Skaderisken vid löpning med skor eller barfota i ett år

  • Jacob Gudiol
  • Tagged , , , ,
  • 2015-08-08
  • Som jag har påpekat många gånger om så brukar forskningen kring snabbt växande trender att (tyvärr) komma några år efter. Förklaringen ligger helt enkelt i att när något blir hypat och det börjar florera en väldig massa faktapåståenden utan någon egentlig evidens bakom så tar det tid för forskare att få fram pengar, försökspersoner, utföra studien, analysera den insamlade datan för att sen publicera den.

    Jag har svårt att komma på någon trend som verkligen slagit så snabbt och genomgående som barfotalöpningen gjorde för en fem år sen ungefär. Jag skrev för nästan precis fem år sen en artikelserie på hela sju delar kring barfotalöpning och fotisättning på Träningslära och redan då var det uppenbart att nästan allt som barfotalöparna påstod helt saknade någon evidens, Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 1 av 7) – Våra fötters utveckling.

    Sen jag publicerade min artikelserie har det publicerats massor av studier på barfotalöpning och fotisättning och jag har skrivit om flertalet av dessa studier både här och på tränastyrka. Här under har du några av alla artiklar och är du av någon anledning så nyfiken så du vill läsa allt så finns sökfunktionen här på sidan där du bara kan skriva in barfotalöpning eller fotisättning så hittar du allt.

    I princip kan allt det här summeras med att det inte finns någonting som egentligen talar för att barfotalöpning ger en bättre prestationsförmåga eller lägre skaderisk. För några dagar sen publicerades ytterligare en studie som verkligen befäster den slutsatsen när det gäller total skaderisk (1).

    100 barfotalöpare och 100 andra löpare följdes över ett år

    Upplägget på den här studien är väldigt enkelt. Forskarna fann ungefär hundra löpare som brukade springa barfota och ungefär hundra som brukar springa med skor och sen fick de här löparna fylla i ett frågeformulär där de skulle ta upp eventuella skador. Löparna fick svara på de här frågorna en gång i månaden under ett år.

    För att kunna få vara med i studien var kravet att deltagarna skulle springa minst 17 km i veckan och de skulle ha sprungit med eller utan skor, beroende på vilken grupp de var med i, i minst 6 månader innan studiestarten. Barfotalöparna skulle springa minst 50 procent av tiden helt barfota och den andra tiden i minimalistiska skor.

    Förutom att svara på om de råkat ut för någon skada fick deltagarna även fylla i hur mycket de hade tränat under samma månad för att man skulle få en exponeringstid på löparna.

    Grupperna var tyvärr inte helt jämnt fördelade och det var aningen fler män bland barfotalöparna i studien. Som en konsekvens av att det var fler män i den gruppen så var den gruppen också aningen längre i medellängd och de vägde också aningen mer.

    Skillnaden mellan barfotalöparna och löparna med skor
    Skillnaden mellan barfotalöparna och löparna med skor

    En annan sak som skiljde sig mellan grupperna var den totala distansen som de sprang varje vecka där barfotalöparna i snitt sprang 24 km/vecka medan löparna som sprang med skor i snitt sprang 40 km i veckan. Barfotalöparna var också långsammare om man ser till deras 5 km tid.

    En svaghet med den här studien är att deltagarna rekryterades från olika internetforum. Det står inte vilka men det finns ju en ganska stor risk för någon form av bias i den här typen av situationer där folk mer aktivt själva bestämmer om de vill vara med och framför allt kanske från barfotalöparna då de kanske är mer måna om att deras val ska framstå som ett bra val och därför inte rapporterar mindre skador.

    Studiens resultat – ingen signifikant skillnad i total skaderisk

    Resultatet i studien visade på att det inte var någon signifikant skillnad i skaderisk mellan de två grupperna. Gruppen som sprang med skor åkte på aningen fler skador men när man korrigerade för antalet löpkilometrar så försvann den skillnaden och om något var där en liten trend mot högre skaderisk för barfotalöparna.

    När man tittade på hur många löpare som inte åkte på någon skada alls så var det 48 procent bland barfotalöparna och 38 procent bland löparna som sprang med skor. Den här skillnaden var inte statistisk signifikant men det är ju ändå en intressant trend det med.

    När det gäller var skadorna uppstod så verkade det även finnas lite skillnader där även om få av dem var signifikanta på grund av att antalet fall av en enskild skadetyp sällan blir särskilt stor. Här kommer dock en kort summering av de större trenderna följt av en lista med de skador som blev diagnostiserade av någon kunnig fysioterapeut eller läkare.

    • Löpare med skor verkade ha högre risk för skador kring höft och ljumskar
    • Barfotalöpare verkade var i större risk för skador i underbenen
    • Löpare med skor verkade var i större risk för plantar fasciitis (även vanligen kallat hälsporre)
    • Löpare med skor verkade var i aningen större risk för olika typer av knäbesvär
    • Barfotalöpare var, föga överraskande, i högre risk för att skada undersidan av foten genom skärsår, blåsor och blåmärken.Totalt var det 56 skador mot 8 här.
    • Även risken för stukad stortå var högre vid barfotalöpning
    Fördelningen av skador hos de två grupperna i studien
    Fördelningen av skador hos de två grupperna i studien. Notera att den här tabellen inte är justerad för att gruppen som tränade med skor sprang betydligt mer varje vecka.

    Bortsett från det något överraskande resultatet att plantar fasciitis verkade vara vanligare hos löpare med skor så var det här faktiskt ganska väntade resultat och något jag spekulerade kring redan i min artikelserie för fem år sen. En annan skada som jag nog också hade gissat på skulle skilja sig var antalet stressfrakturer i foten där jag hade gissat på att den skulle legat högre för barfotagruppern.

    Summering – skadorna flyttas, de försvinner inte

    Slutsatsen från den här studien är att den största skillnaden när det gäller skador mellan personer som springer barfota jämfört med de som springer mer skor mer handlar om var skadorna sker och inte om det skiljer sig i totala antalet skador.

    Om du är en person som till exempel ofta får problem med knä eller höft när du springer med skor så skulle då kanske ett par minimalistiska skor eller barfotalöpning kunna minska risken för dessa skador och om du har tur så kanske du har mer tåliga underben som gör att du då skadar dig mer sällan?

    Men om du springer med skor idag och inte har några större besvär med löparskador eller om du inte har besvär med någon av de skador som verkar vara lite mer karakteristiska för just löpning med klassiska joggingskor så finns det kanske inte så mycket att vinna. Å andra sidan kan du ju vara värt att prova någon förändring om du har återkommande skadebesvär. Men det finns ju många löptekniska saker som kan testas då istället för att bara slänga skorna.

    Jacob Gudiol
    Om Mig

    Mitt namn är Jacob Gudiol och jag är utbildad fysioterapeut med en Master i Sport Science från Lunds Universitet. Jag arbetar som egen företagare inom träning, kost och hälsa där jag föreläser, skriver artiklar och jag har skrivit två böcker.


    Bland annat föreläser jag regelbundet på fysioterapiutbildningen i Lund samt för Eleiko. Mina artiklar hittar du främst här, på Traningslara.se samt på Tyngre.se. Tidigare har jag även varit krönikör i SvD och regelbunden skribent för BODY Magazine.


    Följ mig gärna på Twitter, Instagram eller Facebook. Jag har även en podcast om träning, kost och hälsa som heter Tyngre Träningssnack som släpps varje vecka.


    Här hittar du mer information om mig samt kontaktinformation

    Gymgrossistens Protein

    2 thoughts on “Skaderisken vid löpning med skor eller barfota i ett år

    1. 1
      Helena says:

      Fast det är nog inte så konstigt att plantar fascit är vanligare hos skoanvändare, det ondaste man kan göra vid hälsporrebesvär är ju att gå barfota, så löpare som har eller har haft det väljer att använda skor. Är nog bias i urvalet.

    2. 2
      kalle says:

      Att skador flyttas kan ju faktiskt vara positivt om man redan har en skada, för då kanske man slipper den när man byter till den andra sidan, om man förhoppningsvis inte fyller på med en ny dvs 😀

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *