Ny svensk studie på lågkolhydratkost

  • Mejla till en vän

För några dagar sedan publicerades en ny svensk studie där man jämfört lågkolhydratkost med de gamla klassiska råden hos överviktiga diabetiker (1). Resultaten kan summeras med att det blev precis som väntat. Personligen undrar jag mest när man ska sluta jämföra samma sak om och om igen och kanske testa något nytt istället?

Vad är då det väntade resultatet?

Den här studien utfördes på 61 personer med diabetes typ 2. Uppföljningstiden i studien var hela två år vilket gör att den här studien hamnar i kategorin med de längsta studierna som finns på lågkolhydratkost. De två dieterna i den här studien var:

  • Lågkolhydratkost som bestod av 50 E % fett, 30 E % protein och 20 E % kolhydrater
  • Lågfettkost som bestod av 30 E % fett, 10-15 E % protein och 55-60 E % kolhydrater.

Båda grupperna blev tillsagda att minska på kaloriintaget. Det var alltså inte bara lågfettgruppen vilket annars är vanligt i de här studierna. I ingen av grupperna har man försökt belysa vikten av bra råvaror och mindre processad mat utan du kunde alltså följa din respektive diet endast genom att äta bars om du hade velat det. En liten sak i den här studien skiljer den dock från flera andra liknande studier och det är att deltagarna i lågkolhydratgruppen inte blev tillsagda att de skulle försöka hålla nere intaget av mättat fett.

Konsekvenserna av detta studieupplägg blev att de två grupperna reducerade sitt kaloriintag ungefär lika mycket och viktnedgången blev då den samma. Här under kan du viktförändringen för de två grupperna under studiens gång. Cirklarna är lågfettgruppen och kvadraterna är lågkolhydratgruppen.

Viktförändringen för de två grupperna under studiens gång

Viktförändringen för de två grupperna under studiens gång. Cirklarna representerar lågfettgruppen och kvadraterna representerar lågkolhydratgruppen. Det var ingen signifiktant skillnad mellan grupperna någon gång under studietiden.

En sak som jag tycker är värd att notera i den här studien är att lågfettgruppen inte någongång verkligen följde de direktiv som de fick. Inte någon gång under studietiden var det någon signifikant skillnad i makronutrientfördelning mellan den kost de åt innan studien och den kost de åt under studien. De fortsatte att äta ungefär 30 E % fett, 20 E % protein och 50 E % kolhydrater som de gjorde före studien under hela studietiden.

Alla deltagare i den här studien hade sen tidigare också haft kontakt med sjukvården och samma syster som skrev i dem i studien hade också sen tidigare tagit hand om och hjälpt dessa med sin diabetesbehandling. Det står inget om detta i studien men det känns för mig självklart att dessa personer då också sen tidigare fått råd kring kosten och troligen har detta varit de gamla klassiska råden. Så att resultatet för lågfettgruppen inte blev bättre än vad den blev är ju inte direkt förvånande. De förändrade ingenting och troligen hade de redan fått prova på just det som de skulle göra.

När det gäller lågkolhydratgruppen skedde där dock en ganska betydande förändring i kostintaget. De höjde sitt fett och proteinintag och minskade på sitt intag av kolhydrater signifikant och den förändringen var även signifikant vid studiens slut. I slutet var den faktiskta förändringen dock inte lika stor som under de första månaderna. Fettintaget i den här gruppen gick från 39 E % till 49 E % det första halvåret. Därefter sjönk fettintaget till 45 % vid studiens slut. Proteinintaget började på 20 E % och gick upp till 25 E % när studien startade och förblev sen där. Mängden kolhydrater gick från 41 E % till 25 E % första månaderna för att sen stiga upp till 31 % vid studiens slut.

Trots denna förändring i intag av främst kolhydrater och fett i lågkolhydratgruppen så började de alltså gå upp i vikt igen efter sex månader. Och de gick upp precis lika mycket i vikt som gruppen som åt mycket mer kolhydrater och mindre fett.

Övriga hälsovärden

När det gäller övriga hälsovärden så var det egentligen inte några större skillnader mellan grupperna. Det beror troligen lite på att man korrigerade medicinering och liknande hos deltagarna efterhand. Lågkolhydratgruppens HbA1c var signifikant lägre efter 6 månader men steg sen tillbaka till ursprunglig nivå. Detta samma gäller mängden insulin som minskade fram till den 6 månaden i lågkolhydratgruppen för att därefter öka igen. Den kom dock aldrig tillbaka till den ursprungliga nivån. Man såg även en ökad mängd HDL i lågkolhydratgruppen och denna förändring höll i sig i alla 24 månader.

En annan sak som påpekades av Anders Tengblad i kommentarerna här under och som jag nu lägger till är att lågkolhydragruppen fick ett signifikant bättre värde på sagittal abdominial diameter. Detta är i princip ett mått på hur mycket ens mage sticker ut och representerar hur mycket bukfetma man har.

Det hände inget speciellt för lågfettgruppen som inte också hände lågkolhydratgruppen. Detta är som sagt inte heller så värst förvånande med tanke på att de inte verkar ha gjort någon förändring överhuvudtaget.

Men båda grupperna gick ju trots allt ner 4 kg i vikt och det är lite förvånande att det inte blev fler signifikanta förbättringar. Tittar man på själva värdena ser man dock trender mot förbättring på de flesta värdena för båda grupperna.

De som verkligen följde dieterna

Författarna till den här studien har förutom analyserna på alla deltagare även gjort subgruppsanalyser av de deltagare som följde direktiven bättre än gruppen i stort. När man gjorde dessa tester såg man dock inga betydande förändringar av resultatet. Lågfettgruppen fick en förbättring av sitt blodtryck vilket inte skedde i lågkolhydratgruppen. Både det systoliska och diastoliska blodtrycket sjönk signifikant.

Det här var dock den enda skillnaden mot de andra resultaten. Det verkar med andra ord inte som att det var några få i varje grupp som förstörde medelvärdet i förbättring för alla i gruppen.

Summering

Den här studien visar två saker tycker jag. Den första är att det inte är farligt att ge ut rådet till överviktiga typ 2 diabetiker att äta lågkolhydratkost. Ingen större nyhet kanske men jag tror säkert att en studie utförd i Sverige under svenska förhållanden gör många som tidigare varit lite osäkra kring detta här i Sverige att ändra uppfattning.

Det andra som jag tycker att den här studien visar är att långtidsblodsocker, HbA1c, inte bara är beroende av mängden kolhydrater man äter. Trots en tydlig skillnad i intaget av kolhydrater mellan de två grupperna i den här studien som pågick i två år var det ingen signifikant skillnad i HbA1c mellan grupperna. Lågfettgruppen åt ~48 E % kolhydrater och lågkolhydratgruppen åt ~28 E % kolhydrater under studiens gång.

Om du som typ 2 diabetiker hela tiden skulle äta Ahlgrens bilar skulle ditt HbA1c givetvis vara högre än om du åt oliver för lika mycket kalorier men det är inte bilarna i sig som skulle stått för den största delen av ditt höga HbA1c. Detta kommer istället från sjukdomen diabetes där högt blodsocker är en konsekvens/symptom. Personerna i den här studien hade ungefär samma HbA1c under studiens gång eftersom de fortfarande hade ungefär samma grad av diabetes. Att de sen åt olika mängder kolhydrater påverkade inte så mycket.

Om man däremot drar ner på mängden kolhydrater ytterligare, alltså mer än vad de har gjort i den här studien, kan man givetvis få en markant effekt på ett redan högt HbA1c. Det finns många bevis på det. Deltagarna i den här studien fick ju också lägre värde de första 6 månaderna när de följde dieten bättre och detta var trots att de samtidigt tog mindre insulin.

Gymgrossistens Protein
Jacob Gudiol
Om Jacob Gudiol, Leg. Fysioterapeut:

Jag håller just nu på att läsa in en master i Sport Science på Lunds universitet samtidigt som jag arbetar som tränare för ungdomar i Helsingborgs IF. Jag har även ett eget företag där jag regelbundet håller föreläsningar om prestation, kost och träning. Bland annat på kursen idrottsmedicin på sjukgymnastutbildningen i Lund samt på ELEIKOs nystartade PT-utbildning.


Jag skriver regelbundet texter här och på Traningslara.se samt för olika träningsmagasin. Jag har bland annat varit med i tidningar så som BODY Magazine, Svensk Styrkelyft, Blossom Magazine, Dagens Träningsindustri och Friskispressen. Jag sitter även med i styrelsen för Idrottsmedicin Syd. Här hittar du mer information om mig samt kontaktinformation

4 reaktion på “Ny svensk studie på lågkolhydratkost

  1. 1
    Åke

    Kostmodeller framtagna av skrivbordskockar kommer aldrig att fungera i verkligheten. Det intressanta är inte vad fördelningen av makronutrienter är utan vad motsvarar det i termer av mat.

    De flesta typ2 diabetiker på en vårdcentral har troligtvis en ganska dimmig uppfattning om vad maten faktiskt innehåller så troligtvis fick de schablonrecept att följa. I den tidigare Karlshamnsstudien med liknande upplägg fick de följande

    http://www.ltblekinge.se/download/18.483745d1110dfd532008000738/schablonrecept.pdf

    Troligtvis fick liknande förslag ja kanske t o m samma pdf.

    Jag måste erkänna att jag också skulle ledsnat på dessa stuvade wokgrönsaker efter 6 månader.

      Citera kommentar

  2. 2
    Anders diabetesdoc

    ”Lågfettgruppen uppnådde också en signifikant förbättring av sitt midjemått.”

    Mer korrekt var det en förbättring av midjeomfång i bägge grupper. Intressant nog så blev Sagittal Abdominal Diameter (bukhöjden) enbart bättre i Lågkolhydratgruppen, även signifikant skillnad mot Lågfettgruppen i analysen av ”Completers only”.

    Sagittalt bukmått lär bättre än vanligt midjeomfång spegla intraabdominellt fett vilket är mer metabolt farligt.

      Citera kommentar

  3. 3
    Jacob Gudiol Inläggsförfattare

    Anders diabetesdoc: Mer korrekt var det en förbättring av midjeomfång i bägge grupper.

    Så rätt så. Det är jag som slarvigt läst p<0.001 i tabellerna som att det var signifikansgränsen när p-värdet egentligen var p<0.05. Lite förvirrande att de angett exakta p-värden i tabellerna trots att de var lägre än 0.05.

    Med tänkte på den väldigt stora mängden signifikanstester de gjort i studien kunde de gott valt ett lägre p-värde också.

    Anders diabetesdoc: Intressant nog så blev Sagittal Abdominal Diameter (bukhöjden) enbart bättre i Lågkolhydratgruppen, även signifikant skillnad mot Lågfettgruppen i analysen av ”Completers only”

    Det var verkligen intressant. I diskussionsdelen stod det om de där 2cm för completers gruppen men de nämnde inte att det var signifikant och med min misstolkning av p-värdet så skrev jag inget om det. Mer fördel lågkolhydrat med andra ord..

      Citera kommentar

  4. 4
    Petra

    Tack för en informativ blogg!
    Jag vill lägga till en aspekt som helt saknas i denna studie: någon slags validering av deltagarnas rapporterade kostintag. Det är välkänt att vägda kostregistreringar är förhållandevis dåliga på att fånga personers kostintag varför det hade varit mycket önskvärt att författarna gjort en ansats att bedöma trovärdigheten i kostintaget. En koststudie som saknar denna ansats betraktas inom nutritionsforskning som undermålig och därigenom mycket svår att dra några slutsatser från.

      Citera kommentar

Kommentera

Skriv ditt namn, din mejl och eventuell hemsida.