Ola Wallengren: Jag håller med, men för att det skall bli så bör valen göras på rätt grunder. Som det ser ut nu så tycker jag det finns en allt för tydlig dragning mot att de känslomässiga argumenten väger över. De i sin tur är ofta baserade på någon slags ”naturlig”, ”äkta”, ”paleo” eller rent av historieromantisk grund.

Frånvaron av natriumnitrit i korven gör valet ganska självklart i alla fall för mig. Vidare vågar mig faktiskt på den vilda gissningen att den, hör och häpna, smakar bättre, vilket enligt min högst subjektiva åsikt brukar vara fallet med produkter utan en massa utfyllnadsingredienser.

Förresten: whoa! En charkuteriprodukt utan E250, i en vanlig livsmedelsbutik? Detta var nåt nytt. Nu blev jag sugen på blodkorv. Var påträffade du denna klenod?

ungefär som att kolla skillnaden mellan jordnötssmör och fuljordnötssmör
Riktigt jordnötssmör innehåller ”Rostadejordnötter, havssalt” medan fuljordnötssmör innehåller ”malda rostade jordnötter, vegetabilisk olja, druvsocker, härdat vegetabiliskt fett, salt” och ändå så har fuljordnötssmöret bara 100 kcal mer per 100 gram (blir ju inte så mkt om man bara har på macka).

Tyvärr har butiken jag handlar i slutat sälja riktigt jordnötssmör

när det gäller annan mat tycker jag det ibalnd är riktigt tur att jag gillar att laga mat :/

Ola Wallengren: Jag håller med, men för att det skall bli så bör valen göras på rätt grunder. Som det ser ut nu så tycker jag det finns en allt för tydlig dragning mot att de känslomässiga argumenten väger över. De i sin tur är ofta baserade på någon slags “naturlig”, “äkta”, “paleo” eller rent av historieromantisk grund.

Det blir definitivt lätt onödigt restriktivt när man tänker i de banorna ja. Men som jag ser det får man dela in det efter sitt sammanhang

1. En individ som handlar för sig själv. Tänker man så kommer man troligen att välja bort en hel del livsmedel som bara skulle göra gott. Men samtidigt så är det en väldig enkel princip och slutsumman blir med väldigt stor sannolikhet en nyttigare matkasse än vad gemene man som inte tänker något på det alls köper.

2. Personer som sitter och berättar för andra hur de ska äta och vilka livsmedel som är bra baserat på sina felaktiga premisser.

I det första fallet önskar man ju mer kunskap men samtidigt ser jag det som ett bra förstasteg. Om personen har intresse och lär sig mer efterhand kan han/hon fortsätta att förbättra sina val och efterhand inte heller bli så restriktiv utan välja bra råvaror helt enkelt.

I det andra fallet vill jag ofta slå personen i fråga på käften Här i princip lurar man folk att tro på något som inte stämmer. Inte okej med andra ord…

Jacob Gudiol: Gör man bara den här typen av val en gång när man är och handlar så blir förändringen inte särskilt stor och då kanske man också missar något näringsmässigt och får i sig mer av något man inte hade behövt extra av. Men om du gör den här typen av jämförelse med alla produkter du köper kommer du garanterat att komma ifrån affären med mer näring i kassen.

Jag håller med, men för att det skall bli så bör valen göras på rätt grunder. Som det ser ut nu så tycker jag det finns en allt för tydlig dragning mot att de känslomässiga argumenten väger över. De i sin tur är ofta baserade på någon slags ”naturlig”, ”äkta”, ”paleo” eller rent av historieromantisk grund.

AtomicPuffin: Nja…

Det finns en definition av vad som är en arom:
http://www.slv.se/sv/grupp2/livsmedelsforetag/Aromer-tillsatser-enzymer-och-berikning/Aromer/

Där länkas även lagar där aromer verkar specifieras till syntetiserade eller förädlade ämnen med lukt eller smak… typ…

Kryddor däremot är helt vanliga ingredienser, som dock får listas som en samansatt ingrediens utan vidare beskrivning av innehållet om de ej utgör mer än 2% av varan:

Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2004:27

38 § En sammansatt ingrediens får i ingrediensförteckningen anges med sin beteckning under förutsättning att beteckningen förbehållits i särskilda föreskrifter eller är allmänt vedertagen. Den sammansatta ingrediensen skall i sådana fall omedelbart följas av en uppräkning av de ingredienser som ingår i den.
En sådan uppräkning behövs dock inte
…
b) om den sammansatta ingrediensen består av blandningar av kryddor
och/eller örtkryddor som utgör mindre än 2 % av den färdiga varan;
denna bestämmelse skall dock inte gälla i fråga om tillsatser, om inte annat följer av definitionen i 4 § fjärde punkten tredje stycket,
…

Så aromer är kemikalier som kan vara utvunna ur en krydda, medan en krydda är lite vadsomhelst som ger smak men som inte är en ren tillsats… solklart =)

Såhär kan det bli då, med både aromer, “kryddor” och enskilda utskrivna kryddor i samma produkt http://www.druvan.se/page.asp?id=371

Snyggt, tack för förtydligandet Det där med 2 % kände jag faktiskt inte till när det gällde kryddor…

Ola Wallengren:
För mig är det inte alls “solklart” vilken som skulle vara den “nyttigaste”.
Sätt själv upp de näringsmässiga argumenten för och emot samt tyngden och relevansen i dessa i kontexten av en “normalkost”.
Självklart?, Knappast.

Gör man bara den här typen av val en gång när man är och handlar så blir förändringen inte särskilt stor och då kanske man också missar något näringsmässigt och får i sig mer av något man inte hade behövt extra av. Men om du gör den här typen av jämförelse med alla produkter du köper kommer du garanterat att komma ifrån affären med mer näring i kassen.

Jacob Gudiol: Finns det någon tydlig definition mellan vad som är en krydda och vad som är en arom?

Nja…

Det finns en definition av vad som är en arom:
http://www.slv.se/sv/grupp2/livsmedelsforetag/Aromer-tillsatser-enzymer-och-berikning/Aromer/

Där länkas även lagar där aromer verkar specifieras till syntetiserade eller förädlade ämnen med lukt eller smak… typ…

Kryddor däremot är helt vanliga ingredienser, som dock får listas som en samansatt ingrediens utan vidare beskrivning av innehållet om de ej utgör mer än 2% av varan:

Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2004:27

38 § En sammansatt ingrediens får i ingrediensförteckningen anges med sin beteckning under förutsättning att beteckningen förbehållits i särskilda föreskrifter eller är allmänt vedertagen. Den sammansatta ingrediensen skall i sådana fall omedelbart följas av en uppräkning av de ingredienser som ingår i den.
En sådan uppräkning behövs dock inte
…
b) om den sammansatta ingrediensen består av blandningar av kryddor
och/eller örtkryddor som utgör mindre än 2 % av den färdiga varan;
denna bestämmelse skall dock inte gälla i fråga om tillsatser, om inte annat följer av definitionen i 4 § fjärde punkten tredje stycket,
…

Så aromer är kemikalier som kan vara utvunna ur en krydda, medan en krydda är lite vadsomhelst som ger smak men som inte är en ren tillsats… solklart =)

Såhär kan det bli då, med både aromer, ”kryddor” och enskilda utskrivna kryddor i samma produkt http://www.druvan.se/page.asp?id=371

Ola Wallengren:
Visst är det bra att läsa innehållsförteckningen och veta vad man köper. Däremot är det en mycket mer komplicerad diskussion om man utifrån detta skall dra slutsatser om vilket livsmedel som är “godast”, “bäst” eller “nyttigast”.

I fall man på något sätt skulle försöka sig på en definition hade man garanterat hamnat i problem ja.

Men i det här fallet tycker jag det är solklart vad som är den bättre variant av de två när det gäller nyttig. Och det är ju de solklara sakerna som gör störst skillnad. Har man svårt att skilja de livsmedel man väljer bland när man tittar på innehållsförteckningen och näringsinnehållet så äter man troligen en kost där det mesta är väldigt homogent. Detta tror jag är ovanligt. Jag tror många äter rena skitsakerna och sen blandas det med bra mat. Om man då börjar titta där bak på förpackningen lär man sig nog efterhand vad man bör köpa mindre av och vad man bör köpa mer av.

Att man till exempel väljer bort start på morgonen och istället tar några flingor med mindre socker eller äter mindre start överlag. Eller att man struntar i den sötade fruktyoghurten och lägger i egna bär.