Lågkolhydratkost och typ 1 diabetes

  • Jacob Gudiol
  • Tagged , , ,
  • 2014-11-19
  • Lågkolhydratkost och typ 1 diabetes

    Tidigare idag publicerade Kostdoktorn ett inlägg om en 9 åring pojke vars mamma har blivit anmäld till socialtjänsten för att hon ger sitt barn lågkolhydratkost (länk). Det här inlägget har delats väldigt friskt redan och uppenbarligen är det väldigt många människor som är väldigt upprörda över det hela.

    Den här typen av historier är väldigt svåra att få en korrekt bild av då sjukvården arbetar under sekretess och de får helt enkelt inte kommentera för att försöka ge sin sida av historien. Så det blir alltid väldigt ensidigt. Jag tycker därför inte att man ska kommentera den här typen av ”nyheter” allt för mycket men jag kommer kort nämna det i slutet av inlägget.

    Innan jag gör det tänkte jag skriva en del kring lågkolhydratkost och typ 1 diabetes med ett litet extra fokus på unga personer som fortfarande växer.

    Alla människor behöver insulin

    Först och främst är det väldigt viktigt att påpeka att alla människor behöver insulin. Det spelar ingen roll om du skulle klara av att inte äta ett endaste gram kolhydrater så måste din kropp ha insulin för att klara sig. För friska människor är detta inget problem. Vi har alltid en del insulin i blodet precis som vi alltid har en del glukos och blodfetter. Våra kroppar sköter också detta helt själv. Du behöver helt enkelt inte bry dig.

    För en person med typ 1 diabetes är det däremot en helt annan historia. De kan nämligen inte producera något insulin själv och de måste därför injicera insulinet. Det här innebär en rad problem rent ”logistiskt” då insulinet hos oss friska kommer från bukspottskörteln ut i blodet som ska gå till levern och vårt insulin verkar därför främst på den. För en person med diabetes typ 1 går det inte att injicera in insulin på den här platsen så de måste istället injicera in insulinet någon annanstans. Det innebär att deras insulin inte kommer att fungera på samma sätt som hos en person som själv kan producera insulin.

    Ett annat problem för personer med typ 1 diabetes är att det är svårt att veta hur mycket insulin som behövs efter en måltid. Det är nämligen inte bara mängden kolhydrater i måltiden som styr detta utan det är en väldig massa faktorer som inverkar. Några av dessa faktorer är

    Sammansättningen på hela måltiden

    Även fett och protein inverkar på insulinbehovet. Hos en person med egen insulinproduktion kan även protein för sig själv orsaka en utsöndring av insulin och vissa typer av protein är faktiskt precis lika potenta som rent glukos, alltså druvsocker, när det gäller att sätta igång insulinproduktionen (1).

    Insulinutsöndring av att äta proteinet vassle
    Insulinutsöndring av att äta proteinet vassle jämfört med laktos och glukos

    Fettet i sin tur inverkar på hur kroppen hanterar glukosen i en måltid. Du kan läsa mer om det här, Mer fett ger större insulinbehov.

    Typen av kolhydrater i måltiden

    Vilken form av kolhydrater du äter påverkar också insulinbehovet. Kolhydrater med högt glykemiskt index, ofta kallat för snabba kolhydrater, ökar insulinbehovet. Generellt sett kan man säga att det är raffinerade former av kolhydrater som tillhör den kategorin men det finns undantag. Fruktos, även i helt rent form, kräver väldigt lite insulin.

    Din insulinkänslighet

    Din personliga insulinkänslighet påverkar också ditt insulinbehov. En person med diabetes typ 1 lär sig ganska fort vad som brukar vara en lagom dos för just dem men insulinkänsligheten är inte statisk och förändras efterhand vilket innebär att en person med typ 1 diabetes också kan behöva ändra doserna efterhand.

    Hur fysiskt aktiv du varit under dagen

    Träning har en väldigt stor akut effekt på insulinkänsligheten och därmed insulinbehovet. Efter ett träningspass krävs det mindre insulin än om du bara suttit i soffan hela dagen. Då du med träningen tömmer musklerna på en del energi så blir musklerna helt enkelt bättre på att ta upp energi från blodet. Och att ta upp energi från blodet klarar musklerna helt utan insulin faktiskt.

    Vad du ätit tidigare under dagen

    Jag är osäker på hur mycket den här effekten inverkar på insulinbehovet hos en person med typ 1 diabetes men för personer med intakt insulinproduktion få kan två exakt likadana måltider skilja sig i sin insulinutsöndring beroende på vad personen ätit tidigare under dagen.

    Det är omöjlighet att helt efterlikna en frisk person

    Poängen med texten här ovanför är att jag vill betona att det är i princip fullständigt omöjligt för en person med typ 1 diabetes att injicera insulin så situationen blir precis den samma som hos en person som själv producerar insulin. Därmed inte sagt att det är dömt att misslyckas. Många flesta personer med typ 1 diabetes kontrollerar sitt blodsocker väldigt väl.

    Det finns dock personer som har väldigt svårt att få det rätt och för dessa kan lågkolhydratkost säkert verkar som ett väldigt attraktivt alternativ. För äter du lite kolhydrater blir det lättare att få till injektionerna och äter väldigt lite kan det faktiskt vara så att du inte behöver något måltidsinsulin alls. För kroppen kan som sagt ta upp glukos från blodet helt utan insulin. Det enda som en person med diabetes typ 1 då behöver är så kallat långtidsverkande insulin.

    Det finns dock ett väldigt stort problem med den här lösningen och det är att den kan vara farlig. Personer med typ 1 diabetes kan nämligen hamna i så kallad ketoacidos trots normalt blodsocker.

    För lite insulin kan vara negativt och ibland riktigt farligt

    Som jag förklarat väldigt ingående i inlägget ”Insulinets roll när det gäller blodsockerkontroll” på Träningslära så är insulinets viktigaste roll i kroppen inte att lagra in energi. När det gäller inlagring är faktiskt insulin sekundärt och vi hade faktiskt klarat oss utan insulin ur den aspekten. Det som vi istället verkligen behöver insulin för är att se till att fett stannar kvar i fettcellerna, att levern håller kvar vid den glukos som den plockar upp och att levern inte börjar producera ketoner på ett okontrollerat vis.

    Det är den här missuppfattningen att insulin ska till för att lagra in glukos som kraftigt späds på av LCHF som kan innebära att en person med typ 1 diabetes kan hamna i en farlig situation trots normalt blodsocker. För om du inte vet om att insulin är viktigast för att se till att den energi du har lagrad i kroppen inte frisätts okontrollerat så kan du tro att du mår jättebra bara för att du har normalhögt blodsocker.

    Samtidigt som du har normalhögt blodsocker kan din lever dock producera väldigt mycket ketoner på grund av dina insulinnivåer är för låga. Den här situationen heter med fina ord för euglykemisk ketoacidos och kan alltså möjligen vara farligt även om den vanligen ”bara” leder till illamående och kräkningar om behandling ges (6). Det finns faktiskt enskilda fall av euglykemisk ketoacidos rapporterade hos personer som inte har diabetes men som legat extremt lågt på kolhydraterna (2, 3, 4). Dessa har också varit kraftigt illamående men blivit bättre igen efter lite behandling på sjukhus.

    För personer med typ 1 diabetes som utför längre konditionslopp rekommenderar man också att de ska mäta både ketoner och blodsocker för att undvika att hamna i en situation där deras blodsocker är normalt men deras ketoner börjar öka okontrollerat (5). Att då är ett ungt barn springer runt med både lite insulin och lite glykogen i kroppen i stor risk.

    Insulin behövs för mycket mer än blodsockerkontroll

    En annan viktig punkt för en ung person med typ 1 diabetes att tänka på är att insulin inte bara behövs för att kontrollera blodsockret och ketonproduktionen utan insulin behövs också för att stimulera till normal tillväxt. En sådan effekt är till exempel hur mycket barn växer på längden. Mer insulin innebär enkelt sagt fler centimeter på längden (7).

    I den senaste upplagan av boken ”Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och vuxna” utgiven i år kan du läsa om flera fallrapporter kring euglykemisk ketoacidos och även om en 13 årig grabb som provat LCHF i ett halvår. Han kunde minska på sitt insulin ordentligt och han sänkte även sitt HbA1c (mått på långtidsblodsocker) bra men samtidigt växte han inte en endast centimeter under den tiden.

    Giften ligger alltså i dosen – som alltid

    Det börjar bli ganska tjatigt att jag tar upp det här hela tiden men jag vill verkligen att alla som läser här på sidan ska förstå att om något är bra/dåligt eller ofarligt/giftigt i princip alltid handlar om dosen. För högt insulin och blodsocker är dåligt, det vet nog de allra flesta vid det här laget. I alla fall om de på något sätt stött på något som förespråkar LCHF.

    Problemet är dock att det inte finns någonting som talar för att så lågt insulin och blodsocker som möjligt är bäst. Det finns faktiskt, tro det eller ej, en del som talar emot det. Kurvan här under är från en studie där man mätt HbA1c hos knappt 15 000 personer utan diabetes och sen följt dem över tid för att i princip se vem som dör först (8).

    Personer med lågt och högt HbA1c dör före personer med värden omkring 5
    Personer med lågt och högt HbA1c dör före personer med värden omkring 5

    Om du inte är så bekant med att läsa grafer kan jag berätta att resultatet visar väldigt tydligt att både för lågt och för högt HbA1c verkar vara dåligt. Det finns fler studier som stödjer den här slutsatsen (9, 10) med även vissa studier inte kunnat se effekten (11).

    Det är möjligt att det ligger något bakom som spökar och ger kurvor likt den här ovanför. Det här är ju korrelationer och inte bevisade orsaks-samband. Samtidigt finns det inget som talar för att du vinner något på att ligger under omkring 5-5,5 i HbA1c så varför sikta mot det?

    Fallet med den 9 åriga pojken

    Det jag tänkte på när jag läste historien om den 9 åriga pojken var det jag tar upp kring tillväxt här ovanför. Jag är långt ifrån en expert på insulindoser vid diabetes och kan själv inte avgöra om den dos på 15 enheter långtidsinsulin är tillräcklig eller inte men jag vet att den är lägre än normalt. Att endast med en insulinpump använda basal (”långtidsverkande”) går uppenbarligen men borde ställa höga krav på rutiner med mat, tider för mat och lämnar litet utrymme för avvikelser. Frågan är ju också om de är tillräckligt med insulin? Normal tar typ 1 diabetiker också mer snabbverkande insulin vid måltider.

    Det andra jag tänkte på när jag läste texten var att dietisten faktiskt bara rekommenderar 30 gram kolhydrater och det är dessutom bara en viss måltid som nämns. Även om vi räkna med att det egentligen ska gälla varje måltid och vi antar att pojken äter 4 gånger per dag så blir det endast 120 gram kolhydrater. En pojke på 9 år behöver uppskattningsvis knappt 2000 kcal per dag så kolhydratintaget som dietisten tycker att pojken i alla fall borde ha är endast omkring 25 procent av alla energi. Det är alltså fortfarande en kost med lite kolhydrater.

    Dietisten gör en, enligt mig, lite märklig motivering om varför hon tycker att pojken borde äta 30 gram kolhydrater vid lunchen. Jag tror inte hon kan backa upp det med något egentligen. Samtidigt ar jag själv också gett ”mindre sanna” motiveringar till patienter och unga idrottare för att de ska göra som jag vet de borde men av erfarenhet har jag lärt mig att den verkliga motiveringen mer förvirrar än den hjälper. Så vem vet, det kanske är därför dietisten skrev som hon skrev? Hon riktade sig ju mot skolpersonal som troligen kan väldigt lite om diabetes.

    Summering

    Att äta väldigt lite kolhydrater som typ 1 diabetiker är inte helt problemfritt. Du kan råka ut för ketoacidos trots att du har normalt blodsocker och är du en ung person som fortfarande växer så kan din tillväxt hämmas om du får i dig för lite insulin. Det finns inte heller något som talar för att så lågt blodsocker som möjligt är det som är det bästa för hälsan. Som med det mesta annat här i livet är lagom bäst.

    Jacob Gudiol
    Om Mig

    Mitt namn är Jacob Gudiol och jag är utbildad fysioterapeut med en Master i Sport Science från Lunds Universitet. Jag arbetar som egen företagare inom träning, kost och hälsa där jag föreläser, skriver artiklar och jag har skrivit två böcker.


    Bland annat föreläser jag regelbundet på fysioterapiutbildningen i Lund samt för Eleiko. Mina artiklar hittar du främst här, på Traningslara.se samt på Tyngre.se. Tidigare har jag även varit krönikör i SvD och regelbunden skribent för BODY Magazine.


    Följ mig gärna på Twitter, Instagram eller Facebook. Jag har även en podcast om träning, kost och hälsa som heter Tyngre Träningssnack som släpps varje vecka.


    Här hittar du mer information om mig samt kontaktinformation

    Gymgrossistens Protein

    70 thoughts on “Lågkolhydratkost och typ 1 diabetes

    1. 1
      Henrik Holst skriver:

      Sedan ska man inte dra för stora växlar av anmälan till soc, det som spelar roll är om soc lägger ner fallet eller ej. För de får mängder av anmälningar som spänner både vitt och brett, själv har jag blivit anmäld flera ggr bara för att jag är man (faktiskt), känns svettigt som fan första gången men när man väl pratat med handläggarna så skrattar man bara åt anmälningarna.

    2. 2
      Emil Brännmark skriver:

      ”Det jag tänkte på när jag läste historien om den 9 åriga pojken var det jag tar upp kring tillväxt här ovanför. Jag är långt ifrån en expert på insulindoser vid diabetes och kan själv inte avgöra om den dos på 15 enheter långtidsinsulin är tillräcklig eller inte men jag vet att den är lägre än normalt. /”/ Frågan är ju också om de är tillräckligt med insulin? Normal tar typ 1 diabetiker också mer snabbverkande insulin vid måltider.”

      Apropå låga doser så kan det väl pojken helt enkelt ha kvar en del insulinproduktion?

    3. 3
      Jacob Gudiol skriver:

      Visst, det är också en möjlighet. Det finns väldigt mycket som ingen vet i den här historien.

    4. 4
      äter inte skitmat skriver:

      30 gram ja det är inte mycket, bra att du balanserar debatten.

      Nu lite ot
      https://twitter.com/TranaStyrka/status/473758538557583360
      Det var väldigt intressant skriv om det.
      Varken fett eller kolhydrater kan vara förklaringen om statistiken är riktig.
      skitmat är mer riktigt, speciellt socker som ger hål i tänderna, tandhälsan var usel när hjärtsjukdomarna ökade och har blivit bättre nu, parodontit koppas till hjärtsjukdom.
      Jag har alltid undrat övar varför statistik bakått i tiden saknas nu inser jag varför, statistiken dödförklarar fett och kolhydrater som orsak.
      (Transfetter tillverkades i början av 1900 talet och togs bort ungefär när det vände)
      Komplettera med Incidens av hjärtsjukdom sen 70 talet. sjukvården botade fler och hjärtdöd blir lite missvisande.

      Skitmat är den bästa beskrivningen som alla kan förstå, men det är en förenkling.

    5. 5
      Bengt D Nilsson skriver:

      Utmärkt!

    6. 6
      Nikita skriver:

      30 gram kolhydrater för en typ etta kan vara väldigt mycket, speciellt då kolhydrater inte behövs.

    7. 7
      Jacob Gudiol skriver:

      Nikita:
      30 gram kolhydrater för en typ etta kan vara väldigt mycket, speciellt då kolhydrater inte behövs.

      Har du ens läst inlägget Nikita? Insulin behövs alltid. För barn kan mängden insulin också bli för liten även om deras nivåer är tillräckliga för hålla blodsockret och ketonerna rätt.

      Och behöver du mer insulin måste du äta mer kolhydrater om du inte vill råka ut för lågt blodsocker. Vad som är tillräckligt med kolhydrater vet ingen men du kan utan tvekan veta det för en individ genom att tex följa deras tillväxtkurva. Och då kanske 30 gram är precis lagom för ett visst växande barn.

    8. 8
      Tingeling skriver:

      ”lågt och för högt HbA1c verkar vara dåligt” men vad är syftet med denna utläggning och diagrammet i LCHF sammanhanget LCHF? Menar du att LCHF folk oftare för pga för lågt blodsocker?

      En diabetiker på LCHF brukar ligga på jämt och fint 5-5.5 dvs så länge han/hon inte får i sig för mycket insulin. Visst finns det dippar under dygnet men det gör det för alla…

    9. 9
      Jacob Gudiol skriver:

      Tingeling: ”lågt och för högt HbA1c verkar vara dåligt” men vad är syftet med denna utläggning och diagrammet i LCHF sammanhanget LCHF? Menar du att LCHF folk oftare för pga för lågt blodsocker?

      Jag menar att många inom LCHF tror att så lågt som möjligt är bäst oavsett. Vilket jag tycker att jag skriver väldigt tydligt.

      Tingeling: En diabetiker på LCHF brukar ligga på jämt och fint 5-5.5 dvs så länge han/hon inte får i sig för mycket insulin. Visst finns det dippar under dygnet men det gör det för alla…

      Jag tror du förväxlar blodsocker och HbA1c här.

    10. 10
      Nicklas Neuman skriver:

      Kostdoktorn har nått en helt ny bottennivå med det här inlägget. Jag skiter fullständigt i den (o)vetenskapliga frågan här men att hänga ut en enskild dietist på det där sättet är så fruktansvärt lågt och illa. Ja man har ett ansvar för det man skriver på en blogg och om ens kärnpublik dessutom är stor i antalet och tämligen aggressiv i sina åsikter har man ännu större ansvar.

      Hade han haft minsta gnutta av skam i kroppen så hade han naturligtvis skrivit av brevet och enbart publicerat det som står där – inget annat. Om nu detta hade krävt en så ohanterbart stor arbetsinsats hade han kunnat skära i bilden så inget annat än brevtexten var synligt.

      Även Kostdoktorns läsare borde fördöma det här om de är vanliga schyssta människor. Det är så jävla lågt.

    11. 11
      MJ skriver:

      Nicklas Neuman:
      inget annat. Om nu detta hade krävt en så ohanterbart stor arbetsinsats hade han kunnat skära i bilden så inget annat än brevtexten var synligt.

      Att ”blurra” dietistens namn och telefonnummer så att det blir oläsligt räcker alltså inte? Hur är det mer uthängande än om han hade gjort det oläsligt på annat sätt?
      Det är inte så att du har sett bilden på brevet någon annan stans och sedan inte orkat kolla om Kostdoktorn publicerade bilden oförändrad innan du fick ditt lilla utbrott?

    12. 12
      Nicklas Neuman skriver:

      MJ: Att ”blurra” dietistens namn och telefonnummer så att det blir oläsligt räcker alltså inte? Hur är det mer uthängande än om han hade gjort det oläsligt på annat sätt?
      Det är inte så att du har sett bilden på brevet någon annan stans och sedan inte orkat kolla om Kostdoktorn publicerade bilden oförändrad innan du fick ditt lilla utbrott?

      Nej blurrandet räcker absolut inte. Det är alldeles för mycket information och det är väldigt illa tycker jag. Jag ser det här som en väldigt enkel etikfråga. Har man för avsikt att enbart diskutera sak så tycker jag att man alltid minimerar möjligheten för någon att kunna identifiera en individ. Alla är inte som jag och jag tycker att det här är väldigt illa som sagt.

      Det är uppenbart i ditt inlägg att du tycker att det är okej. Det är obegripligt för mig.

    13. 13
      Nikita skriver:

      Tror ingen inom LCHF tycker att så lågt blodsocker är bra, däremot ett jämnt normalt blodsocker utan spikar och dalar är det som verkligen är fördelen med LCHF. att sedan jacob mfl inte förstår den fördelen utan tror att det är bra med kolhydrater till en diabetiker visar hur lite de förstår.

    14. 14
      Nikita skriver:

      På LCHF kan man ligga hela dagar runt 5 i blodsocker som typ 1:a, om man inte käkar 30 gram kolhydrater till lunch vill säga!

    15. 15
      Jacob Gudiol skriver:

      Tack för ditt svar Nikita. Då vet vi alla att du inte läst alt. förstått artikeln innan du kommenterade.

    16. 16
      Tingeling skriver:

      Det lite fåniga i hela den här debatten – båda läger – är att det dietisten förespråkar dvs 30 gr kolhydrater till lunch vilket borde kunna extrapoleras till 90-100 gr kolhydrater per dygn.

      Med den kost som står angivet i kostdoktorns insändare så serveras barnet mat som innehåller max 10 gram kolhydrater per 100 gr. Detta kan lätt leda till 100-150 gr kolhydrater per dygn. Många grönsaker som vanligtvis inte brukar finnas på LCHfarens matbord får han äta. Mycket mer frukt, bär och nötter likaså. Det finns nog inga nadra än puckon som ger ett barn strikt LCHF. Insändaren tyder på att mamman har läst på och följer socialstyrelsens rekommendationer. Jag gissar även hon läst på de specialsidor som handlar om barn och kolhydratrestriktiv kost.

      En LCHF kost brukar innebära max 5 gr kolhydrater per 100 gram. Barnet får äta mat med det dubbla kolhydratsinnehållet.

      Med detta perspektiv faller debatten rätt rejält. Det skiljer inte många kolhydrater per dygn mellan det barnet får och det dietisten rekommenderar.

      @jakob Du hade rätt om mitt misstag om HbA1c och blodsocker. Dock är inte tron att ”så lågt som möjligt är bäst” vanlig i LCHF kretsar 🙂

    17. 17
      MJ skriver:

      Nicklas Neuman: Nej blurrandet räcker absolut inte. Det är alldeles för mycket information och det är väldigt illa tycker jag. Jag ser det här som en väldigt enkel etikfråga. Har man för avsikt att enbart diskutera sak så tycker jag att man alltid minimerar möjligheten för någon att kunna identifiera en individ. Alla är inte som jag och jag tycker att det här är väldigt illa som sagt.

      Det är uppenbart i ditt inlägg att du tycker att det är okej. Det är obegripligt för mig.

      Men man kan ju inte identifiera individen. Så vad är det för information som är för mycket information?

    18. 18

      Tingeling:

      Med den kost som står angivet i kostdoktorns insändare så serveras barnet mat som innehåller max 10 gram kolhydrater per 100 gr. Detta kan lätt leda till 100-150 gr kolhydrater per dygn.

      Verkligen? Hur tänker du dagsmenyn då? Jag upplevde när jag slutade med LCHF att det var svårt att komma upp i 100-150 g kolhydrater utan att ta till mer kolhydratrik mat som potatis, banan och ris.
      http://www.ursprungsliv.nu/2014/06/foljer-kostdoktorn-sina-kostrekommendationer/

    19. 19
      gustaf skriver:

      Nicklas Neuman: Har man för avsikt att enbart diskutera sak så tycker jag att man alltid minimerar möjligheten för någon att kunna identifiera en individ.

      Ungefär som när Jacob skriver ”vissa ledande LCHF-förespråkare”, så att man inte har den minsta möjlighet att lista ut vem det egentligen är som avses?

    20. 20
      Nicklas Neuman skriver:

      gustaf: Ungefär som när Jacob skriver ”vissa ledande LCHF-förespråkare”, så att man inte har den minsta möjlighet att lista ut vem det egentligen är som avses?

      De personerna har aktivt valt att ta offentliga debatter och att dessutom förs debatterna väldigt hårt. Du fattar förstås själv att din jämförelse inte håller. Men bra försök. 🙂

    21. 21
      Herr_JT skriver:

      Mamman blev anmäld till socialtjänsten, inte socialstyrelsen.

    22. 22
      Tingeling skriver:

      A F-ursprungsliv.nu: Verkligen? Hur tänker du dagsmenyn då? Jag upplevde när jag slutade med LCHF att det var svårt att komma upp i 100-150 g kolhydrater utan att ta till mer kolhydratrik mat som potatis, banan och ris.
      http://www.ursprungsliv.nu/2014/06/foljer-kostdoktorn-sina-kostrekommendationer/

      På 5 gr kolhydrater per 100gr är det tufft men barnet i fråga äter upp till 10 gr kolhydrater på 100 gr. Med nötter, mandel och en skål med turkiskt yoghurt, mjölk, lite mer bär och frukt så går det lätt för en vuxen. Problemet med ett litet barn (9 år) är magsäckens storlek och aptiten på grönsaker.

      De flesta som förespråkar för LCHF för barn är väldigt liberala – det mesta utom mjöl, socker och frosserier i frukt/potatis är ok. Hur barnet i artikeln äter vet vi inte så vi kommer inte längre än så här

    23. 23
    24. 24
      Jacob Gudiol skriver:

      Henrik:
      Grunderna om LCHF:

      Och här är information om varför det som påstås i videon inte stämmer. http://tranastyrka.se/lchf-vs-vetenskap/

    25. 25

      Tingeling:
      frosserier i frukt/potatis

      Ja, hur skulle det se ut om barnen fick frossa fritt på frukt och potatis?

      100 g kolhydrater innebär mer än 1 kg apelsin, vägd utan skal. 1,5 kg om man väger med skal. Det blir kanske 8-10 apelsiner. Om vi tittar på potatis så krävs 650 g potatis för 100 g kolhydrater, ca 7 st. Jag har svårt att se att barn skulle frossa i frukt och potatis så att det skulle bli ett problem.

      Sen ser jag förstås poängen med att ha en begränsad mängd kolhydrater vid insulinbehandlad diabetes – det blir mycket lättare att räkna rätt. Små siffror ger små fel. Men det finns annat som också spelar roll, som Jacob förklarar i inlägget.

    26. 26
      Nikita skriver:

      Från Dr Nielsens suveräna info:
      ”Lagen om kolhydratberäkning.
      Låt oss säga du äter en skål pasta, 100 gram torrvikt (cirka 240 gram kokt vikt, cirka 5 dl) Denna pasta innehåller 75 g kolhydrater, som vi vet blir till 75 g glukos i kroppen och är ute i blodet länge innan ditt injicerade insulin har börjat verka. Dessutom äter du en dessert, som innehåller 50 g kolhydrater. Totalt 125 g kolhydrater, en inte ovanlig måltid. Låt oss anta, du är bra på att gissa mängden av kolhydrater i pasta och i desserten och att du vanligtvis kan gissa det med en träffsäkerhet på omkring 20 procent mer eller mindre. Tjugo procent av 125 är 25 g kolhydrater. Om du nu är en normalviktig diabetiker, som inte producerar något insulin själv, kommer 4 g kolhydrater att öka ditt blodsocker med cirka 1. Så även om du är en mästare på att gissa, kommer ditt blodsocker att vara ca 6 högre eller lägre, än du räknade med. Om ditt mål är ett blodsocker på cirka 5, så har du nu i stället ett blodsocker på antingen 11 eller 0. Om 20 procent fel är genomsnittet, så kommer det att vara dagar, där din gissning kommer att vara bara 10 procent fel, men andra där felet är 30 procent. Detta är huvudproblemet med den vanliga diabetesdieten. Stora input.

      Lagarna om små mängder Sidan 22
      Men om du kan äta mat, som påverkar ditt blodsocker med bara en tiondedel av denna felmarginal, så vill du få ett helt annorlunda lättare jobb med att normalisera ditt blodsocker. Dietplanen siktar mot att hålla dessa marginaler i området kring 0,5 – 1. Hur uppnår vi detta? Små input!

      Att äta endast en halv kopp pasta är inte svaret. Även små mängder av vissa kolhydrater kan orsaka stora svängningar i blodsockret. Och i övrigt, vem skulle känna sig mätt efter ett måltid bestående av en halv kopp pasta? Nyckeln är att äta en kost, som endast påverkar blodsockret mycket obetydligt. Små input, små misstag. Låter så enkelt och elegant. Det kunde få dig att fråga, varför ingen har berättat det för dig tidigare.

      Låt oss säja, att du t.ex. i stället för att äta pasta som kolhydratdelen av din måltid, äter sallad. Om du uppskattar 2 koppar sallad till 12 g kolhydrater och gör – inte dit vanliga fel på 20 procent – men ett fel på 30 procent, så blir det inte mer än fyra gram, en möjlighet för maximalt 1 mmol/l ökning eller minskning i blodsockret. En kopp pasta för ett par koppar sallad? Inget bra byte, kunde du säga.

      Nåja, det är inte meningen du skall svälta. Allt eftersom du reducerar mängden av snabba kolhydrater, kan du oftast på samma tid öka mängden av protein och fett i maten. Protein kan, som du kommer ihåg, också orsaka en blodsockerökning, men denna sker mycket långsammare, den är mindre och kan mycket lättare förhindras med medicin.

      Teoretiskt kunde du väga allt ner till det sista gram och göra dina beräkningar baserade på den information, som producenten gett eller från böcker med livsmedellistor. Dock finns det fortfarande problem med detta tillvägagångssätt.

      Låt oss säja att du väger pasta. Producentens uppskattning av mängden kolhydrater som finns i en portion är just det, en uppskattning med marginal för fel. Det är tillåtet med en felmarginal i varumärkningen. Och det finns andra variabler – några typer pasta är gjorda av äggula och vetemjöl, andra av vatten och durum semolina mjöl. Om producentens uppskattning är 10 % fel och din uppskattning är 20 % fel, så befinner du dig nu i ett område av det totalt okända. Du kommer på sin höjd att ha en oklar idé om, vad du faktisk konsumerar och de effekter det kommer att få på blodsockret. Meningen här är att hålla sig till låga kolhydratnivåer. Dessutom att hålla sig till en kost, som gör dig mätt utan att orsaka stora svängningar i blodsockret. Enkelt!”

    27. 27
      Jacob Gudiol skriver:

      Det där har INGENTING med det här inlägget att göra Nikita. Som jag skrev ovan har vi alla redan förstått att du inte fattat vad det här inlägget handlar om. Du behöver inte övertyga oss längre.

    28. 28
      Rjouminna skriver:

      Om jag förstått inlägget rätt handlar det om att barn behöver en viss dos insulin. För att klara den dosen måste barnet äta en viss mängd kolhydrater. Att man inte bara kan kolla på mängden kolhydrater och justera insulinet efter det.

      Sen är det en annan sak att säga vilken optimala dosen insulin är. Kanske bästa lösningen är att äta just så mycket kolhydrater som behövs och inte mera. När man klurat ut hur mycket insulin som behövs.

      Väldigt bra inlägg!

    29. 29
      Henrik skriver:

      JG skrev:
      ”Henrik:
      Grunderna om LCHF:
      Och här är information om varför det som påstås i videon inte stämmer. http://tranastyrka.se/lchf-vs-vetenskap/

      Men Diabetes doc svarade på det inlägget i en kommentar till ditt inlägg:

      http://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/varfor-fungerar-lchf

      Du påstår en massa, men det enda du gör är att påstå, och komma med påstående som:

      ”Nej, LCHF verkar inte genom det homeostatiska systemet. Om det homeostatiska systemet verkligen inte fungerat som det ska hade det bara funnits ett sätt att få rätt på vikten och det är att verkligen fixa det homeostatiska systemet.
      Nu är det dock så att det finns många sätt att få rätt på vikten. Många olika förändringar i kost och livsstil kan göra så att människor, utan hunger, går ner i vikt. Orsaken till att många olika saker kan fungera är för att det finns många olika sätt att sänka den totala belöningen.”

      Jo, LCHF verkar genom det homeostatiska systemet. LCHF tar bort de snabba kolhydrater, som orsakar höga blodsocker nivåer, och därför höga insulin nivåer, som orsakar leptinresistens, vilket bland annat innebär att mättnads signaleringen inte fungerar.

      Allt du har att komma med är en oprövad hypotes.

      I debatten mellan Ann Fernholm och livsmedelsindustrins Elisabeth Rytter tog du ställning för Rytter trots att hon ljög om socker konsumtionen. Du skrev: ”Ät lite socker och alla går bananas”, och du skrev om Rytters inlägg :”Tro det eller ej men det här är faktiskt det inlägget i debatten som är minst orimligt.”

      Du attackerar Fernholm, som förespråkar lågkolhydratkost, och tycker att livsmedelsindustins Rytter, som ljuger om sockerstatistiken ”skrivit ”det inlägget i debatten som är minst orimligt.”Fastän Rytter ljuger om sockerkonsumtionen.

      LCHF inriktar sig på att rätta till det som orsakat fetma och diabetes explosionen, medans du hyllar inlägg som försöker dölja det.

      Det gör dig oseriös som kost debattör.

    30. 30
      Henrik skriver:

      Att barn som är allvarligt sjuka, vilket man är om man har typ 1 diabetes, så måste barnet ha kontakt med en bra diabetesläkare. Det är en självklarhet.
      Vill man minimera biverkningarna av diabetesen så talar väldigt mycket för att man bör välja en diabetesläkare, som har erfarenhet av lågkolhydrat kost för barn med typ 1
      diabetes.

    31. 31
      äter inte skitmat skriver:

      VARFÖR KAN INTE MÄNNISKOR TÄNKA?
      Gudiol länkar till forskning och insulinhypotesen är nu slut ändå fortsätter folk tjata om insulin.
      Varför kan inte folk tänka före dom säger något?
      När man blir övertygad om en sak då struntar man i den andres argument och mal på.
      Insulinhypotesen är nere på Flat Earth Society nivå nu.
      Dom som begriper minst gapar mest.
      Gudiol är nog inte bland dom största tänkarna men han tänkte fram skitmaten som förklaring inte dåligt.
      ”Stora tänkare har alltid mött kraftig opposition från mediokra tänkare” Albert Einstein

      Det finns kloka LCHF personer såg detta.
      ”Kost är komplext, och det vetenskapliga kunskapsläget är minst sagt bräckligt. Jag har länge undrat varför så många inom LCHF envisas med att tro att de vet VARFÖR LCHF FUNGERAR. Istället för att nöja sig med ATT LCHF FUNGERAR, vilket redan det är fantastiskt. Flera andra kosthållningar fungerar också, t.ex. paleo.
      När jag skriver fungerar, menar jag att de flesta kan få hälsovinster genom att äta på detta sätt (trots att vi inte riktigt vet varför).”

      LCHF kan fungera bra men även paelo och som gudiol sa undvika skitmat.
      Vi vet inte varför folk får diabetes 1 och 2 men vi vet att kolhydrater INTE orsakar diabetes, vi vet bara att diabetikerna inte tål kolhydrater.
      Tänk om det är kemikalier som orsakar diabetes då blir alla sjuka till slut när doc gapar om en insulinhypotes.
      ”Plastämne kan störa pojkars könsutveckling”
      http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6023908
      Jag är lite tveksam till kemikalier som den stora förklaringen till diabetes men vi påverkas tyvärr av kemikalierna i dag.
      Kemikalie som stör utvecklingen av betaceller kunde vara en förklaring.
      Doc pratar om giftigt socker och skadliga kolhydrater, godtrogna tror på alt han säger.

    32. 32
      Walter Levy skriver:

      ”äter inte skitmat ”, det där var mitt citat. Kul att Du gillade det!

      Om vi LCHF-are i större utsträckning hade hållt oss till det samt läst Gudiols senaste inlägg på SvD hade debatten varit mycket trevligare. http://www.svd.se/traning-och-halsa/manniskor-idag-foljer-inte-kostra

    33. 33
      äter inte skitmat skriver:

      LCHF inriktar sig på att rätta till det som orsakat fetma och diabetes explosionen, medans du hyllar inlägg som försöker dölja det.
      Det gör dig oseriös som kost debattör.

      Gudiol länkar ofta till forskning doc gör ALDRIG det (endast jämförande koststudier)
      Doc och flera andra censurerar all modern forskning om diabetes och fetma det är fakta.
      Insulinhypotesen säljer böcker.
      Kolhydrater orsakar inte diabetes, LCHF inriktar sig på att lura i folk det.
      Aldrig någonsin har doc eller Annika länkat till nature där forskare pratar om vad som orsakar diabetes.

      Kolhydrater höjer insulinet, insulin lagrar in, två delsanningar som mediokra tänkare tror är hela sanningen och sen tror dom att dom förstår alt, men dom begriper inte att dom inget begriper.
      Att få mediokra tänkare att förstå att dom inget förstår är svårt för dom är så dåliga tänkare att dom inte begriper att dom inget begriper.
      ”Stora tänkare har alltid mött kraftig opposition från mediokra tänkare”
      Albert Einstein

    34. 34
      Nikita skriver:

      Jo det har extremt mycket med inlägget att göra eftersom Dr Nielsen beskriver diabetes typ 1 och kolhydraträkning.

      Jacob Gudiol:
      Det där har INGENTING med det här inlägget att göra Nikita. Som jag skrev ovan har vi alla redan förstått att du inte fattat vad det här inlägget handlar om. Du behöver inte övertyga oss längre.

    35. 35
      Walter Levy skriver:

      Nikita:
      Jo det har extremt mycket med inlägget att göra eftersom Dr Nielsen beskriver diabetes typ 1 och kolhydraträkning.

      Nikita, Jacob säger inte att lågkolhydratkost är kass för en typ-1-diabetiker. Han pekar på två risker man i så fall måste ha koll på, ketoacidos samt att man fortfarande växer (om det gäller ett barn).
      Lagom är bäst, lagom kan mycket väl vara lågkolhydratkost.

      Jag är ganska säker på att Nielsen också håller med om dessa båda risker. Eller vad tror Du?

      Hur är det förresten med ketonmätarna för utandningsluft? Om dessa börjar bli mer tillförlitliga skulle de kunna vara ett gott hjälpmedel för alla typ 1-diabetiker på lågkolhydratkost. (För att utesluta ketoacidos).

    36. 36
      äter inte skitmat skriver:

      32
      http://www.svd.se/traning-och-halsa/manniskor-idag-foljer-inte-kostraden_4119687.svd
      din länk var trasig.
      Skapa fler genomtänkta tankar dom påverkar folk.

      Problemet med nutritionsforskningen är att dom bara pratar om näringsämnen och dom inser inte att vi har ett till organ i kroppen nämligen tarmfloran, skitmaten påverkar tarmfloran och dåliga bakterier skapar inflammation som sprider sig i kroppen, kostråden är bara riktiga på friska, dom har inte tänkt på hur tarmfloran påverkas av kosten.
      Vi har ätit alt från LCHF till Ornish Diet och varit friska men vi blir sjuka av skitmaten för den förstör organet i magen.
      Därför stämmer inte folks upplevelse av kost och hälsa med nutritionsforskningen.
      Nutritionsforskningen är riktig men den behöver kompletteras med kunskap om biomet det nya organet, hälsoförbättringar med LCHF kan förklaras vetenskapligt och inte med Flat Earth Society teorin.
      Organet är nyligen upptäckt och vi vet för lite fortfarande.
      http://www.nature.com
      sök gut microbiota

    37. 37
      Beholder skriver:

      Henrik:
      JG skrev:
      ”Henrik:
      Grunderna om LCHF:
      Och här är information om varför det som påstås i videon inte stämmer. http://tranastyrka.se/lchf-vs-vetenskap/

      Men Diabetes doc svarade på det inlägget i en kommentar till ditt inlägg:

      http://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/varfor-fungerar-lchf

      Du påstår en massa, men det enda du gör är att påstå, och komma med påstående som:

      ”Nej, LCHF verkar inte genom det homeostatiska systemet. Om det homeostatiska systemet verkligen inte fungerat som det ska hade det bara funnits ett sätt att få rätt på vikten och det är att verkligen fixa det homeostatiska systemet.
      Nu är det dock så att det finns många sätt att få rätt på vikten. Många olika förändringar i kost och livsstil kan göra så att människor, utan hunger, går ner i vikt. Orsaken till att många olika saker kan fungera är för att det finns många olika sätt att sänka den totala belöningen.”

      Jo, LCHF verkar genom det homeostatiska systemet. LCHF tar bort de snabba kolhydrater, som orsakar höga blodsocker nivåer, och därför höga insulin nivåer, som orsakar leptinresistens, vilket bland annat innebär att mättnads signaleringen inte fungerar.

      Allt du har att komma med är en oprövad hypotes.

      I debatten mellan Ann Fernholm och livsmedelsindustrins Elisabeth Rytter tog du ställning för Rytter trots att hon ljög om socker konsumtionen. Du skrev: ”Ät lite socker och alla går bananas”, och du skrev om Rytters inlägg :”Tro det eller ej men det här är faktiskt det inlägget i debatten som är minst orimligt.”

      Du attackerar Fernholm, som förespråkar lågkolhydratkost, och tycker att livsmedelsindustins Rytter, som ljuger om sockerstatistiken ”skrivit ”det inlägget i debatten som är minst orimligt.”Fastän Rytter ljuger om sockerkonsumtionen.

      LCHF inriktar sig på att rätta till det som orsakat fetma och diabetes explosionen, medans du hyllar inlägg som försöker dölja det.

      Det gör dig oseriös som kost debattör.

      Läste du din egna länk? Diabetsdoc rekommenderar JG text.

    38. 38
      Jacob Gudiol skriver:

      Walter Levy: Nikita, Jacob säger inte att lågkolhydratkost är kass för en typ-1-diabetiker. Han pekar på två risker man i så fall måste ha koll på, ketoacidos samt att man fortfarande växer (om det gäller ett barn).

      Det är inte värt att försöka Walter. Nikita har visat väldigt tydligt av att hon inte är intresserad av att läsa och försöka förstå.

    39. 39
      Jacob Gudiol skriver:

      Beholder: Läste du din egna länk? Diabetsdoc rekommenderar JG text.

      Henrik är en frisk fläkt bland personerna som inte läser själva texterna utan själv hittar på vad där står istället 🙂

    40. 40
      Henrik skriver:

      Beholder jag läste länken det här t ex:
      ”Går man ned i vikt pga lägre insulinnivåer? Detta är en intressant teori som det finns en del teoretiska argument för. Insulin hämmar lipolysen och förhindrar därmed fettförbränning. Kroniskt förhöjda insulinnivåer ses hos många med bukfetma, ex prediabetiker. Dock finns det få studier som bekräftar att man skulle gå upp i vikt av förhöjt insulin, det verkar vara så att övervikten kommer först och det förhöjda insulinet sedan. En kritisk granskning av denna teori finns också hos Jacob Guidol på träningslära. Det förhindrar dock inte att en mycket bra kost för den som har kroniskt förhöjt insulin är lågkolhydratkost. För den som är överviktig men inte har kroniskt förhöjt insulin fungerar ändå en lågkolhydratkost, så insulinet kan inte vara hela sanningen. –

      Så när du påstår att han ”rekommenderar” JGs inlägg, så tänjer du onekligen på sanningen. Diabetesdoc säger inte: ”Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!”

      I JGs artikel stod det verkligen att JG tyckte : ””Tro det eller ej men det här är faktiskt det inlägget i debatten som är minst orimligt.”, och det syftade på Elisabeth Rytters(Från livsmedelsindustrin) inlägg.

      Men vänta sig en seriös debatt här om viktiga ting kan man inte göra, vilket ni hjälptes åt att bevisa.

    41. 41
      Walter Levy skriver:

      Jacob skrev: ”Samtidigt ar jag själv också gett ”mindre sanna” motiveringar till patienter och unga idrottare för att de ska göra som jag vet de borde men av erfarenhet har jag lärt mig att den verkliga motiveringen mer förvirrar än den hjälper.”

      Detta är faktiskt moralfilosofiskt intressant. Jag tror att Eenfeldt (Kostdoktorn) gör exakt detsamma med insulinhypotesen. Det är en ”mindre sann” motivering som får mängder av människor att äta bättre mat (om än av fel anledning).

      Kanske är det bara i min fantasi men jag skönjar ett moraliskt övervägande här:
      http://www.kostdoktorn.se/vardet-av-fokus
      Min tolkning av hur Eenfeldt tänker:
      ”Jag har förstått att förklaringsmodellen med kolhydrater->insulin->övervikt inte håller. Men mitt agerande i stort leder till bättre hälsa för många människor. Skall jag fortsätta att hjälpa människor på detta sätt (”laserfokus”), eller göra reträtt på förklaringsmodellen. Om jag plötsligt medger att man kan äta 80% kolhydrater i kosten och ändå få bra hälsa är det nog många som blir förvirrade.”

      Vad tänker Ni om mina spekulationer?

    42. 42
      gustaf skriver:

      Vad jag tänker är att JG och Eenfeldt har två helt motsatta ansatser.

      Eenfeldt har upptäckt en kost som ger drastiska hälsoförbättringar och har i många år på nära håll sett hur människor blivit hjälpta. Sedan försöker han hitta en modell som förklarar varför, en förenklad modell som vanliga människor kan förstå.

      JG gör det omvända, d.v.s. analyserar vetenskapen för att identifiera förklaringsmodeller eller slå hål på förklaringsmodeller. Återvändsgränden uppstår när JG:s teoretiska resultat går stick i stäv med väldigt många människors egna erfarenheter.

      Man får inte glömma att Eenfeldt-sekten generellt består av människor med en enorm personlig erfarenhet av kost och hälsa, ofta med ganska svåra historier i bagaget och en stor nyfikenhet att ta reda på varför de helt plötsligt blivit bättre. JG-sekten består å andra sidan generellt av friska yngre män som tränat i hela sina liv och aldrig haft några större hälso/viktbekymmer. Det blir helt enkelt inte en vettig debatt när dessa två läger möts och ska diskutera förklaringsmodeller eller vad som funkar i praktiken. Det hjälper inte heller med detta ständiga förlöjligande och generaliserande av LCHF-sekten och att antyda att alla positiva LCHF-historier egentligen beror på att man slutat äta kakor och tårta. Det om något borde väl vara en förenklad förklaringsmodell.

    43. 43
      äter inte skitmat skriver:

      41
      Att ljuga som läkare är förkastligt olagligt, du får inte ge patienten sockerpiller.
      Vi vet med säkerhet att kolhydrater INTE orsakar diabetes, LCHF botar inte det tar bara bort symtomen på diabetes, alla är fortfarande diabetiker och är sjukare än fult friska personer, fakta.
      Diabetes sprids som en epidemi, det som orsakar diabetes måste tas bort.
      Det kan vara så att även folk som äter LCHF insjuknar i diabetes.
      Doc är ett hinder som står i vägen för att folk ska bli friska.
      Den dagen vi hittar orsaken till diabetes så behövs inte LCHF.

      Är det kemikalier, food reward eller biomet som orsakar diabetes så är doc en katastrof för folkhälsan.
      Det finns en till möjlighet och det är att han inte bryr sig om folket utan bara tänker på pengar.
      Vad ger doc rätten att ljuga folket rakt upp i ansiktet och sprida ut irrläror?

    44. 44
      gustaf skriver:

      Om ditt inlägg hade varit baserat på något som påminner om fakta så hade vi kunnat bemöta det.

    45. 45
      Beholder skriver:

      Henrik:
      Beholder jag läste länken det här t ex:
      ”Går man ned i vikt pga lägre insulinnivåer? Detta är en intressant teori som det finns en del teoretiska argument för. Insulin hämmar lipolysen och förhindrar därmed fettförbränning. Kroniskt förhöjda insulinnivåer ses hos många med bukfetma, ex prediabetiker. Dock finns det få studier som bekräftar att man skulle gå upp i vikt av förhöjt insulin, det verkar vara så att övervikten kommer först och det förhöjda insulinet sedan. En kritisk granskning av denna teori finns också hos Jacob Guidol på träningslära. Det förhindrar dock inte att en mycket bra kost för den som har kroniskt förhöjt insulin är lågkolhydratkost. För den som är överviktig men inte har kroniskt förhöjt insulin fungerar ändå en lågkolhydratkost, så insulinet kan inte vara hela sanningen. –

      Så när du påstår att han ”rekommenderar” JGs inlägg, så tänjer du onekligen på sanningen. Diabetesdoc säger inte: ”Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!”

      I JGs artikel stod det verkligen att JG tyckte : ””Tro det eller ej men det här är faktiskt det inlägget i debatten som är minst orimligt.”, och det syftade på Elisabeth Rytters(Från livsmedelsindustrin) inlägg.

      Men vänta sig en seriös debatt här om viktiga ting kan man inte göra, vilket ni hjälptes åt att bevisa.

      Nej för man brukar länka till en text och be folk läsa den för man inte rekommenderar den? Bra tänkt Henrik.

    46. 46
      Jacob Gudiol skriver:

      Walter Levy: Detta är faktiskt moralfilosofiskt intressant. Jag tror att Eenfeldt (Kostdoktorn) gör exakt detsamma med insulinhypotesen. Det är en ”mindre sann” motivering som får mängder av människor att äta bättre mat (om än av fel anledning).

      Jag säger endast dessa saker till en person åt gången. Tex kan det vara en person som kör knäböj där jag säger att hen ska svanka så mycket det bara går. Det är fel egentligen men när jag säger det så är det till personer som böjer ryggen om de inte verkligen försöker extendera den hela tiden.

      Om jag hade sagt så till en hel grupp hade det däremot funnits flera som kunnat få ryggproblem av det eftersom de kan svanka för mycket. För dessa personer får man istället använda andra ord.

      Jag ser på det på samma vis när det gäller råd om kost. Att bara gå ut så kategoriskt och säga att fett inte kan göra folk feta är garanterat ett bra sätt för att få många som inte lyssnar på resten av rådet i LCHF att ändå börja äta mer fett, eftersom det är gott. Dessa personer kommer få precis den motsatta effekten mot vad kostdoktorn påstår att fett har. Så han hjälper säkert en del som samtidigt plockar bort en väldig massa från kosten. Men det är troligen många andra som det blir fel för istället. För att inte nämna de som följer det han skriver och ändå inte går ner i vikt.

    47. 47
      Jacob Gudiol skriver:

      gustaf: Återvändsgränden uppstår när JG:s teoretiska resultat går stick i stäv med väldigt många människors egna erfarenheter.

      Återvändsgränden uppstår när folk inte fattar vad som skrivs och ska börja kommentera en väldig massa annat. likt Nikita här ovanför.

      Läsvärt i frågan http://tranastyrka.se/verkligheten-vs-kartan/

    48. 48
      äter inte skitmat skriver:

      gustaf:
      Om ditt inlägg hade varit baserat på något som påminner om fakta så hade vi kunnat bemöta det.

      Jag har så rätt att du inte kan bemöta det.
      Du och andra försvarar LCHF för att du mår bättre och det är säkert sant men varför du mår bättre beror på något annat än vad du tror.
      Läs kloka ord
      ”Kost är komplext, och det vetenskapliga kunskapsläget är minst sagt bräckligt. Jag har länge undrat varför så många inom LCHF envisas med att tro att de vet VARFÖR LCHF FUNGERAR. Istället för att nöja sig med ATT LCHF FUNGERAR, vilket redan det är fantastiskt. Flera andra kosthållningar fungerar också, t.ex. paleo.
      När jag skriver fungerar, menar jag att de flesta kan få hälsovinster genom att äta på detta sätt (trots att vi inte riktigt vet varför).”

      Doc har fullständigt fel och du med, Ingen kan försvara insulinhypotesen, det går att vetenskaplig bevisa att han har fel.
      Att kosten kan vara bra för en del ifrågasätter jag inte men förklaringen är Flat Earth Society.

      Flat Earth Society rörelsen hittar på att insulin lagrar in när det är motsatsen insulin förhindrar utsöndringen, när det bevisas att man har fel så skiter man i det och fortsätter ljuga, samma sak händer när man bevisar att jorden är rund för Flat Earth Society.
      http://traningslara.se/insulinets-roll-i-din-kropp/
      Varför kan inte folk läsa fakta och ta till sig fakta som är säkerställt? Doc förnekar att 2+2=4 när han säger att insulin lagrar in.
      Vad vi ska äta där är forskningen inte långt kommen och där kan fel finnas eller så har det hänt något som gör att vi inte längre tål maten vi ska tåla, ex food reward, kemikalier, biomet.

    49. 49
      Nicklas Neuman skriver:

      gustaf:
      JG-sekten består å andra sidan generellt av friska yngre män som tränat i hela sina liv och aldrig haft några större hälso/viktbekymmer.

      TIll att börja med ska du nog slå upp ordet ”sekt” i en ordbok. För det andra så undrar jag hur du dragit slutsatsen om vilka som generellt läser Jacobs texter. Jag tycker att skaran är väldigt bred måste jag säga (man får en viss hint genom att titta lite på Facebookföljare) och vad de har för livshistoria vet varken du eller jag.

      Den stora skillnaden tror jag är att Jacobs texter (med eller utan mig) läses av många allmänt intresserade men jag gissar att den mest trogna skaran av Kostdoktorns läsare är specifikt intresserade (av lågkolhydratkost).

    50. 50
      Lena skriver:

      Ketosis och ketoacidosis är inte samma sak

    51. 51
      Ola Wallengren skriver:

      Det är därför det talas om ketoacidos i inlägget och inte ketos.

    52. 52
      Lasse1 skriver:

      Jag tycker det ser ut som JG blandar ihop ihop LCHF med LCHP ganska friskt, vad jag läst kan man inte få ketoacidosis på LCHF men ganska enkelt på LCHP, nån som vet om det stämmer?

    53. 53
      Lasse1 skriver:

      http://www.second-opinions.co.uk/fat-not-protein.html#.VHHDRfl5OqY

      The case against getting energy from protein
      We know, then, that dietary fats can produce all the energy the body needs, either directly as fatty acids or as ketone bodies. But, as there is still some debate about the health implications of using fats, why not play safe and eat more protein?

      There is one simple reason: While the body can use protein as an energy source in an emergency, it is not at all healthy to use this method in the long term. All carbs are made up of just three elements: carbon, hydrogen and. oxygen. All fats are also made of the same three elements. Proteins, however, also contain nitrogen and other elements. When proteins are used to provide energy, these must be got rid of in some way. This is not only wasteful, it can put a strain on the body, particularly on the liver and kidneys.

      Excess intake of nitrogen leads in a short space of time to hyperammonaemia, which is a build up of ammonia in the bloodstream. This is toxic to the brain. Many human cultures survive on a purely animal product diet, but only if it is high in fat.[xii] [xiii] A lean meat diet, on the other hand cannot be tolerated; it leads to nausea in as little as three days, symptoms of starvation and ketosis in a week to ten days, severe debilitation in twelve days and possibly death in just a few weeks. A high-fat diet, however, is completely healthy for a lifetime.

    54. 54
      Lasse1 skriver:

      Det lilla jag läst säger mig att din summering är helt uppåt väggarna.

      ketoacidos beror varken på för lite kolisar eller fett, utan på att din kropp bryter ner protein för energi.
      eller har jag fel, det har hänt förut 🙂

    55. 55
    56. 56
      Jacob Gudiol skriver:

      Lasse1: Jag tycker det ser ut som JG blandar ihop ihop LCHF med LCHP ganska friskt,

      Du kanske ska fundera lite på dina formuleringar när det är uppenbart att det är hos dig som allting snurrar och inte hos mig.

      Dina kommentarer och länk berör inte ens ämnet som jag skriver om här. Ketoner bildas från fett. Det blir för mycket ketoner när det frisätts för mycket fett och ingenting hindrar din lever från att gå på högvar för att skapa ketoner. Detta händer vid insulinbrist. En typ 1 diabetiker kan få insulinbrist om hen äter för lite kolhydrater och därmed injicerar för lite insulin.

    57. 57

      Walter Levy:
      Jacob skrev: ”Samtidigt ar jag själv också gett ”mindre sanna” motiveringar till patienter och unga idrottare för att de ska göra som jag vet de borde men av erfarenhet har jag lärt mig att den verkliga motiveringen mer förvirrar än den hjälper.”

      Detta är faktiskt moralfilosofiskt intressant. Jag tror att Eenfeldt (Kostdoktorn) gör exakt detsamma med insulinhypotesen. Det är en ”mindre sann” motivering som får mängder av människor att äta bättre mat (om än av fel anledning).

      Kanske är det bara i min fantasi men jag skönjar ett moraliskt övervägande här:
      http://www.kostdoktorn.se/vardet-av-fokus
      Min tolkning av hur Eenfeldt tänker:
      ”Jag har förstått att förklaringsmodellen med kolhydrater->insulin->övervikt inte håller. Men mitt agerande i stort leder till bättre hälsa för många människor. Skall jag fortsätta att hjälpa människor på detta sätt (”laserfokus”), eller göra reträtt på förklaringsmodellen. Om jag plötsligt medger att man kan äta 80% kolhydrater i kosten och ändå få bra hälsa är det nog många som blir förvirrade.”

      Vad tänker Ni om mina spekulationer?

      Så tror jag att det är. Han tror att den enkla förklaringsmodellen som många kan uppleva att de förstår gör att många blir övertygade och motiverade, och många blir smalare och friskare. Han bedömer att det skadar färre, och att det är okej att ljuga för att förbättra människors hälsa. Det finns massor av problem med ett sådant här utilitaristiskt resonemang. Hur prioriterar man i andra människors liv mellan sanning och hälsa? Hur vet man ens att man gör fler friskare än sjukare (för de som mår sämre skickar inte tackmejl)? Men rent moralfilosofiskt kan man argumentera för att göra som kostdoktorn gör såklart. Många säger till sina barn att det finns tandtroll, det kan man också diskutera om det är ”rätt”. Det här är den enda förklaringen som är någorlunda rimlig, och där Eenfeldt varken är korkad eller ond (även om han har en annorlunda moralisk kompass än jag har).

    58. 58

      gustaf:

      Man får inte glömma att Eenfeldt-sekten generellt består av människor med en enorm personlig erfarenhet av kost och hälsa, ofta med ganska svåra historier i bagaget och en stor nyfikenhet att ta reda på varför de helt plötsligt blivit bättre. JG-sekten består å andra sidan generellt av friska yngre män som tränat i hela sina liv och aldrig haft några större hälso/viktbekymmer.

      Uff. Inte för att jag är medlem i någon sekt, men i bedömningen av vem som har rätt i sak så kan jag inte komma ifrån att det är JG. Trots att jag är en kvinna på 40 år som inte tränat tillräckligt större delen av mitt liv, och haft mer än min beskärda del av hälsobekymmer. Inte viktproblem i och för sig. Att generalisera på det här viset ger inte mycket.

      Skillnaden är kanske mer i argumentation. Vi diskuterar sakfrågor, och har inget behov av att beskriva vårt hälsotillstånd, för det har generellt inte med saken att göra. Många LCHF-förespråkare tror att det faktum att de blivit smalare och friskare visar att förklaringsmodellen är riktig. Så är det såklart inte.

    59. 59
      äter inte skitmat skriver:

      gudiol vad var fel i min kommentar?
      Du tog bort den.

    60. 60
      Jacob Gudiol skriver:

      Felet i dina kommentarer är att du spammar i sönder många kommentarsfält med saker som du antingen redan sagt många gånger om eller som inte har med ämnet att göra och du gör det dessutom under många olika pseudonym.

    61. 61
      Dennis skriver:

      Gammal tråd men jag fick typ 1 diabetes bara för några veckor sen så den är relevant för mig. Min mamma som alltid går på om saker som MSM, zink, zonterapi , silver och LCHF började förespråka LCHF åt mig nu.

      Efter att ha läst detta tror jag det nog är lättare och bättre att äta normal kost men hålla regelbundna mattider helt enkelt. Det är slut på småätandet hela tiden helt enkelt. Och jag går ner i vikt märker jag tack vare det. Det är inte mycket som krävs ibland.

      Fett försenar ju annars kolhydraternas absorption i kroppen, igår åt jag pulled pork på reissumies mackor (riktigt mörkt finskt rågbröd) och hade högt blodsocker (8-9) sent på kvällen trots jag kompenserade ganska mycket med insulin och delade upp det på två doser, en före och en efter direkt maten. Förmodligen borde jag ha tagit den andra insulindosen kanske en timme efter istället.

      Så högfettkost kan komplicera till det också.

    62. 62
      Lina skriver:

      Snart ett år sedan denna skrevs men fortfarande SÅ aktuell! Tack fö ett otroligt bra inlägg! -diabetesmamman

    63. 63
      YAT skriver:

      I den senaste upplagan av boken ”Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och vuxna” utgiven i år kan du läsa om flera fallrapporter kring euglykemisk ketoacidos och även om en 13 årig grabb som provat LCHF i ett halvår. Han kunde minska på sitt insulin ordentligt och han sänkte även sitt HbA1c (mått på långtidsblodsocker) bra men samtidigt växte han inte en endast centimeter under den tiden….
      ….Det jag tänkte på när jag läste historien om den 9 åriga pojken var det jag tar upp kring tillväxt här ovanför. Jag är långt ifrån en expert på insulindoser vid diabetes och kan själv inte avgöra om den dos på 15 enheter långtidsinsulin är tillräcklig eller inte men jag vet att den är lägre än normalt.

      Är det samma fallbeskrivning som den här nedan, fast någon har fel på åldern, eller finns det två så lika med bara åldern som skiljer?

      • Ragnar Hanås rapporterar i sin bok om LCHF-kost-patienter… ..13 åring med LCHF-kost under halvt år sänkte sina insulindoser rejält, också i HbA1c-reduktion, men stod helt stilla i längd-tillväxt pga brist på insulin, det viktigaste hormonet för att bygga upp kroppen anabolt.

      Normoglykemisk ketoacidos, ett allvarligt tillstånd, förekommer bland annat som biverkan av SGLT-2 hämnare och LCHF vid T1DM
      http://dagensdiabetes.se/

      Har tyvärr ej boken själv.

    64. 64
      Emma skriver:

      Detta har faktiskt hänt mig. DM typ 1, lågkolhydratkost, perfekta blodsockervärden men för lite insulin som ledde till sjuhelsikes huvudvärk, illamående och uppkastningar. 3 dygn på sjukhus redde upp allt. Och aldrig mer lchf för min del.

    65. 65
      Frida skriver:

      Så betyder det här att man inte kan drabbas av ketoacidos när man kör normal kost?

    66. 66
      Jacob Gudiol skriver:

      Frida:
      Så betyder det här att man inte kan drabbas av ketoacidos när man kör normal kost?

      Nej, du kan få det ändå. Ketoacidos uppstår främst på grund av insulinbrist. Risken ökar dock med en större mängd fett i blodomloppet vilket uppstår vid lågkolhydratkost eller fasta/svält.

      Om du äter en kolhydrater i någorlunda mängder och har insulinbrist så kommer du dessutom att få högt blodsocker och ketoacidos. Om man är diabetiker så kommer man märka av det höga blodsockret och injicera insulin vart på både blodsockret och ketoacidosen förbättras och vanligen försvinner helt. Det är därför risken för ketoacidos hos en typ 1 diabetiker är mycket lägre om hen äter inte äter lågkolhydratkost.

      Hos en frisk person så reglerar kroppen allt det här. Äter vi mer kolhydrater produceras mer insulin och äter vi inga kolhydrater så ser kroppen ändå till att insulinnivåerna inte blir för låga. Det finns några enskilda fall av ketoacidos även hos personer med egen insulinproduktion som äter lågkolhydratkost men det är vanligen vid lite mer extrema situationer så som i samband med en infektion och amning.

    67. 67
      MJ skriver:

      Emma:
      Detta har faktiskt hänt mig. DM typ 1, lågkolhydratkost, perfekta blodsockervärden men för lite insulin som ledde till sjuhelsikes huvudvärk, illamående och uppkastningar. 3 dygn på sjukhus redde upp allt. Och aldrig mer lchf för min del.

      Så du tog för lite medicin och därför ska du aldrig mer äta likadant som du gjorde samtidigt som du tog fel dos av din medicin?
      Logiken är underbar. Det påminner om när jag var liten och åt limpa med ost strax innan jag blev magsjuk och därför sedan inte tyckte om limpa med ost efter det.

    68. 68
      YAT skriver:

      MJ: Så du tog för lite medicin och därför ska du aldrig mer äta likadant som du gjorde samtidigt som du tog fel dos av din medicin?

      Följde kanske råden att äta LCHF och dosera efter blodsocker. Det kan räcka.

    69. 69
      manrale skriver:

      MJ: Så du tog för lite medicin och därför ska du aldrig mer äta likadant som du gjorde samtidigt som du tog fel dos av din medicin?
      Logiken är underbar. Det påminner om när jag var liten och åt limpa med ost strax innan jag blev magsjuk och därför sedan inte tyckte om limpa med ost efter det.

      Suck….. anledningen till varför han ”tog för lite medicin” var för att han var på en låg kolhydratskost vilket betyder att man inte behöver ta lika mycket insulin. Eftersom att man tar insulin främst för kolhydrater. Wow vad det är uppenbart att du inte förstår dig på diabetes, ändå väljer du att yttra dig. Spektakulärt!

    70. 70
      Daniel skriver:

      Hej,

      Någon som har bra recommendation på PT och/eller Kostrådgivare att vända sig till för en överviktig Typ-1 Diabetiker? I Stockholm helst.

      Tack på förhand

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *