Etikettarkiv: Proteinpulver

Kan du endast ta upp 20-30g protein per måltid?

Fairing Complete Protein Choklad

30 gram protein och inte mer är ett vanligt påstående ihop med protein

För ett par år sedan började det dyka upp ett påstående att kroppen endast kan ta upp 20-30 gram protein per måltid. Var resten av proteinet tar vägen brukar inte förtäljas av historien men oavsett så är det ett påstående som verkar ha fått lite av ett eget liv.

Mycket av påståendet härstammar nog från att ganska många studier har visat att proteinsyntesen verkar stimuleras maximalt efter ungefär 30 gram protein i en måltid, eller med ~10 gram EAA. En av studierna som fick ganska stor uppmärksamhet här jämförde proteinsyntesen efter en måltid med antingen 90 gram protein jämfört med 30 gram protein (1). I just den studien använde man sig av biff som proteinkälla och den visade att det inte blev någon ytterligare höjning av proteinsyntesen efter 30 gram protein. Så de där 60 extra grammen gav alltså ingen större ökning av proteinsyntesen.

Studier av den typen har sen blivit tolkade som att allt protein utöver detta är meningslöst eller bara oxideras (eg förbränns). Även om detta mest är en internetmyt så har den också smugit sig in lite i forskningsvärlden. Därav orsaken till artikeln som jag tänkte ta upp i det här inlägget.

Clin Nutr. 2012 Dec 1. pii: S0261-5614(12)00266-X. doi: 10.1016/j.clnu.2012.11.018.
Is there a maximal anabolic response to protein intake with a meal?
Deutz NE, Wolfe RR.

Several recent publications indicate that the maximum stimulation of muscle protein fractional synthetic rate occurs with intake of 20-30 g protein. This finding has led to the concept that there is a maximal anabolic response to protein intake with a meal, and that the normal amount of protein eaten with dinner will generally exceed the maximally-effective intake of protein. However, protein breakdown has not been taken into account when evaluating the anabolic response to protein intake. Protein anabolism occurs only when protein synthesis exceeds protein breakdown. Higher protein intakes when protein synthesis is maximized is characterized by suppressed protein breakdown and via that mechanism leads to a greater anabolic response. This explains why when net protein synthesis is measured, the relationship between amino acid availability and net gain remains linear, without any apparent plateau of effect at higher levels of availability. We conclude that there is no practical upper limit to the anabolic response to protein or amino acid intake in the context of a meal.

Egentligen hade jag velat fetmarkera hela det här abstraktet då allt är relevant och allt är ganska lätt att förstå. Utgångsfrågan i den här artikeln är just hur mycket protein som ger ett maximalt anabolt svar vid en måltid.

Artikeln börjar med en liten genomgång av de metoder som finns för att mäta proteinbalansen efter en måltid. Proteinbalansen är summan av det som kallas proteinsyntesen som är en uppbyggande av proteiner och proteinnedbrytningen som är precis vad det låter som, nedbrytning av protein. När vi pratar muskler och muskelmassa är det egentligen muskelproteinsyntes och muskelproteinnedbrytning man pratar om men det är vanligast att man inte nämner ”muskel” i början.

Det finns flera metoder att mäta proteinsyntesen och proteinnedbrytningen efter en måltid. Den allra enklaste metoden och den som oftast har använts är mätning av endast proteinsyntesen. Det är den här typen av studier som har gett resultatet att 20-30 gram protein verkar vara det som ger maximal effekt. Den här typen av mätning tar dock ingen hänsyn till hur proteinnedbrytningen påverkas efter måltiden.

Men det som är intressant i det här sammanhanget är ju proteinbalansen, alltså summan av proteinsyntesen och proteinnedbrytningen. Här nämner författarna några andra tekniker som finns för att mäta den totala proteinbalansen och att de få studier som är utförda med dessa tekniker inte har visat på något tak när det gäller maximal stimulering efter en måltid.

Proteinbalansen är summan av proteinsyntesen och proteinnedbrytningen

Proteinsyntesen och proteinnedbrytningen ger tillsammans proteinbalansen som avgör om du bygger eller blir av med muskler

Efter detta lägger de fram en hypotes om varför proteinsyntesen inte ökar medan proteinbalansen ändå verkar gå uppåt. Grundpelaren i den hypotesen är givetvis att proteinnedbrytningen minskas av proteinet efter en måltid. Detta tror man sker genom proteinets effekt på insulin som i sin tur minskar proteinnedbrytningen.

Efter att man lagt fram hypotesen så förklarar man att de studier som finns verkar stödja den och man påpekar också att det inte finns någon studie som har visat att mer protein inget ger en större inlagring av protein, alltså förbättrad proteinbalans. De nämner också här en studie som de publicerat i samma nummer av tidskriften där de studerat effekten av att inta 80 % av sitt proteinbehov vid en måltid istället för att sprida ut proteinintaget över dagen. Resultatet blev en total proteinbalans som var bättre efter upplägget där de åt mycket protein vid en tidpunkt.

Summering

Det finns ingen bra anledning att tro att kroppen bara skulle kunna ta upp 20-30 protein per måltid. Våra kroppar klarar helt enkelt det mesta. Du kan äta en gång om dagen eller tio gånger om dagen. Du kan äta massor av kolhydrater eller inga kolhydrater. Du kommer klara dig bra.

Om frågan dock istället är maximal proteinbalans för att bygga muskler eller för att bibehålla muskelmassa vilket ofta är fallet hos äldre så är frågan dock öppen. Wolf och Deutz som skrev den här artikeln anser att ju mer protein desto bättre och att det inte finns något som visat på att där finns ett övre tak. De menar också att en pulsering med protein flera gånger om dagen är meningslöst och kanske rent av kontraproduktivt. Det som är viktigt är proteinmängden och proteinkvalitén.

På andra sidan finns andra experter som menar att pulsering är bäst för optimal proteinbalans. Här finns bland annat Stuart Phillips vars tankar du kan se och läsa om här, Protein och styrketräning – När, hur och varför.

En stor flintastek med massor av protein

Ja, Du kan äta hela den här utan att oroa dig för att du slösar på proteiner :)

Så man får helt enkelt välja vilken av hypoteserna man vill tro på för närvarande :) Men oavsett vad du väljer så kan du känna dig trygg i att det valet inte kommer ha någon större effekt på dina resultat. Det här är mest en akademisk diskussion. Se till att träna hårt och äta gott med protein så behöver du inte bry dig särskilt mycket kring om du ska äta 2 eller 6 måltider per dag. Ät det som passar…

Överlag är hela artikeln väldigt lättläst och den verkar nästan vara skriven för att kunna nå ut till alla, inte bara forskare i ämnet. För att göra det hela ännu bättre så finns artikeln faktiskt fritt tillgänglig för alla så om du inte är nöjd med eller litar på det jag skrivit här så kan du läsa hela artikeln själv.

Maratonbloggen (SvD) om proteinpulver

Igår hade Petra Månström som bloggar på SvD en gästbloggare som hon har då och då. Den här gången var ämnet protein och då särskilt proteinpulver, Proteinpulver – behövs det egentligen?. ”Experten” denna gång var en kostrådgivare vid namn Karin Näsholm som skulle reda ut begreppen.

Om du inte vet vad kostrådgivare står för så är du inte unik. Det är nämligen en påhittad titel. Du skulle alltså kunna börja kalla dig för kostrådgivare från och med nu och ha samma rätt till det som alla andra*.

Jag slängde först upp en länk till det här blogginlägget av Karin Näsholm på Twitter för några timmar sen där jag bad läsare att finna X fel. Jag hade egentligen inte planer på att göra mer än det men då jag fick ett par svar från läsare/följare som ville att jag skulle ta upp de största felen så tänkte jag skriva ihop en lista lite snabbt här. Det är ett enkelt inlägg som inte tar någon längre tid och samtidigt blir det en bra summering för de som vill veta lite mer kring protein.

De större felen i Karin Näsholms blogginlägg

Det är faktiskt ganska svårt att bryta ner felen i punktform eftersom inlägget är fel på de mest basala punkterna och när det blir fel där så blir resten väldigt snurrigt eftersom det är baserat på det. Men jag ska försöka.

Du behöver inte ”cirka 1 gram protein per kilo kroppsvikt efter ett träningspass”

Det här är totalt fel. Det är inte ens nära att vara rätt. Det som gäller är någonstans omkring 0,3-0,4 gram protein efter träningen, Protein och styrketräning – När, hur och varför. Att få i sig 1 gram protein per kilo kroppsvikt är otroligt svårt om vi pratar om något som du kan bära med dig till gymmet. Och det är just det som Karin Näsholm pratar om här.

När det gäller rekommendationerna kring 0,3-0,4 gram per kilo kroppsvikt så är dessa dessutom framtagna för styrketräning. Efter konditionsträning finns det faktiskt inga egentliga rekommendationer. Det är dåligt studerat helt enkelt. Men om något så är behovet av protein lägre vid konditionsträning jämfört med styrketräning.

Du behöver inte (och borde inte) äta snabba kolhydrater (högt GI) efter träningen

Det här påståendet är en relik från slutet av 90-talet ungefär. Den enda gången det skulle vara motiverat att inta högt GI är om du av någon anledning måste kunna prestera på topp igen några få timmar senare. Tänk fotbollsturnering med match både på förmiddagen och eftermiddagen. I övrigt är det totalt onödigt att fylla på med snabba kolhydrater efter passet.

Vill man fylla glykogenlagren till nästa dag fungerar det lika bra med lågt GI (1) och om du är som de flesta människor behöver du inte ens fokusera på det och kan strunta i att fokusera på att få i dig kolhydrater överhuvudtaget. Ät normalt så löser det sig.

Orsaken till att du inte borde äta snabba kolhydrater efter träningen är den samma som andra tider på dygnet. Det är oftast inte särskilt hälsosamt. Där finns undantag med livsmedel som kan vara nyttiga och samtidigt ha högt GI men överlag är det processad mat som har högt GI och det bör du hålla dig borta från. Tränar du så mycket så du har svårt att äta tillräckligt får du givetvis göra undantag om det löser dina problem.

Du behöver inte äta 3-4 timmar innan träningen

Här kan jag ge Karin Näsholm att om hon hade pratat om uppladdning inför en konditionstävling så kan detta vara en bra idé. I det här fallet är det dock prat om träning och då är påståendet helt felaktigt.

Faktum är att du inte behöver äta någonting inför träningen och det är många elitidrottare inom konditionsidrotter som medvetet väljer att träna med en längre fasta bakom sig (2). Motiveringen till varför de gör det är att de är ute efter en bättre anpassning till träningen. Så vill du inte äta innan din träning kan du strunta i att äta innan din träning.

Det här gäller givetvis också det där mellanmålet ännu närmre inpå träningen som också rekommenderas.

Har Karin Näsholm någonsin räknat på sina egna siffror?

Du behöver inte veta särskilt mycket om kost egentligen för att inse att de siffror som hon ger i samband med sina rekommendationer inte alls stämmer med de förslag på återhämtningsmål som hon sen ger.

Hur får du i dig 85 gram protein från en smörgås med kalkon samt lite grönsaker? Eller för den delen med ett glas mjölk och en frukt? För om inte det där glaset är på lite mer än 2 liter så kommer hon vara långt ifrån 85 gram :D .

Fast det kanske är meningen att man ska äta alla förslagen i ett? Bara för skojs skull slog jag in alla de förslag hon ger i artikeln som en måltid i Matdagboken och mycket riktigt gav detta 83 gram protein. Nu vet vi alltså vad vi ska äta direkt efter träningspasset:

Det kan vara i form av ett glas mjölk och en frukt, kesella och bär, en mörgås med skinka/kyckling/kalkon/ägg och grönsaker eller en protein- och kolhydratdrink

Den här kalasmåltiden ger dessutom ”endast” 850 kcal. Lägg till de kalorier du också ”ska” äta innan träningen i form av måltid och mellanmål samt måltiden 1-2 timmar efter träningspasset och där finns inte mycket mer mat för dig att äta under resten av dagen om du vill hålla vikten :)

Allt är inte uppbyggt av proteiner

Detta är ju en detalj i det stora hela men hur en person som tillåter sig själv bli tilltalad som ”expert” kan slänga ur sig något sådant är ju bara helt sjukt. Nej, allting är inte uppbyggt av proteiner. Protein är otroligt viktigt för våra kroppar men allting är inte protein. Möjligen har hon fått höra uttrycket att ”protein är kroppens byggstenar” och sen totalt missförstått allting :)

Summering – Omedvetet okunnig?

En tränare som jag respekterar väldigt mycket brukar ofta tala om kunskapstrappans fyra steg. Dessa steg är:

  1. Omedvetet okunnig
  2. Medvetet okunnig
  3. Medvetet kunnig
  4. Omedvetet kunnig

Om vi tar en idrottare som ska lära sig en övning som exempel så innebär nivå 1 att idrottaren aldrig har utfört övningen och han känner inte heller till den. Så fort han får övningen demonstrerad för sig och får prova på den hamnar han troligen i nivå 2. Han försöker utföra övningen men lyckas inte. Han är alltså medveten om att han är oförmögen att klara övningen på ett korrekt sätt.

Med lite träning och ihärdighet når dock oftast idrottaren nivå 3. Han är nu tillräckligt duktig för att att klara av övningen på ett bra sätt men han måste hela tiden fokusera och tänka efter för att lyckas på ett bra sätt. Med ännu mer hårt arbete når idrottaren kanske nivå4, en nivå där han eller hon klarar av att utföra övningen med bra teknik utan att behöva tänka efter eller fokusera maximalt.

Det som Karin Näsholm lyckats med i det här gästblogginlägget på SvD är att hon trots sin expertstatus mest verkar hålla sig på nivå 1. För det verkar inte som att hon inser alla de här missarna här ovanför. 12 timmar efter blogginlägget publicerades kom nämligen ett förtydligande i ett nytt blogginlägg, Kompletteringar till proteininlägget. Inget av felen jag påpekat här är dock korrigerade.

Lite ordentlig information kring protein och proteinpulver

*Om du vill ha lite mer kött på benen så har jag faktiskt arbetat fram ett onlinetest för dig som du kan ta för att testa dina kunskaper. Tyvärr är det dock endast för LCHF-kostrådgivare, Bli LCHF-kostrådgivare (online test).

Protein och styrketräning – När, hur och varför

Dr Stuart Phillips är en av världens ledande experter på protein, proteinsyntesen och styrketräning. Här under har du en föreläsning med honom som vara i knappt 50 minuter där du får lära dig en väldig massa kring hur protein och styrketräning samverkar för att underhålla och bygga muskelmassa.

Klippet är från en onlinekurs som var gratis men nu inte längre finns online. De som anordna den var sektionen ”Sports, Cardiovascular and Wellness Nutrition” som är en del av Academy of Nutrition and Dietics.

Titel på själva föreläsningen som du kan se i klippet är: The Importance of Dietary Protein in Resistance Exercise Induced Adaptation: All Proteins are not Created Equal.

En tillhörande pdf fanns också att ladda ner och vill du ha den så har jag laddat upp den här.

Summering

Jag fick någon kommentar som bad om en kort summering här under och även ett par kommentarer på twitter och facebook om det samma så här kommer en otroligt kort summering. Jag tycker dock verkligen att du ska titta på klippet med när du får tid eftersom det ger mycket mer information och ger mer nyans på hela frågan:

  • Ät 1,5-2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Väger du alltså 70 kg bör du äta mellan 105-140 gram protein varje dag.
  • Intaget bör spridas ut över dagen.
  • Möjligen är 4 måltider om dagen med ungefär 0.3 gram protein per kroppsvikt i varje måltid samt en större måltid innan läggning bästa möjliga upplägg
  • Äldre personer behöver lite mer protein för att maximalt stimulera proteinsyntesen. Upp emot 0,4 gram per kilo kroppsvikt vid en portion
  • Styrketräning höjer proteinsyntesen och minskar proteinnedbrytningen. Med protein blir den effekten ännu större
  • Det mest potenta protein som man känner till för att höja proteinsyntesen är vassle, vanligen också kallat whey-80. EAA fungerar troligen lika bra/bättre men då måste du också äta något timmarna efter.
Fairing Complete Protein Choklad

Fairing Complete Protein 3 med Chokladsmak, min favorit

Då jag nästan alltid får denna fråga i samband med att jag skriver där här typen av inlägg så kan jag skriva redan nu att det inte finns någon som helst anledning att tro att en producents vassle skiljer sig från någon annan producents vassle. Whey-80 är precis samma sak som vassle och när det heter whey-100 så innebär det bara att det innehåller mer protein, vanligvis är det dock inte prisvärt att köpa whey-100.

Personligen använder jag Fairing Complete Protein 3 men inte för att jag tror det är överlägset något annat utan för att jag vet var råvarorna till produkten kommer ifrån, Fairing följer GMP (Good Manufacturing Mractices) samt att jag verkligen gillar chokladsmaken.

Men det finns alltså ingen anledning att tro att någon producents vassle är bättre än någon annans. Det enda jag personligen tänker på är vem producenten är och varifrån produkten kommer. För det finns tyvärr mycket som talar för att en hel del produkter är kontaminerade inom kosttillskottsbranschen. Det är nog väldigt ovanligt när det gäller rena proteinprodukter dock.

En skopa proteinpulver eller snabbmat vid styrketräning

En annan titel på det här inlägget skulle kunna vara Fredrik Nyström släpper ännu en lite udda studie :) Det man har jämfört den här gången är styrketräning plus snabbmat eller styrketräning plus proteinpulver.

Scand J Clin Lab Invest. 2012 Aug 30. [Epub ahead of print]
A randomized trial of protein supplementation compared with extra fast food on the effects of resistance training to increase metabolism.
Hambre D, Vergara M, Lood Y, Bachrach-Lindström M, Lindström T, Nystrom FH.

Objective. To prospectively evaluate the effects of resistance training combined with increased energy intake or protein-supplementation on lean body-mass, resting metabolic-rate (RMR) and cardiovascular risk factors. Methods. Twenty-four healthy males (aged 19-32 years) performed resistance exercise for 12 weeks aiming for at least 1 hour training-sessions 3 times a week. The participants were randomized to consume extra protein (33 g whey protein/day) or a meal of fast-food/day (1350 kcal, 41 g protein). Body-composition was measured with Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA) and RMR by indirect calorimetry. Fasting blood samples were drawn before and after the 3-month training period and after 12 months. Results. The body weight increased from 75.1 ± 6.9 kg to 78.7 ± 7.2 kg (p < 0.0001), without differences between the groups. RMR increased from 1787 ± 143 kcal/24 h to 1954 ± 187 kcal/24 h (p < 0.0001, N = 24), which was more than expected from the increase in lean body-mass (increase from 59.7 ± 4.3 kg to 61.8 ± 4.1 kg p = 0.004). Fasting serum-insulin levels increased in the fast-food group compared with the extra-protein group (p = 0.03). ApoB increased from 0.691 ± 0.14 g/L to 0.768 ± 0.17 g/L, p = 0.004, in the fast-food group only. Long-term follow up after 12 months showed that RMR, body weight, total fat and lean body-masses did not differ from baseline (n = 19). Conclusions. Resistance training for 12 weeks increased RMR and lean body-mass similarly when based on either an increased energy-intake or protein supplement. However, the increase in RMR was higher than expected from the increase in lean body-mass. Thus resistance training could potentially decrease the risk of obesity by induction of increased RMR.

De hade två huvudmål när de gjorde den här undersökningen. Den första var att titta på RMR, alltså energiförbrukning i vila, och vilken effekt styrketräning har på den. Muskler är utan tvekan den största faktorn när det gäller energiförbrukning i vila och hypotesen var att mer styrketräning ger mer muskler som påverkar RMR. Ett kilo passiv muskelmassa förbrukar ungefär 30 kcal varje dag så någon betydande effekt på vilometabolismen var inte direkt att vänta här tänkte jag.

Det andra huvudmålet med den här studien var enligt Nyström & co att undersöka om extra insulin tillsammans med en bulk är mer anabolt och bygger mer muskelmassa än bara mer protein. Deras hypotes var att fettväv kanske blir mer resistent mot insulin än muskler när man går upp i vikt och att extra insulin tillsammans med styrketräning och protein då skulle vara extra anabolt på musklerna. Ett litet underligt antagande enligt mig då det dels inte finns några belägg för att insulin är anabolt på människomuskler (1, 2, 3) och dels för att de använde sig av vassleprotein som ”kontroll” och vassle är ju lika potent som glukos när det gäller att frisätta insulin (4, 5). Det är ju möjligt att man tänker mer på insulin över hela dagen här men detta nämns inte någonstans i själva artikeln. Inte heller ger man någon referens till påståendet att insulin är anabolt i muskler.

Lite kort om studiens upplägg i övrigt

Det finns många fler lite saker med den här studien som behöver påpekas innan jag går igenom resultatet. Deltagarna var 24 unga manliga läkarstudenter som inte hade tränat styrketräning de senaste sex månaderna och några av dem hade aldrig tränat styrketräning tidigare. När det gällde styrketräningen dock så fick de endast en introduktion av en instruktör på gymmet vid ett tillfälle och sen fick de träna på själva helt på eget bevåg men om de ville kunde de fråga instruktören fler saker. Det enda kravet var att de skulle försöka träna minst en timme tre gånger i veckan. Men om de ville träna två timmar varje dag fick de också lov att göra det. Den tiden som de var på gymmet skulle de dock använda till att styrketräna, inte träna konditionen men de fick lov att använda maskinerna för uppvärmning.

Snabbmaten i sig bestod av en meny från en känd snabbmatsrestaurang som gav 1350 kcal (51 gram fett, 182 gram kolhydrater och 41 gram protein). Proteinpulvret var som sagt vanligt vassle med 33 gram per portion. Det fanns ingen speciell tidpunkt på dygnet som deltagarna antingen skulle äta snabbmat eller inta sitt protein utan de fick göra det precis när de ville. Det enda kravet var att de försökte göra det utöver deras vanliga kostintag. Målet med studien var ju att se vad som händer vid en bulk.

Före och vid studiens slut 12 veckor senare gjorde man mätningar av vikt, RMR, kroppssammansättning, insulinkänslighet, blodfetter, muskelstyrka samt lite annat som jag inte kommer gå in på då där inte skedde någon förändring. Efter 4 veckor gjorde man också en mätning av RMR. 9 månader efter studiens slut gjorde man även en uppföljning av deltagarna för att se om några eventuella effekter bestod.

I princip ingen skillnad mellan snabbmat och proteinpulver

Det fanns inget mätpunkt i den här studien där den ena gruppen skiljde sig ifrån den andra när det gäller muskelmassa, fettmassa, styrka, RMR och blodfetter. Båda grupperna ökade ungefär två kilo i muskelmasss och deras RMR, alltså energiförbrukning i vila, ökad med ungefär 160 kcal per dygn. När det gäller RMR så var den högre efter 4 veckor jämfört med efter 12 veckor trots att deltagarna alltså fortsatt att styrketräna under den tiden.

Däremot var det en signifikant skillnad mellan grupperna i alla tester för insulinkänslighet och vilonivåer av blodsocker samt insulin där det var proteingruppen som hade de bästa värdena vid dessa test. Det var faktiskt så att medelvärdet för insulinkänslighet ökade lite för proteingruppen trots att de gick upp lite i vikt.

Tittar man på förändringar från utgångsläget fick gruppen som åt snabbmat en signifikant ökning i fettmassa och en försämring av sina ApoB värden (en markör för ökad risk för hjärt & kärlsjukdom).

Det gjordes ju även en uppföljning 9 månader efter det att studien egentligen var avslutad och deltagarna inte längre behövde styrketräna 3 gånger i veckan och inte heller äta en måltid snabbmat eller proteinpulver varje dag. Vid denna tidpunkt skiljde sig inga värden från de värden som deltagarna hade innan studiens början. Detta trots att hälften av deltagarna uppgav att de hade fortsatt träna. Även när man tittade på värdena för endast de som fortsatt och träna såg man ingen skillnad från utgångsvärdena.

Summering

Min omedelbara tanke efter det att jag läst den här studien var, ”någon borde ha lärt dessa personer att träna”. Detta är totalt värdelösa resultat. Grupperna i den här studien ökade 7 respektive 14 procent i styrka. På försökspersoner av den här typen är det inte ovanligt att man ser ökningar kring 50-100 procent under 12 veckor. Så de här försökspersonerna har av allt att döma träna väldigt dåligt. Att de som fortsatte träna inte hade någon signifikant ökning i muskelmassa att visa upp 9 månader senare trots fortsatt träning tycker jag också visar på detta väldigt väl.

Det här tycker jag förstör egentligen hela studien. Författarna skriver i diskussionen att de medvetet har lagt upp studien på detta vis för att den ska spegla verkligheten. Detta är också orsaken till att de inte satte något övre tak för träning heller.

Forskarna drar också slutsatsen att RMR ökar av ökad muskelmassa. Det är ju troligen så men samtidigt var det en större ökning av RMR efter 4 veckor jämfört med 12 veckor. Författarna spekulerar i att detta kan bero på att försökspersonerna var flitigare med sin träning den första månaden jämfört med senare. En annan effekt som jag skulle kunna tänka mig är att försökspersonerna i början inte var vana vid träningen. En större ovana leder till en större nedbrytning och en ökad energiförbrukning av kroppen för att återhämta sig. Då försökspersonerna i den här studien inte har fått någon hjälp med träningen och information om hur de ska fortsätta att utmana sig själva och fortsätta öka i styrka så har de troligen kört på med samma vikter och samma antalet set. Kroppen har vant sig och effekten både på styrka och RMR har uteblivit.

Den enda slutsatsen jag drar från den här studien är att det troligen inte är bra för hälsan att äta snabbmat* oavsett om man tränar och aktivit försöker gå upp i vikt.

*Jag har valt att skriva snabbmat i detta inlägget trots att det troligen har rört sig om skitmat. Men det står faktiskt inte något om snabbmaten i sig mer än att den kommer från en känd restaurang och vad den innehåller i form av energi, fett, kolhydrater och protein.

Kinesiska idrottare väljer proteinpulver före kött

Den här lilla notisen fanns att läsa i Helsingborgs Dagblad idag Kineser avstår kött för dopningsrisk. I princip alla andra tidningar i Sverige har också exakt samma lilla notis från TT, SvD, DN, BT, GP, Folket, Dagbladet, Sydsvenskan mm. INGEN av journalisterna i alla dessa medier väljer att ens nämna något eget kring delen jag fetmarkerat här under.

Kinesiska idrottare avstår från att äta kött fram till OS av rädsla för att få i sig dopningsmedel. I stället äter de proteinpulver och fisk för att få i sig tillräckligt med protein.

Kineserna väljer alltså proteinpulver. Är det bara jag ser som det humoristiska i att vi här i Sverige som har långt bättre koll på vår livsmedelsproduktion blir varnade flera gånger om året om riskerna med kosttillskott och där bakas proteinpulver in? :)

Finns det då någon risk för misstagsdoping via proteinpulver? Det gör det säkert, precis som det finns en minimal risk med alla livsmedel, tex kött. De där varningarna som man kan läsa om i pressen då och då med titlar som, Dopningsmedel i kosttillskott, Dopningämnen i kosttillskott, RF:s dopingkommission varnar tävlingsidrottare för kosttillskott, RF varnar för kosttillskott där man tittat på svenska produkter handlar alltid om en massa så kallade coctailprodukter, det vill säga produkter med en mängd rad ämnen i som knappt går att uttala :)

De där studierna och testerna som man också hör talas om som visat att upp emot 10-25 % av alla kosttillskott innehåller dopningklassade preparat är ofta utförda som så att man försökt hitta de mest överdrivna preparaten med de mest överdrivna namnen och påståendena. De produkter som sägs höja testosteronet, öka förbränningen, minska din midja, få dig att öka i muskelmassa med 10 kg på en månad osv (1). Det är också nästan alltid testo-boosters eller viktnedgångspreparat som innehåller otillåtna medel men det finns dock enstaka fall där man hittat otillåtna medel i ”enklare” produkter så som kreatin, BCAA, EAA och proteinpulver (2, 3). De här produkterna har då kommit från Italien eller USA.

När man sen hittar något dopingklassat så är det väldigt väldigt sällan i några verksamma nivåer (2). Det innebär alltså att nästan alla fall beror på omedveten kontaminering. Dessa produkter kommer då oftast från tillverkar som också tillverkar preparat med otillåtna medel eller som köper sina produkter från fabriker som också tillverkar otillåtna medel. Den internationella Olympiska kommittén testade under 2000-2001 över 600 kosttillskott och fann att alla positiva tillskott kom från antingen USA, Holland, England, Frankrike eller Tyskland. Risken var dubbelt så stor för kontaminering om produkten kom från en tillverkare som även sålde prohormoner.

Fairing Complete Protein Choklad

[clink id="12" target="_self" title="Fairing Complete Protein 3" rel="nofollow"]Fairing Complete Protein 3[/clink] med Chokladsmak, min favorit

Det finns flera Svenska kosttillsskottstillverkare som endast handlar in produkter från råvarutillverkare som är läkemedelscertifierade. Med det innebär att de följer en standard som kallas GMP vilket borgar för att det verkligen får vad de köper. Vissa företag som tex Fairing köper dessutom endast produkter från västeuropa vilket det egentligen inte bör finnas någon anledning till så länge tillverkaren är godkänd enligt GMP men av någon anledning tycker jag det känns bättre. Jag tränar inte för att bli elitidrottare och jag använder mest kosttillskott av bekvämlighet och då räcker den här säkerheten gott och väl för mig.

För elitidrottare är också risken minimal om de väljer den här typen av produkter men jag kan ändå förstå om detta inte känns tryggt nog och där tycker jag SOK eller andra förbund ska hjälpa till. I Holland som var ett av de länderna som IOC fann hade störst problem med kontaminerade produkter införde man året efter ett projekt där alla elitidrottare fick lov att testa sina produkter innan de tog dem. Idrottarna fick alltså köpa en ett lager med de produkter de ämnade använda inför OS och sen hjälpte Holländska förbundet dem med tester så de kunde vara säkra på att de inte fick i sig något skit. Då problemet som sagt var ganska utbrett i Holland tog man sen processen ett steg längre och numera finns där en databas i Holland över kosttillskott där risken för kontaminering är minimal.

Även ATP, alltså internationella tennisförbundet har en liknande lösning för sina idrottare.

Vassleprotein eller kasein i samband med träning

Lite av en nobrainer för den som läst på lite kring proteintillskott tidigare men det är ju aldrig fel med upprepning av resultat:

Br J Nutr. 2012 Jan 31:1-5.
Greater stimulation of myofibrillar protein synthesis with ingestion of whey protein isolate v. micellar casein at rest and after resistance exercise in elderly men.
Burd NA, Yang Y, Moore DR, Tang JE, Tarnopolsky MA, Phillips SM.

We aimed to determine the effect of consuming pure isolated micellar casein or pure whey protein isolate on rates of myofibrillar protein synthesis (MPS) at rest and after resistance exercise in elderly men. Healthy elderly men (72 (sem 1) years; BMI 26·4 (sem 0·7) kg/m2) were divided into two groups (n 7 each) who received a primed, constant infusion of l-[ring-13C6]phenylalanine to measure MPS at rest and during 4 h of exercise recovery. Participants performed unilateral leg resistance exercise followed by the consumption of isonitrogenous quantities (20 g) of casein or whey. Blood essential amino acids and leucine concentration peaked 60 min post-drink and were greater in amplitude after whey protein ingestion (both, P < 0·05). MPS in the rested leg was 65 % higher (P = 0·002) after ingestion of whey (0·040 (sem 0·003) %/h) when compared with micellar casein (0·024 (sem 0·002) %/h). Similarly, resistance exercise-stimulated rates of MPS were greater (P < 0·001) after whey ingestion (0·059 (sem 0·005) %/h) v. micellar casein (0·035 (sem 0·002) %/h). We conclude that ingestion of isolated whey protein supports greater rates of MPS than micellar casein both at rest and after resistance exercise in healthy elderly men. This result is probably related to a greater hyperaminoacidaemia or leucinaemia with whey ingestion.

Det som är nytt i den här studien är att man har använt sig av gamla män. En medelålder på hela 72 år! Tidigare studier på området har visat att stimulering av proteinsyntesen är svårare att få till hos äldre och några studier har visat att det krävs mer protein, och då särskilt protein med aminosyran leucin, för att stimulera proteinsyntesen maximalt.

Vassleprotein gav större höjning av proteinsyntesen än kasein

Vassleprotein gav större höjning av proteinsyntesen än kasein både i vila och efter träning

I den här studien har man alltså jämfört effekterna av kasein och vassle (vanligen kallat whey) efter träning av benmusklerna. En klar vinnare blev vassleproteinet som stimulerade proteinsyntesen 60 procent mer än proteinpulvert av kasein.

Andra intressanta saker att notera är att kasein inte är det samma som kalciumkaseinat vilket verkar ha ett snabbare upptag. Jag skulle dock säga att vassleprotein fortfarande är mer potent.

Vassleproteinet höjde även insulinnivåerna med 179 procent jämfört med vilonivåerna medan det inte sågs någon signifikant effekt från kassein. Ser man till de faktiska värdena var där dock en höjning på ungefär 40 procent även för kaseinproteinet.

Författarna summerar sina egna resultat så här i diskussionsdelen:

The present study reveals that in elderly men, a rapid increase in EAA and leucine after ingestion of isolated whey protein stimulated greater FED and EX-FED when compared with a prolonged leucinaemia that occurs with micellar casein ingestion. This finding continues to support a growing body of evidence suggesting that the amplitude and possibly the rate of postprandial rise in circulating amino acids in the blood dictates the extent of stimulation of myofibrillar protein synthesis.