Matens Pris och trams som lakar ut folks förtroende för vetenskap

  • Jacob Gudiol
  • Tagged , , , , , ,
  • 2016-02-01
  • Matens Pris om köpt forskning och sockerindustrin

    Idag har Matens Pris på Sveriges Radio ett reportage som fokuserar på socker och framför allt en rapport som EFSA tog fram 2010 kring kolhydrater, socker och fiber.

    I avsnittet så målar journalisterna upp en helt vit och svart värld där man dessutom mer eller mindre sågar EFSA för att de runt 2009-2010 inte visste allt det som man vet idag, sex år senare.

    Jag tycker, likt de allra flesta andra säkert också gör, att det givetvis är bra att man granskar forskningen och försöker göra allt vad man kan för att minimera så kallad bias inom den. Med bias menas att forskare av en eller annan orsak blir mer benägen att dra en viss slutsats än en annan, att de alltså inte följer den evidens som finns helt objektivt.

    Det är givetvis en fullständig utopi att det här skulle kunna ske utan vi har alla våra egna bias som påverkar hur vi ser på världen. Idag är det dock ett väldigt stort fokus på bias som orsakas av finansiärer med ett speciellt ekonomiskt intresse i forskningens utfall. I just det här fallet handlar det till exempel om livsmedelsindustrins pengar inom forskning som berör socker där många företag givetvis ser det som positivt om en av deras råvaror inte målas upp som farlig eller bidragande till ohälsa.

    Det finns dock många andra typer av bias med som man vet påverkar framför allt de slutsatser som forskare drar från forskningen men faktiskt också vad som faktiskt publiceras i studier. Jag återkommer till det här senare.

    Orsaken till att jag skriver det här är dock för att jag tycker att Matens Pris ger en väldigt felaktig bild av hur forskning går till och det gör också en väldigt stor nyhet av någonting som de inte ens är i närheten av att bevisa utan det enda de har är svaga insinuationer.

    Forskningsläget på socker runt 2009-2010

    För att veta vad som gjorde att EFSA faktiskt skrev som de gjorde i sin rapport så behöver man veta hur forskningen på socker såg ut vid den tiden. Själva frågan är uppdelad i två olika delar där den ena rör socker överlag medan den andra rör socker i läsk eller andra sötade drycker. Om du är ny här på sidan så kanske du tänker att det borde vara samma sak men så är det inte, socker upplöst i dryck är utan tvekan sämre än socker i fast form i olika livsmedel. Helt enkelt för att de kommer att ha olika effekter på folks kroppsvikt och kommer att tas upp olika fort i blodet.

    Forskningen på tillsatt socker i fast form

    När det gäller forskningen på tillsatt socker i fast form så fanns det väldigt lite forskning överlag vid den här tiden. Det som fanns var i huvudsak epidemiologiska studier och en del kortsiktiga studier på någon eller några enstaka veckor där man verkligen kontrollerade vad folk åt och många gånger också hade full koll på deras kaloriintag.

    Resultatet från de här studierna var, och är fortfarande väldigt blandade. Vissa pekar på att socker är sämre för vikten än annat medan andra studier inte kan se den effekter.

    Som exempel kan nämnas att WHO skickade in ett remissvar till EFSA när de skrivit ihop sitt första utkast där de nämner en studie från American Heart Association, AHA, i tidskriften Circulation från 2009 (1). WHO använder denna studie för att främst fokusera på socker i läsk men i studien så har man också tittat på alla typer av socker. Så här summeras forskningen på de två områdena i den här artikeln:

    Although trial data are limited, evidence from observational studies indicates that a higher intake of soft drinks is associated with greater energy intake, higher body weight, and lower intake of essential nutrients. National survey data also indicate that excessive consumption of added sugars is contributing to overconsumption of discretionary calories by Americans

    Det saknades alltså ordentliga studier och det enda stödet AHA faktiskt tar upp emot att socker i sig bidrar till övervikt är ren epidemiologi där man tittar på vad folk äter och sen på vad de väger. Det här är exakt samma data som visar att folk som väger mer också äter mer fett och mindre kolhydrater (2).

    Så här skriver man också i summeringen i samma artikel:

    Over the past 30 years, total calorie intake has increased by an average of 150 to 300 calories per day, and approximately 50% of this increase comes from liquid calories (primarily sugar-sweetened beverages). At the same time, there has been no apparent change in physical activity. Hence, it is likely that weight gain over the same period must be related in part to increased intake of added sugars, even though research tools thus far have been insufficient to confirm a direct link.

    Kort och gott så visste man alltså i princip bara att folk åt mer socker runt 2010 än vad man gjort tidigare och då drog man slutsatsen att det sannolikt har bidragit till dagens överviktsproblem. Inte en särskilt kontroversiell slutsats kanske men samtidigt inte direkt bra bevis och som de själv påpekar fanns det då ingen bra evidens för ett direkt orsaks-samband.

    Utöver den här delen så fokuserar WHO också en del på att tillsatt socker ökar energitätheten i mat och att det i sin tur också är ett problem. Här kan givetvis socker bidra precis som andra mer raffinerade energitäta produkter.

    WHO refererar främst till en rapport från världscancerfonden här och läser man den rapporten så har de som råd där att folk ska minska på intaget av energität mat överlag och intaget av sockersötade drycker. De nämner ingenting om tillsatt socker specifikt mer än att det är en ingrediens tillsammans med tillsatt fett och raffinerade kolhydrater som ofta höjer energitätheten (3).

    WHO skriver också i sitt remissvar själva att det rent epidemiologiskt inte finns någon korrelation mellan intaget av tillsatt socker och energitäthet men de tycker ändå att det ska nämnas med socker eftersom socker på en individuell nivå givetvis ändå kan höja energitätheten.

    Vad som verkligen är rätt här är med andra ord mest en fråga om personligt tycke. EFSAs rapport är inte menad att riktas till individer och då är det inte orimligt att utelämna mer praktiska råd av den typen och istället fokusera på saker som kolhydrater, socker och fiber verkar påverka på en populationsnivå.

    Forskningen på sockersötad dryck och viktuppgång

    När det gäller sockersötade drycker och viktuppgång blir det mer tydligt hur Matens Pris försöker måla upp något som svart och vitt för att sen avfärda hela rapporten som ”köpt”.

    För att få en bild av hur forskningen såg ut ungefär 2010 så finns det faktiskt en hel del bra studier som publicerats på senare år. För snart två år sen publicerades till exempel en studie där man låtit elva blindade experter och långt gångna studenter läsa igenom och kvalitetsskatta olika översiktsartiklar publicerade kring sockersötad dryck och övervikt (9).

    De som utvärderade visste alltså inte om i fall studien var sponsrad på något sätt eller inte. Förutom att skatta själva kvalitén på studien fick utvärderna också skatta slutsatsen i studien på en skala från 0-5 där 0 var att man inte hittat något samband alls och 5 var att man hittat ett väldigt tydligt samband mellan sockersötad dryck och övervikt.

    Den här studien är intressant eftersom den inkluderar flera av artiklarna som inkluderades i EFSAs rapport. Det du kan se i den här studien är att fram tills 2010 när rapporten släpptes så var det studien utförd av industrin, Forshee, Anderson & Storey et al. som klassades som att ha högst kvalité när det gällde metoddelen i studien.

    I samma studie undersökte som sagt forskarna också hur de som läste studierna tolkade resultaten, alltså om de var för eller emot sockersötad läsk som en betydande orsak till övervikt. Här under kan du se resultatet där jag markerat ut studierna som var industrisponsrade med röd färg.

    Hur de som granskade studierna tolkade författarnas slutsatser i varje studie indelat efter år som studien publicerats. Röda prickar är studier som haft någon form av sponsring från industrin.
    Hur de som granskade studierna tolkade författarnas slutsatser i varje studie indelat efter år som studien publicerats. Röda prickar är studier som haft någon form av sponsring från industrin.

    Tittar man på en grafen är ingen tvekan om att de tre första röda punkterna sticker ut i att forskarnas slutsatser i dessa studier har skiljt sig från övriga forskare som tolkat samma studier under samma tid. Det här var dock granskarnas tolkning av forskarnas slutsats när de visste om att de varit sponsrade eller inte.

    I ett ytterligare test så tittade man därför på vad som skulle hända med utvärderarnas skattning av forskarnas slutsatser om de istället för att veta att de var oberoende trott att de blivit sponsrade av industrin. Helt plötsligt så minskade då den genomsnittliga poängsättningen med 1,28 poäng för alla de andra studierna.

    Notera också att det 2010 och 2011 publicerades industrisponsrad studier vars resultat ligger i linje med övriga studier på området. Efter de här två känner jag inte till någon ytterligare studie från industrin medan det har kommit ett par till mot läsk. Jag har varit inne på det här ett par gånger tidigare när jag skrivit om sponsrad forskning och det är att forskningen väldigt sällan är är falsk eller att man fuskat utan istället handlar det om att industrin väljer att sponsra översiktsstudier så länge de tycker att resultatet talar till deras fördel. Om evidensen sen vänder, vilket den har gjort med läsk så slutar de helt enkelt att publicera fler översiktsartiklar.

    När det gäller just Forshee et al. så korrigerade man för övrigt kaloriintag i den. Ett ganska vanligt förfarande förr som jag alltid tyckt varit korkat. För det som sker när man gör så är ju att man tar bort eventuella kaloriöverskott som läsk faktiskt ofta ger och att man då inte finner någon stark effekt kvar är inte så överraskande.

    Bias åt andra hållet verkar mer förekommande

    I den industrisponsrade studien från 2008 som EFSA refererar till i sin rapport så tas det också upp att det verkar finnas en publikationsbias inom litteraturen vilket EFSA också nämner. Det man syftar på då är inte bias i form av att sponsrad forskning visar på negativa resultat utan det är precis motsatsen.

    Detta är också någonting som har bekräftats i senare studier från oberoende forskare (5). Det här handlar alltså om att forskare gärna vill publicera positiva resultat där man faktiskt påvisar någonting så när de försöker undersöka om de kan hitta en samband mellan socker och övervikt och inte hittar något så väljer de helt enkelt att inte publicera medan om de faktiskt hittar någonting så försöker de publicera sitt resultat.

    Det här är alltså ett verkligt problem och det är idag visat att det är så och det var alltså en verkligheten även innan 2010. Att då från begränsat antal studier som man vet är skevt rapporterade dra säkra slutsatser är inte det lättaste. Det var alltså den här typen av information som EFSA skulle tolka och hantera på ett objektivt sätt.

    Har Matens Pris ens läst studierna?

    Förutom allt det jag redan påpekat här ovanför så finns det ett par saker till värda att nämna kring allt det här. Den första är att man i en artikel på SR.se kan läsa om vilka studier som EFSA hänvisar till för att ge stöd för det man säger. Du kan se dem i bilden här under:

    Listan på studier som EFSA hänvisar till
    Listan på studier som EFSA hänvisar till

    Det första som är värt att påpeka här är att ”The CARMEN study” och ”Poppitt et al” är samma studie. Det bara olika analyser av samma data som publicerats i två olika tidskrifter. För det andra så hänvisar man till de här studierna eftersom det i princip var de som fanns. Om du till exempel läser igenom van Damm & Seidell så finner du att de utöver dessa endast hänvisar till två andra studier (4). I den enda så inkluderade man sockersötad dryck så den är diskvalificerad om vi diskuterar socker i fast form och i den andra från 1970 hade man ingen kontrollgrupp och det var mer en kostomläggningsstudie.

    Faktum är att The Carmen Study också inkluderade läsk för gruppen med mer socker, så även den är ingen rättvis jämförelse av socker för sig själv. Därav slutsatsen från AHA 2009, att det inte finns några faktiska experimentella stöd för att socker bidrar till övervikt.

    Det är också den här Carmen studien som Astrup var medverkande i och som journalisterna i maten pris tar upp. De påstår att Astrup tar avstånde från den studien men det stämmer inte, det han säger är att han ändrat åsikt i frågan kring socker sen dess. Resultatet i den studien är fortfarande korrekt, problemet var tolkningen av resultat som togs för långt men så var det ju också i princip den studien som fanns.

    Om man följt ämnet så vet man också att Astrup ändrade åsikt först efter 2010 och om man bara söker lite så hittar man till exempel en översiktsartikel från Astrup publicerad 2009 där du bland annat kan läsa följande (8):

    observational studies suggest a possible relationship between consumption of sugar-sweetened beverages and body weight, but there is currently insufficient supporting evidence from randomized controlled trials of sufficient size and duration

    Han drar med andra ord exakt samma slutsatser som EFSA drar. Trots det så vinklar Matens Pris det till att EFSA totalt har missbrukat Astrups studier och inte alls återgett Astrups åsikter.

    Studierna på läsk blir inte alls avfärdade

    En annan sak du kan läsa i artikeln från personerna bakom matens pris är följande:

    Formuleringen från Matens Pris
    En väldigt svart-vit formulering från Matens Pris.

    Här påstår man alltså att EFSA har avfärdat alla de tidigare studierna de nämner. Det stämmer dock inte överhuvudtaget utan om du läser deras rapport så skriver de, i enlighet med i princip alla studier du hittar på området från den tiden (10):

    In conclusion, the evidence relating high intake of sugars (mainly as added sugars), compared to high intakes of starch, to weight gain is inconsistent for solid foods. However, there is some evidence that high intakes of sugars in the form of sugar-sweetened beverages might contribute to weight gain. The available evidence is insufficient to set an upper limit for sugars based on their effects on body weight. Evidence on the relationship of sugar-sweetened beverages and body weight should be considered when developing food-based dietary guidelines.

    Det här kan då ställas i kontrast till slutsatsen i en av de andra studierna som journalisterna i Matens pris säger att man avfärdar (6):

    The weight of epidemiologic and experimental evidence indicates that a greater consumption of SSBs is associated with weight gain and obesity. Although more research is needed, sufficient evidence exists for public health strategies to discourage consumption of sugary drinks as part of a healthy lifestyle

    Och sen kan vi slutligen jämföra det med slutsatsen av Forshee et al. som då påstås av journalisterna bakom Matens Pris vara det som EFSA använder för att avfärda alla andra studier (7):

    The quantitative meta-analysis and qualitative review found that the association between SB consumption and BMI was near zero, based on the current body of scientific evidence

    Det är med andra knappast så att EFSA har gått på samma linje som Forshee et al. Den enda orsaken till att de refererar till den studien är faktiskt mest vara för att påvisa att man är medveten om att det verkar finnas publikationsbias inom litteraturen.

    Var hela EFSAs expertkommitté köpt?

    Jag har nu redan visat att det inte finns särskilt mycket substans bakom påståendet att EFAS rapport skulle vara köpt av industrin. Det är inte märkvärdigt som skiljer den här rapporten från andra rapporter från samma tid och det enda som utmärker den i förhållande till andra organs näringsrekommendationer är att man till exempel i Sverige och inom WHO under samma tid hade satt ett tag på max 10 energiprocent från tillsatt socker. Läser man dessa rapporter så är det i princip uteslutande med motiveringen att tillsatt socker sänker näringstätheten. Något som också även Wulf Becker från livsmedelsverket bekräftar i intervjun som Matens Pris gör.

    Visst kanske man kan fråga sig varför EFSA valde en annan linje än flera andra organisationer på det här punkten men samtidigt har EFSA egentligen ingen inverkan på de råd som varje nation ger och som jag förklarat ovan var det inget självklart beslut om man skulle ha en gräns eller inte.

    Slutligen känns det också väldigt konstigt att man insinuerar att ett resultat är köpt när det handlar om att 8 av 21 har någon form av koppling till industrin. Det är ju fortfarande ett klart övertag från forskare utan koppling. För övrigt är 8 av 21 inte direkt ”nästan hälften”, det är faktiskt mer korrekt att skriva drygt en tredjedel, eller varför inte slå till med den faktiska siffran, 38 procent.

    Summering

    För att summera det här så verkar mest journalisterna på matens pris precis förstått att man kan googla fram om någon som gjort en studie har någon typ av koppling till någon del av livsmedelsindustrin och sen kan man göra stora rubriker av det hela som föder alla konspirationsteoretiker där ute.

    Det enda faktiska felet i hela den här historien, förutom den horribla journalistiken från Matens Pris, är att Nordic Sugar fortsätter att använda en rapport från 2010 som stöd för sin sak när det publicerats mängder på ämnet sen dess och det finns många nyare rapporter som inkluderar den här datan.

    Det är givetvis här som Matens Pris skulle ha stannat i sitt granskande. De skulle ha påpekat att Nordic Sugar aktivt väljer att ignorera ny forskning för att istället håller kvar vid äldre slutsatser baserat på mindre kunskap.

    Slutligen så vill jag bara verkligen bekräfta att tillsatt socker i maten är dåligt. Det är ingen tvekan om det idag och det ifrågasätts i princip inte särskilt mycket heller idag utan det som diskuteras är snarare om en rimlig gräns är vid 5 E% eller 10 E%.

    Orsaken till att jag skriver det här är inte för att på något sätt försvara ”sockerindustrin” utan det är för att försvara vetenskap och forskare. För när det skrivs artiklar likt den som Matens Pris nu gjort så urholkas folks förtroende för den vetenskapliga processen när det som istället borde urholkas är folks förtroende för ”granskande” journalister som verkar vilja göra allt för att få till en story.

    Jacob Gudiol
    Om Mig

    Mitt namn är Jacob Gudiol och jag är utbildad fysioterapeut med en Master i Sport Science från Lunds Universitet. Jag arbetar som egen företagare inom träning, kost och hälsa där jag föreläser, skriver artiklar och jag har skrivit två böcker.


    Bland annat föreläser jag regelbundet på fysioterapiutbildningen i Lund samt för Eleiko. Mina artiklar hittar du främst här, på Traningslara.se samt på Tyngre.se. Tidigare har jag även varit krönikör i SvD och regelbunden skribent för BODY Magazine.


    Följ mig gärna på Twitter, Instagram eller Facebook. Jag har även en podcast om träning, kost och hälsa som heter Tyngre Träningssnack som släpps varje vecka.


    Här hittar du mer information om mig samt kontaktinformation

    Gymgrossistens Protein

    16 thoughts on “Matens Pris och trams som lakar ut folks förtroende för vetenskap

    1. 1
      Shrinkin David skriver:

      Tro det eller ej men en annan, icke namngiven blogg, har en lite annan vinkling på sitt inlägg om detta. 😉

    2. 2
      MJ skriver:

      Bias är engelska för jäv.

    3. 3
      Jacob Gudiol skriver:

      MJ:
      Bias är engelska för jäv.

      Nej, men tack för att du då och då kommer in och visar att du är så säker på dina felaktiga uppfattningar att du inte ens bemödar dig med att försöka googla det först 🙂

      Bias är ett mycket vidare begrepp än jäv även om du i vissa situationer kan säga att jäv är en form av många typer av bias.

    4. 4
      Daniel Öhman skriver:

      Jag har blivit ombedd av Jacob att svara på kritiken han riktar mot Matens Pris Här kommer det.

      Varför granska en fem år gammal rapport från EFSA?

      När vi på Sveriges Radio väljer att granska något gör vi först en bedömning av relevansen. Varför ska lyssnaren bry sig om det här?
      I det här fallet användes EFSAs rapport av Sockerindustrins lobbyarbete för att få folk att tro att senare mer systematiska studier kommit till en felaktig slutsats. Se exempelvis här: http://www.comitesucre.org/site/wp-content/uploads/2014/04/CEFS-Comments-to-Draft-WHO-Guideline-on-Sugars-28-03-2014.pdf
      och här: http://perspektiv.nu/sv/senaste-nytt/whos-rekommendation-for-sockerintag.aspx?Action=1&PID=35&

      Det är med andra ord angeläget att syna på vilka grunder EFSA kommit fram till att det inte är motiverat att sätta en rekommendation för en övre gräns hur stor del av vårt energiintag som kommit från socker.

      Vad som skildras i programmet Matens Pris är hur EFSA i sin bedömning bortsett från studier som pekat på att det FINNS skäl att stätta en rekommendation och använt sig av studier som delfinansierats av sockerindustrin för att visa att det inte finns skäl att göra detta. Man har gjort detta medvetet eftersom dels den egna expertgrupp man anlitat och WHO sagt att de vetenskapliga underlaget är tillräckligt för att sätta en gräns.

      Jag valde att fokusera på det mest anmärkningsvärda avsnittet i EFSAs rapport. Som handlar om socker och kroppsvikt.

      1. EFSA bortsåg från viktiga studier som talade för en tydlig koppling mellan socker och övervikt som kunde motiverat en övre gräns för socker. Så här skrev WHO när Efsas rapport var ute på remiss: “This section disregards all the evidence and the outcomes of scientific work including the 2002 WHO/FAO Expert Consultation on diet, nutrition and the prevention of chronic diseases and the 2007 FAO/WHO Scientific Update on CHO in human nutrition as well as the conclusions of the very recent report from the American Heart Association (Circulation 2009, 120: 1011-1020) which particularly emphasizes the contribution of sugar sweetened beverages to the increased risk of obesity. “ EFSAs panel bortsåg också från de rekommendationer som lämnades av de exporter de själva anlitat.

      2. Merparten av de studier som talade emot en koppling mellan socker och övervikt var delfinansierade av sockerindustrin. Utan invändningarna i dessa rapporter skulle ju bevisläget motiverat en övre gräns.

      3. EFSA visade i sina svar på mina frågor att de inte tog finansieringsfrågan på allvar: “What matters is not the status of a study – e.g. independent or industry-sponsored – but rather how well the study is designed, carried out and reported” skrev Efsa.

      4. Att finansieringen av forskning spelar roll har visats i flera studier. Jag refererar en i vårt reportage. En annan studie som kommit till samma slutsats är: ”Reviews examining sugar-sweetened beverages and body weight: correlates of their quality and conclusions” som publicerades i American journal of clinical nutrition 2014. “The source of funding of the review was a significant predictor of its conclusions. Reviews funded by the industry tended to conclude that the evidence was weak, whereas the evidence was considered to be much stronger in reviews funded by other sources.”

      5. EFSA ser dessutom inte lika allvarligt på kopplingar till industrin för sina panelmedlemmar som andra organisationer. 8 av 21 inklusive panelens ordförande Albert Flynn hade finansiella kopplingar till företag som säljer eller producerar socker och sockerrikaprodukter. Dessa typer av intressekonflikter skulle exempelvis inte accepteras av WHO.
      Läs mer om kopplingarna här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3737&artikel=6355572

      6. Varför är det viktigt att en av författarna till de av sockerindustrin finansierade studierna ändrat sig?
      Låt mig först säga att jag inte vet när den danske professorn Arne Astrup ändrade åsikt i sockerfrågan. Kanske gjorde han det innan Efsas rapport skrev, kanske efter .Det kan inte varit lätt eftersom han anlitades som regelbunden skribent av Danisco Sugar (Nu Nordic Sugar) i deras magasin Perspektiv.
      Redan i dessa artiklar skrev han dock att sockersötade drycker hade en påverkan på vikten.
      Korrekt är att han offentligt gjorde ”avbön” först efter att EFSApublicerade sin studie.
      Men när han ändrade sig är inte det viktiga. Det viktiga är att det är ytterligare ett bevis för att EFSAborde varit försiktiga med att dra slutsatser från hans studie.

      De kunde ju inte veta att Astrup skulle ändra sig, men det faktum att studien finansierades av sockerindustrin och att en av författarna stod på Danisco Sugars lönelista borde rimligtvis varit en varningslampa. Att Astrup nu anser att hans tidigare forskning inte är relevant för vilka råd man bör ge om socker måste ju rimligtvis vara intressant för våra lyssnare.

      Hela vår granskning kan du lyssna på här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544
      Frågor? Kontakta mig på daniel.ohman@sverigesradio.se

    5. 5
      MJ skriver:

      Jacob Gudiol:
      Bias är ett mycket vidare begrepp än jäv även om du i vissa situationer kan säga att jäv är en form av många typer av bias.

      I det här sammanhanget betyder det jäv.
      Sedan kan bias, som är engelska, i andra sammanhang översättas till andra svenska ord.

      Om du inte behärskar svenska eller engelska så bra så kan du alltid googla:
      https://www.google.se/#q=bias+j%C3%A4v

    6. 6
      Jacob Gudiol skriver:

      Daniel Öhman: I det här fallet användes EFSAs rapport av Sockerindustrins lobbyarbete för att få folk att tro att senare mer systematiska studier kommit till en felaktig slutsats.

      Det här förstod jag givetvis, men min poäng är att det fel ni skulle påpekat i hela den här diskussionen är att sockerindustrin medvetet använder sig av gammal kunskap.

      Istället för att göra det så har ni då gett er på själva rapporten för att försöka bevisa att den var ”köpt” när den i själva verket representerar forskningen vid den tidpunkten. Det enda som skiljer rapporten från andra är att man bedömt att det inte finns bra belägg för att sätta en övre gräns för socker medan man i andra ofta har med en gräns omkring 10 E% med motiveringen att det är för att öka näringstätheten i mat.

      Daniel Öhman: 1. EFSA bortsåg från viktiga studier som talade för en tydlig koppling mellan socker och övervikt som kunde motiverat en övre gräns för socker. Så här skrev WHO när Efsas rapport var ute på remiss:

      Här verkar du inte ens ha läst det jag skrivit. Det som WHO nämner är andra gruppers åsikter och inte själva forskningen i sig. Det är rapporter, inte enskilda studier, systematiska översiktsartiklar eller meta-analyser. Du hittar i princip identiska formuleringar överallt och EFSA särskiljer sig inte på något sätt där från övriga.

      Jag har också tagit ett citat rakt ur AHAs egen rapport i circulation 2009 och som du kan läsa där skriver de också rakt ut att det saknas forskning på området.

      Daniel Öhman: 2. Merparten av de studier som talade emot en koppling mellan socker och övervikt var delfinansierade av sockerindustrin. Utan invändningarna i dessa rapporter skulle ju bevisläget motiverat en övre gräns.

      Det fanns inga andra studier. Du hittar exakt samma studier refererade i AHAs rapport och de andra systematiska översiktsartiklara och meta-analyserna som används i EFSAs rapport och av WHO, FAO mm.

      Daniel Öhman: 3. EFSA visade i sina svar på mina frågor att de inte tog finansieringsfrågan på allvar: “What matters is not the status of a study – e.g. independent or industry-sponsored – but rather how well the study is designed, carried out and reported” skrev Efsa.

      Det här är rätt i princip, man kan inte förkasta en studie baserat på finansiären. Bias är bara något man ska i beaktande vid tolkningen. Sen har de uttryckt sig lite klumpigt men det är kanske inte så konstigt att de svarar kort till dig när du kommer med baslösa anklagelser.

      Daniel Öhman: 4. Att finansieringen av forskning spelar roll har visats i flera studier. Jag refererar en i vårt reportage. En annan studie som kommit till samma slutsats är:

      Det här är verkligen inget nytt. Jag har påpekat det här mängder av gånger också och har en helt egen tagg för det här på sidan.

      Det är dock inte det som är frågan. Frågan är ju om EFSAs slutsatser skiljer sig något nämnvärt från alla andra slutsats omkring 2010? Du har inte visat på någonting alls som stödjer det förutom att du hängt upp dig på att de inte satte någon övre gräns för sockerintag. Här verkar du dock helt ha ignorerat att de organisationer som satte en övre gräns endast motiverat det utifrån argumentet näringstäthet och alltså inte hälsa i sig eller vikt vilket du fokuserar på i ditt reportage annars.

      Daniel Öhman: 5. EFSA ser dessutom inte lika allvarligt på kopplingar till industrin för sina panelmedlemmar som andra organisationer. 8 av 21 inklusive panelens ordförande Albert Flynn hade finansiella kopplingar till företag som säljer eller producerar socker och sockerrikaprodukter. Dessa typer av intressekonflikter skulle exempelvis inte accepteras av WHO.

      Möjligt att EFSA är sämre på det, även om mycket har hänt på bara några år kring de här frågorna så det kanske är annorlunda nu. Det är också vissa kopplingar i er lista som är illa och Flynn känner jag till från andra sammanhang som en som är klart restriktiv i vad han accepterar som bevisat mot sockersötade drycker.

      Men det innebär inte att man kan skrika varg bara baserat på det. Du har ju inte på något sätt visat att någonting i rapporten verkligen var fel. Det enda du gör är att du ställer olika organisationers råd mot varandra och sen pekar på den som visade sig möjligen har mer fel 6 år senare. Läser du de andra rapporterna från samma tid är det väldigt tydligt att även de påpekar att det finns en stor osäkerhet i vetenskapen kring de här frågorna vid den tiden.

      Daniel Öhman: Låt mig först säga att jag inte vet när den danske professorn Arne Astrup ändrade åsikt i sockerfrågan. Kanske gjorde han det innan Efsas rapport skrev, kanske efter .Det kan inte varit lätt eftersom han anlitades som regelbunden skribent av Danisco Sugar (Nu Nordic Sugar) i deras magasin Perspektiv.

      Det är solklart att han gjorde det efter rapporten skrevs Daniel.

      Daniel Öhman: Redan i dessa artiklar skrev han dock att sockersötade drycker hade en påverkan på vikten.

      Men det är ju ingen som har påstått någonting annat eller? Läser du verkligen EFSAs rapport så illa? EFSA påpekar precis som alla andra gjorde på den tiden att det finns evidens för att sockersötade drycker verka öka vikten men att det krävs fler och bättre studier för att verkligen vara säker.

      Daniel Öhman: Men när han ändrade sig är inte det viktiga. Det viktiga är att det är ytterligare ett bevis för att EFSAborde varit försiktiga med att dra slutsatser från hans studie.

      EFSA refererar till dessa studier, precis som ALLA andra rapporter och systematiska översiktsartiklar från samma tid gjorde.

      Daniel Öhman: Att Astrup nu anser att hans tidigare forskning inte är relevant för vilka råd man bör ge om socker måste ju rimligtvis vara intressant för våra lyssnare.

      Det är givetvis intressant, det hade varit en bra ingång för er om ni hade valt att gå den rätta vägen och bara förklara för era läsare/lyssnare varför en rapport kring socker från 2010 inte är aktuell idag. Istället valde ni att försöka bevisa att en rapport var köpt utan att kunna göra det och sen vinklar ni hela historien kring Astrup som om han hade ändrat åsikt före EFSAs rapport och att de därför var oärliga/köpta.

    7. 7
      MJ skriver:

      Baseless översätts till grundlös (inte baslös).

    8. 8
    9. 9
      MJ skriver:

      Ah, du menade att det finns systematiska fel?
      http://www.sbu.se/sv/var_metod/Ordlista/#systematiskt_fel

      I texten låter det annars som att jäv hade varit en bättre översättning. Den blir betydligt sämre och svårare att förstå om man översätter ditt ”bias” med ”systematiskt fel” istället för med ”jäv”.

    10. 10
      Daniel Öhman skriver:

      Jag är tydligen otydlig.
      EFSAS uppdrag var: finns anledning att sätta en övre gräns? Efsa kom fram till: det gör det inte.

      Det fanns vid tidpunkten 2010 flera studier som pekade på ett samband mellan viktuppgång och hög sockerkonsumtion. EFSA refererar själv till dessa.
      De studier som används som motargument är delfinansierade av sockerindustrin.

      Hade man viktat dessa studier lägre hade man troligen kommit fram till att det var motiverat att sätta en gräns vid 10 procent i linje med andra.

      Experternas täta umgänge med sockerindustrin gjorde dem antagligen mindre misstänksamma mot att finansieringen av studier de använde sig av kan ha påverkat resultatet.

      Hade EFSA gjort en annan 2010 hade de satt en gräns och då hade sockerindustrin inte kunnat använda deras rapport som slagträ. Vilket precis som du säger, är själva anledningen till varför det är intressant att uppmärksamma. Annars skulle nog den där rapporten förpassats till historien vid det här laget.

    11. 11
      Nils Burström skriver:

      Mycket lovvärt Jacob att du orkar ta debatten gällande undermålig vinklad journalistik. Att förenkla och förfula verkar vara golden standard. Seriös, uppriktig och förutsättningslös journalistik är bristvara.
      Vi borde kunna kräva mer av publik service.

      Fortsätt ditt fantastiska arbete.

    12. 12
      Svempa skriver:

      Daniel Öhman:
      Hade man viktat dessa studier lägre hade man troligen kommit fram till att det var motiverat att sätta en gräns vid 10 procent i linje med andra.

      Experternas täta umgänge med sockerindustrin gjorde dem antagligen mindre misstänksamma mot att finansieringen av studier de använde sig av kan ha påverkat resultatet.

      Hade EFSA gjort en annan 2010 hade de satt en gräns och då hade sockerindustrin inte kunnat använda deras rapport som slagträ. Vilket precis som du säger, är själva anledningen till varför det är intressant att uppmärksamma. Annars skulle nog den där rapporten förpassats till historien vid det här laget.

      Utifrån det jag citerat hade väl en rimlig rubrik/slutsats kunnat vara: ”Sockerindustrin missbrukar gamla forskningsresultat för sina egna ändamål” (eller ännu hellre det specifika företag/organisation som gör det). Er engelska rubriksättning är förfärlig.

      Att viktningen hade kunnat vara annorlunda (vilket är enkelt att tänka med facit i hand) säger inte att det är frågan om köpta forskare. Vad jag sett i er granskning finns det inga bevis för era anklagelser. Det behövs, annars är det bara åsikter.

      En studie med bra (mer välkontrollerad) metod och storlek ska vanligtvis läggas större vikt vid än en med sämre metod. Inget konstigt med det. Än en gång: det saknas bevis.

    13. 13
      JH skriver:

      Man blir genuint rädd vart mänskligheten är på väg när dålig journalistik och tveksamma bloggar på nätet har så stor genomslagskraft med sitt trams.

      Jag beundrar ditt enträgna kämpande mot tramset Jacob!

    14. 14
      Emil skriver:

      Instämmer med föregående kommentar (JH:s).
      Läskigt och vidrigt med pseudovetenskapens, eller bara vanligt bullshit, ökade utrymme.
      Och tack för att du Jacob fortsätter att stå upp mot detta vansinne.

    15. 15
      Cykelkatten skriver:

      Socker är the shit – i lagom mängd. Synd att forskningen inte hellre fokuserar på (och medierna basunerar ut) vad som händer i kroppen av alla sockerersättningsmedel istället…

    16. 16
      Henrik Holst skriver:

      Cykelkatten:
      Socker är the shit – i lagom mängd. Synd att forskningen inte hellre fokuserar på (och medierna basunerar ut) vad som händer i kroppen av alla sockerersättningsmedel istället…

      Ja för det har man ju inte forskat på i decennier redan…

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *