studier där man sett ett samband mellan potatisätande och viktuppgång (10) men även studier som visar åt motsatt håll (11). Även tillvägagångssättet och vad som räknas som potatis skiljer sig i studier. Så precis som med nästan all annan epidemiologi blir det svårtolkat och du kan, beroende på din bias, dra nästan vilken slutsats du vill från dessa studier.

Summering – ät du din potatis om du vill det

Vi kan väl summera detta inlägg med att potatis är ett ganska bra livsmedel. Potatis är inte särskilt energität mat och det är inte potatisens fel att folk idag stoppar i sig väldigt energität skitmat. Potatis innehåller en hel del nyttiga saker och den ger dessutom en bra mättnad.

Potatis är ingen supermat som du måste äta men det är verkligen inte någon viktig faktor när det gäller dagens problem med övervikt och ohälsa. Att ens börja fokusera på det känns bara löjligt. Vill du istället veta var problemet ligger så kan du börja med att läsa det här, Vad skiljer vår kost idag mot den vi åt för 50 år sen?.

Om vi ska fortsätta på fotbollsliknelsen så är detta fokus lika snett som att du haft ett (väldigt obalanserat) fotbollslag med 4-5 korpenspelare och fokuserat på att du nog inte borde låta Anders Svensson spela så mycket eftersom han inte är lika bra Christiano Ronaldo och Messi. Givetvis är det korpenspelarna som ska bort först.