Kategoriarkiv: Artiklar i media

Olika typer av muskler, ryckböj och stretching

Jag har varit lite slarvig med att uppdatera här när jag kommit ut andra artiklar av mig på andra ställen än här. Men här är en lista på några av artiklarna och imorgon eller övermorgon kommer ytterligare en lista.

  • Tyngre.se: Alla muskler är inte skapta lika
    På tyngre.se är jag lite mer frikostig med spekulationerna och det här är ett sådant inlägg. Det jag skriver om är om de skillnader som finns mellan olika typer av muskler borde inverka på hur du tränar dina muskler. Muskler kan ju till exempel skilja sig åt i muskelfibersammansättning och form.
  • Tyngre.se: Mästarmötet: Ryckböj vs Knäböj
    I det här inlägget tar jag upp en nyligen publicerad studie där man jämfört muskelaktiveringen vid tunga knäböj och tunga ryckböj. Jag diskuterar också en del kring om de stora lyften verkligen räcker till som bålträning.
  • Tyngre.se: Stryp dig till framgång
    I det här inlägget skriver jag om ocklusionsträning vilket innebär att man delvis stryper blodtillförseln till den muskeln man tränar. Den här typen av träning har visat sig vara väldigt effektiv när det gäller att få muskler att växa vilket gjort den populär inom vissa byggarkretsar. I det här inlägget tittar jag dock mer på om det eventuellt skulle kunna vara en fördel även för styrkelyftare och andra styrkeatleter.
  • SvD: Stretching kan försämra prestationen
    Det här är en något missvisande rubrik även om den stämmer i vissa sammanhang. I den här krönikan på SvD skriver jag om den forskning som finns när det gäller statisk stretching och prestationsförmåga.

Kan mjölk korta livet?

Är mjölk farligt?

Är mjölk farligt?

Igår delade jag av en slump mitt äldre inlägg Allt som är fel med dagens journalistik kring vetenskap via twitter och facebook. Idag fick vi av media ett lysande exempel på just det problem som jag tar upp i det inlägget. Den som läst någon av de större tidningarna i Sverige idag eller som har vänner intresserade av kost i sociala medier har nog knappast missat dagens huvudrubrik. Här är några från de större tidningarna.

Det som tidningarna skriver om är en ny epidemiologisk studie från Sverige där man följt en massa människor över många år och försökt identifiera faktorer i kosten som ökar eller minskar risken för olika sjukdomar (1). I just det här fallet tittade man alltså på mjölk samt fermenterade mejeriprodukter och risken för frakturer, hjärt- & kärlsjukdom samt mortalitet (risken att dö i förtid typ).

Studiens upplägg

Den här studien har inkluderat ganska många människor och totalt var det knappt 110 000 personer med. Vad som inte nämns i tidningarna är att det egentligen är två helt olika grupper. Kvinnorna följdes över längre tid och de blev inkluderade till studien i samband med mammografi. Männen inkluderades istället genom att de fick ett brev på posten där man frågade dem. Av de tillfrågade männen var det knappt hälften som valde att vara med i studien vilket är ganska lågt men som grupp verkar det ändå vara stor spridning när det gäller utbildning, ekonomisk status osv. vilket är positivt.

Kvinnorna i studien följdes som sagt upp över längre tid, i snitt 22 år. Under den tiden fick kvinnorna två gånger fylla i vad de åt via så kallade matfrekvensformulär som Nicklas har skrivit mer om i inlägget, Kostforskning 5 – Hur undersöker man matintag?.

Männen följdes istället upp över i snitt 13 år och de fyllde endast i vad de åt en gång. Så resultaten när det gäller män är något sämre än resultaten när det gäller kvinnor i studien även om resultaten från båda grupperna ska ses med försiktighet då ingen av dem är bra egentligen.

Överlag kan jag inte se några större brister i studien som inte är brister som alltid finns i den här typen av studie. Men problemet är just typen av studie. När man tittar på den faktiska informationen som deltagarna ger i de här studierna blir det allt som oftast uppenbart att saker inte står rätt till. Matfrekvensformulär lämpar sig helt enkelt bäst för att se trender i om en hel folkgrupp äter mer eller mindre av något och är inte alls lika bra för att försöka reda ut precis hur mycket någon äter av någonting.

Studiens fynd – mjölk korrelerar med dåliga saker

Resultatet i studien blev, som du kan utläsa ur rubrikerna ovan, att man fann en ökad risk för frakturer och en ökad mortalitet hos personerna som drack mer mjölk. När det gäller frakturer var resultatet dock bara synligt hos kvinnorna. Överlag var det en stor skillnad mellan män och kvinnor i den här studien och här under kan du till exempel se risken att dö i förhållande till hur många glas (2dl) mjölk som deltagarna drack.

Korrelationen mellan glas mjölk och ökad risk att dö

Korrelationen mellan glas mjölk och ökad risk att dö hos kvinnorna (till vänster) och männen (till höger).

Varför det skulle vara en sådan skillnad mellan männen och kvinnorna är oklart. Forskarna spekulerar kring att det kan vara en faktisk könsskillnad men också att det kan bero på att det här faktiskt är två olika grupper som egentligen studerats separat. Fast de har ju båda fått fylla i samma form av matfrekvensfomulär så den andra förklaringen känns inte så trolig. Som jag nämnde tidigare är datan för vad kvinnorna åt troligen aningen bättre eftersom de fick fylla i informationen två gånger så det kan förklara en del. När forskarna gjorde om uträkningarna med bara informationen från ett matfrekvensformulär hos kvinnorna såg de också att sambandet blev svagare. Personligen har jag dock svårt att köpa att det skulle vara hela förklaringen. Jag tror där finns något som stör datan som man inte korrelerar för.

Är det galaktos som ställer till det?

Vad som är intressant med resultatet i den här studien är att sambandet endast gäller mjölk. Forskarnas hypotes till varför det är så är att galaktos, som bildas när vi bryter ner laktos, är det som är negativt*. När det gäller fermenterade mejeriprodukter likt yoghurt, filmjölk och ost där mängden laktos är lägre än i mjölk var sambandet med frakturer och mortalitet faktiskt det motsatta. De verkade alltså skydda mot frakturer och ökad mortalitet.

Att förhållandet var omvänt är konstigt. För även om fermenterade produkter innehåller mindre laktos så innehåller de faktiskt fortfarande laktos. Om galaktos som bildas när laktos bryts ner faktiskt skulle vara negativt borde ju rimligen det bästa vara att äta ingen laktos. Det är givetvis fullt möjligt att andra positiva faktorer i mejeriprodukter väger över ett litet laktosinnehåll men inte ett stort. Vem vet liksom? :) Det är det här som är problemet med epidemiologi överlag.

Det här är inte den första studien på mjölk och mortalitet

Givetvis är det här inte den första studien som tittat på mjölkkonsumtion och hälsa. I en meta-analys från 2011 där de studier som fanns publicerade fram till dess inkluderades fann man inget samband mellan mjölk och mortalitet (2). Mängden deltagare i alla inkluderade studier tillsammans var fortfarande lägre än i den här studien vilket säger en del om hur stor den här studien verkligen är. Men även om antalet deltagare var lägre så var det ändå totalt drygt 60 000 personer och där var inte någon tendens till en ökad mortalitet hos de som drack mer mjölk.

En sak som jag tycker är lite underlig att man inte nämner i den här Svenska studien är att vi i Sverige faktiskt berikar mjölk med vitamin A. Även om berika alltid låter positivt har man faktiskt funnit en negativ effekt av ett för högt intag av vitamin A och benhälsa (3). Det här gjorde också att man 2005 minskade på mängden vitamin A i mjölk i Sverige (4). I studien har man mätt deltagarnas totala intag av vitaminet (retinol) och det var ingen skillnad i totalt intag mellan de som drack mest mjölk och de som drack minst. Men vi pratar matfrekvensfomulär så jag vet inte mycket man kan lita på det.

Summering – Det stora problemet är att media tar upp studien

Som jag ser det är det största problemet med den här studien att media faktiskt nämner den. Den är inte värd rubrikerna (om du inte räknar klick förstås). Den kommer inte att för sig själv förändra några kostråd och den borde inte heller få folk att bli rädda för att dricka mjölk. Om du håvar i dig mer än en liter varje dag borde du kanske se över intaget men det borde du ha gjort tidigare med. Biten om galaktos är intressant men verkar skakig med tanke på att det även finns i andra mejeriprodukter där sambandet var det motsatta.

När det gäller den här typen av nyheter generellt så skulle jag säga att om det inte är extremt tydliga samband och väldigt väl utförd epidemiologi så borde epidemiologi aldrig få några rubriker överhuvudtaget. I alla andra all är det helt enkelt aldrig tillräckligt bra data för några ordentliga slutsatser.

* laktosfria produkter är i det här sammanhanget inte bättre än vanliga då laktosfria produkter innebär att laktosen i förväg brutits ner till galaktos och glukos. Så galaktosen finns alltså kvar.

Verkligheten vs kartan

Igår skrev jag ett inlägg om socker där jag skrev om personer som har en väldigt dogmatisk syn mot socker och överdriver de negativa effekterna från att äta det, Ät lite socker och alla går bananas. I det här inlägget nämnde jag ett par namn och däribland Ann Fernholm där jag kritiserade några delar i hennes argument i två debattartiklar och även i ett inlägg från hennes blogg.

Ann Fernholm skrev sen en ”replik” på sin hemsida, Går vi verkligen bananas för lite socker? Lite socker?. Jag skriver ”replik” och inte bara replik för även om hon nämner min artikel i början så handlar texten i övrigt inte om någonting av det som jag tar upp. Jag påpekade detta i en kommentar och fick då följande svar:

Fernholm, vetenskapsjournalist, gav det här sakliga svaret på in kommentar där jag påpekade att hon inte bemött kritiken.

Fernholm, vetenskapsjournalist, gav det här sakliga svaret på in kommentar där jag påpekade att hon inte bemött kritiken.

Det här är en kommentar/replik som jag fått ofantligt många gånger från LCHF-are och nu har alltså vetenskapsjournalisten Ann Fernholm också smällt till med den. Den är intressant på flera sätt då den kan visa prov på många olika typer av kognitiva fel.

Bara för att förklaringen inte stämmer betyder inte det att inget har hänt

Den första och enligt mig vanligaste felaktiga uppfattningen som får folk att säga något i stil med ”att det är fel på kartan” är att väldigt många inte verkar förstå att bara för att jag säger att förklaringen till varför något med största sannolikhet inte stämmer så innebär inte det att själva utfallet inte har hänt. Låt oss ta ett exempel:

Tänk dig att du har en vän som börjat löpträna i skogen och före samt efter detta så gjorde han ett test på hur bra hans hjärta var på att pumpa blod. Han får tillbaka sina testresultat och drar från detta slutsatsen ”mitt hjärta har blivit bättre för att jag varit ute i skogen varje dag”. Du påpekar då för honom att hans hjärta sannolikt blivit bättre av att han löptränat och på så sätt fått hjärtat att pumpa hårdare vilket gjort hjärtat starkare. Din vän blir då sur på dig och börjar visa sina testresultat för att bevisa att hans hjärta minsann blivit starkare. Du försöker förklara för honom att du inte misstror resultate och att du bara tror att förklaringen till varför som han ger inte stämmer man han slutar lyssnar och blir sur.

Bilden här under illustrerar det lite mer grafiskt. Det som vi vet har hänt är att förändringen i ”ut och löpa i skogen” som illustreras med box 1 har gett utfallet ”hjärtat är bättre på att pumpa blod” som du ser i box 2. Det som din vän tror är orsaken är det som han själv tryckt in i den svarta lådan. Han tillskriver effekten till att han är i skogen, inte att han löper. Om vi inte haft någon som helst kunskap om vad som får hjärta att pumpa bättre sen tidigare hade hans förklaring kunnat vara lika bra som någon annans.

En väldigt enkel modell av vad som händer vid de flesta förändringar. Du gör någonting som leder till förändringar som i sin tur ger ett visst utfall

En väldigt enkel modell av vad som händer vid de flesta förändringar. Du gör någonting som leder till förändringar som i sin tur ger ett visst utfall

Men så är det givetvis inte i den här situationen. Vi vet från många andra situationer (dvs studier) att även löpning inomhus på löpband kan ge samma effekt. Likaså kan cykling, rodd, längdskidor, step-up maskiner, simning osv. Gemensamt för alla dessa aktiviteter är att hjärtat pumpar hårdare när vi väl tränar så det är ju därför den absolut mest rimliga förklaringen. Vi har alltså med hjälp av de här studierna kunnat lista ut vad som med största sannolikhet verkligen ger ett starkare hjärta.

Det här exemplet med vännen som tror att han är i skogen är det som ger starkt hjärta är troligen löjligt för de allra flesta. Det är helt enkelt inte en rimlig reaktion från vännen då vi ”alla vet” att träning som höjer pulsen stärker hjärtat.

Problemet när många/ingen inte vet vad som finns i den svarta lådan

När vi har en väldigt bra bild vad som ska in i den svarta lådan och de allra flesta människor känner till det så blir det sällan några problem. Folk är överens om vad som kan sättas i box 1 för att uppnå det man vill i box 2 och det som diskuteras är snarare vilket metod som är mest tidseffektiv eller roligast för att nå målet.

Men i många situationer är faktiskt innehållet i den svarta boxen inte helt klarlagt. Vi vet alltså inte alltid vad det är med det som vi gör i box 1 som leder till utfallet i box 2.

Den här avsaknaden av ett verkligt ”svar” är tyvärr något som väldigt många människor tar som en ursäkt för att de ska få fylla den svarta lådan med precis vilken skit som helst. Det tillvägagångssättet fungerar emellertid oftast inte heller eftersom vi faktiskt kan känna till många saker som inte är i den svarta lådan även om vi inte vet vad som verkligen är där.

Om vi går tillbaka till exemplet med vännen som fått starkare hjärta och återigen antar att vi inte har någon som helst susning om varför han fick starkare hjärta så hade vi kunnat testa vår väns hypotes genom att bara gå ut och sätta oss på en parkbänk i skogen varje dag under några veckor samtidigt som vi testar vårt hjärta före och efter denna tid. Vi hade då fått veta att detta inte har någon effekt på vår hjärtmuskel och vi hade då kunnat förkasta vår väns förklaring att det är vistelse i skogen som ger starkare hjärtmuskel.

Vi hade fortfarande inte vetat vad som skulle vara i den svarta boxen, men vi vet nu att det inte är att vara i skogen.

Övervikt och den svarta lådan

När det gäller övervikt finns det idag väldigt mycket fakta och information som vi vet stämmer. Problemet är att det finns väldigt många olika faktorer som på egen hand eller tillsammans med andra faktorer kan ge övervikt. Det finns säkert fler orsaker till övervikt som ingen ännu kunnat påvisa men i de flesta fallet är problemet mer att säga vilken faktor som varit betydande i ett visst fall. Låt oss ta ett exempel till.

Du har denna gång en vän som slutat äta socker och hen har efter detta gått ner flera kilo i vikt. Vi vet alltså att i box 1 är det ”slutat äta socker” och i box 2 har vi ”viktnedgång”. Vad ska vi då sätta in i den svarta lådan? Svaret på den frågan i just din väns fall är att ingen vet. För det kan vara många olika orsaker så som att din vän slutat dricka läsk och det var läsken själv som gav övervikt. Eller så är det för att din vän slutade fika på jobbet eftersom det inte fanns något gott att fika med. Tidigare hade din vän fikat oavsett om hen var mätt vilket gav ett intag av många onödiga kalorier varje vecka som nu försvann. Eller så innebar inget socker att din vän helt enkelt fick börja välja nyttigare livsmedel och mindre skitmat (min favoritgissning i de flesta fall). Eller så innebar uteslutandet av socker att din inte längre kunde äta sitt favoritsnack framför TVn på kvällarna som tidigare gav många kalorier även när hen inte var hungrig. Du har förhoppningsvis förstått poängen :)

Om vi nu lämnar din vän och titta på en större grupp människor och försöker svara på varför de gick ner i vikt av att utesluta socker så inser du säkert snabbt att ett enda svar sannolikt är omöjligt att ge. Det finns trots detta många påhittade förklaringar utan egentligt vetenskapligt stöd som många försöker ge som allsmäktiga svar. Här har du i Sverige idag många LCHFare som vill skylla allt på kolhydrater och många andra som vill skylla allting på socker eller fruktos. Om du däremot letar dig in på ett veganforum kommer du att hitta precis samma överdrivna påståenden om att en sak löser allt fast den saken är nästan tvärt emot.

Återigen så hade dessa förklaringar kunnat vara möjliga som förklaring för alla fall om vi inte haft någon som helst kunskap sen tidigare. För de flesta som testat dessa LCHF eller sockerfritt och som inte haft några förkunskaper så är detta också den verkliga förklaringen (och de kan bli väldigt sura om du ifrågasätter).

Problemet för dessa förklaringar är dock att de givetvis har testats många gånger om och visat sig inte stämma. Förklaringarna är numera på nästan samma nivå som när din vän säger att hen fick ett starkt hjärta av att vara i skogen. Jag ska inte älta allt det här om igen men den som är intresserad kan läsa en summering här, LCHF vs vetenskap.

Om du är LCHF-are eller totalt anti-socker och läser detta så kom nu ihåg att jag inte ifrågasätter ditt utfall. Jag säger inte att du ljuger om du påstår att du gått ner i vikt, mår bättre, blivit av med magbesvär etc. Du var i box 1 och har kommit till box 2, så är det säkert. Det enda som ifrågasätts är det som du säger ska in i den svarta lådan. För du har bara dig själv som exempel. Du vet inte om och i så fall hur andra kan ha löst samma eller liknande problem som dig. Det är det man har studier till, forskare studerar systematiskt olika situationer där man försöker isolera andra saker så man kommer närmre och närmre kärnan.

Ann Fernholm diskuterar den svarta lådan och använder box 2 som verklighet

Den här långa utläggningen är det då dags att komma tillbaka till det som startade diskussionen. Ann Fernholm skrev i förrgår på Twitter att jag lagt en rad argument i hennes mun som hon inte sagt. Jag svarade att jag bara kommenterat saker hon skrivit i sina debattinlägg och på hennes blogg och frågade vad hon syftade på. Hennes svar då var: ”Det första som är fel är rubriken”. Jag skrev att rubriken inte var riktad till henne vilket jag även står i texten och bad henne om fler exempel. Nu mer än 24 timmar senare och trots att hon varit aktiv på twitter har hon inte återkommit med var det var mer än titeln hon tyckte jag missrepresenterade.

Jag har sen dess faktiskt köpt Anns bok med annonspengar från videoklippen på träningslära och läst igenom den och jag kan inte heller där hitta vad det skulle vara som jag sagt som helt missrepresenterat hennes argument. Så jag antar att det bara var en dålig ursäkt från henne för att hon inte skulle behöva bemöta något jag skrivit.

Men vad menar då Ann Fernholm när hon skrev till mig att hon tittar på verkligheten istället för kartan? Det har jag tyvärr inget svar på. För mig är det hon som står med sin felaktiga karta över den svarta lådan och sen pekar hon på box 1 och box 2 (hennes anekdot) för att bevisa att hennes verklighet är korrekt.

För vad har vi verkligen i den här situationen. Det vi har är Ann som till exempel påstår att vi människor inte kan hantera några större mängder fruktos oavsett hur vi får i oss denna fruktos. Det står inga exakta värden i Anns artiklar eller bok på hur mycket fruktos hon anser att vi kan hantera men med tanke på hur hon förespråkare WHOs gräns på max 5 E% socker och att hon tycker vi äter mycket socker idag så är det med största säkerhet inte då nästan 50 E% som jag tog upp som exempel i mitt förra inlägg, Ät lite socker och alla går bananas.

Min ståndpunkt är att socker är inget man behöver oroa sig för så länge som man äter ordentlig mat. Tillsatt socker i skitmat är tillsammans med flera andra ingredienser och faktorer med skitmat det som skapar ett problem. Du kan inte peka ut något enskilt utan det är helheten skitmat och miljön runt omkring (tog som sagt 270 sidor att förklara i boken). Anns ståndpunkt är att vi bara tål en viss mängd socker/fruktos även om gränsen är oklar (sannolikt låg i dagens mått).

Det Ann berättar om är alltså en förklaringsmodell där för mycket socker ger problem och problemet beror just på socker. Det är inte maten som sockret finns i och helheten det ger utan det är socker i sig och läser du hennes bok är detta solklart. Där är i princip ingen annan ingrediens i maten som nämns. Hon inkluderar även honung bland socker i fall någon undrar. Detta är hennes ”karta” som hon tycker visar på verkligheten, hennes förklaring vad som händer i den svarta lådan.

Men hur förklarar hon då resultaten som jag tog upp i förra inlägget? Det är enligt mig väldigt tydliga exempel på att du kan få i dig socker i ganska betydliga mängder utan några problem så länge som sockret inte kommer som en ingrediens i skitmat. Det är enligt mig tydliga exempel som visar på att Anns karta inte stämmer med verkligheten och Ann väljer att inte ge någon replik.

Samtidigt har jag inte ifrågasatt något som vi vet verkligen har skett ”i verkligheten”. Den anekdot som hon ta upp som ”replik” på mitt förra inlägg är ingenting jag säger är fel. Det enda jag tar upp är att i andra delar av verkligheten så har människor ätit en kost som Ann påstått kommer ge ohälsa/övervikt utan att detta har skett. Den här delen av verkligheten är dessutom dokumenterad under mycket mer kontrollerade former och redan i förväg tänkt att rapporteras. Anekdoter är i sin natur i princip alltid någons minne av någonting vilket gör att det som beskrivs som verklighet (resultatet i box 2) faktiskt kan vara fel det med.

Snabba-långsamma kolhydrater, idrott i skolan och protein

Här är veckans lista på artiklar som jag skrivit som publicerats på andra platser än här på TränaStyrka eller Träningslära.se.

Jag är med i ytterligare ett avsnitt av BODY-radio

Idag var jag med i ytterligare ett avsnitt av BODY-radio. Alex hade tyvärr lite problem med utrustningen så vi han inte igenom alla frågorna vi hade tänkt ta upp från kommentarerna som skrevs på Facebook och Twitter. Men det blev ändå 82 minuter med en hel del bra diskussioner tycker jag. Här under är hållpunkterna i avsnittet:

  • 00:00:37 – Introduktion/samtal
  • 00:08:36 – HMB
  • 00:11:03 – Aspartam
  • 00:13:09 – Om att såga något/någon
  • 00:26:15 – Intervaller kontra promenader
  • 00:31:32 – Återhämtning
  • 00:42:12 – Kreatin och koffein samtidigt?
  • 00:45:46 – Tillvänjningseffekt av stimulantia
  • 00:50:02 – Åsikt om ortorexi
  • 00:54:40 – Produkter som ska påverka ph-värdet/hälsoarmband
  • 01:01:24 – Är effekten av BCAA motbevisad?
  • 01:04:02 – Om signifikans
  • 01:06:10 – Amerikanska gurus
  • 01:11:46 – Praktiker kontra teoretiker
  • 01:20:27 – Avrundning

Du hittar avsnittet via BODYs hemsida, Lär dig mer om kost och träning!

Jacob Gudiol är med i BODY-radio

Jacob Gudiol är med i BODY-radio

Nej, det är inte farligt att springa mer än 30 km i veckan

Är det farligt att springa mer än 30 km i veckan?

Är det farligt att springa mer än 30 km i veckan?

Då var media igång igen och den här gången så ska det tydligen vara farligt att springa mer än 30 km i veckan, eller mer korrekt, 20 miles, Too much running tied to shorter lifespan, studies fin. SvD har också tagit upp den här nyheten på den ganska populära bloggen maratonbloggen, Över 30 kilometer löpning i veckan förkortar livet.

Den här magiska gränsen påstår sig en forskare vid namn James O’Keefe ha kommit fram till. I själva verket så har han dock mest dragit upp den ur en hatt för den är inte baserad på någon form av vetenskap.

Om du är intresserad av forskning kring långdistanslöpning och konditionsidrott sen tidigare och brukar läsa en del artiklar och studier på området så känner du säkert till James O’Keefe namn sen tidigare. Han är en kardiolog som är helt övertygad om att konditionsträning är farligt för människor redan vid så små mängder träning som alltså 20 miles i veckan, eller då ungefär 30 kilometer.

Han har argumenterat för detta i ett par års tid nu och aldrig har han haft någon verklig forskning att backa upp sina påståenden med.

Den här gången är det faktiskt så illa så den nya ”datan” som nämns i artikeln på 3800 män inte ens har tittat på livslängd hos deltagarna. Det är i stället ett enkelt frågeformulär som löpare kan fylla i via nätet där de berättar om hur mycket de tränar, hur de mår rent allmänt och om de tar några mediciner typ. Sen har man ingen uppföljning eller liknande på det här personerna. Det är alltså bara ett par enkla frågor och från detta har alltså James O’Keefe tyckt att han fått nya bevis för att löpning mer än 30 km är farligt för hälsan.

Du kan själv titta på frågeformuläret här om du vill, MASTERS Running Study. Är du löpare och över 35 år så kan du faktiskt också fylla i dina uppgifter och bidra med information om du vill. Det är inte bara James O’Keefe som kommer använda datan utan den kan faktiskt bidra med verklig nytta med.

Jag hade tänkt göra det här inlägget mycket längre med mer kritik kring James O’Keefer och hans ”forskning” men nu när jag vaknade idag så såg jag att Alex Hutchinson redan hade skrivit ganska utförligt kring den här nyheten. Han har skrivit om det här tidigare och är sen tidigare lite mer insatt i det än mig. Han tar även upp i princip alla de sakerna som jag tänkt ta upp så här är en länk till hans inlägg istället, Will Running Too Much Kill You? :)

Gjorde SVT bort sig i mästarnas mästare?

Gjorde SVT bort sig när det gäller valet av vikter

Gjorde SVT bort sig när det gäller valet av vikter för männen och kvinnorna?

Aftonbladet hade i dagarna en artikeln med titeln, SVT gjorde helt enkelt bort sig som handlar om att man valt fel vikter för män och kvinnor i en visst tävling. Här är mina kommentarer kring den artikeln.

Detta är extremt svårt att göra en rättvis tävling av mästarnas mästare. Det finns en orsak till att kvinnorna nästan alltid vinner grenar som handlar om ”seghet”. De är generellt sett bättre där. Så kör man hänga i armar, jägarsitt osv så kommer kvinnorna att vinna de flesta gångerna. Hur ska man kompensera för något där?

Det är ju ett korkat upplägg överlag om man skulle vilja ha det som en verklig tävling då det inte går att göra helt rättvist mellan kvinnor och män. Verkligen inte när det är så stor skillnad i ålder mellan deltagarna med.

I den här tävlingen var skillnaden i vikt 25 %. Tittar man på eliten inom styrkeidrott så ligger kvinnorna ungefär så mycket efter männen. Och då ska man tänka på att styrkeidrotterna sällan tilltalar särskilt många kvinnor så bredden på damsidan, och därmed toppen, inte blir lika bra. Det här var dessutom långt ifrån ett rent styrketest och i idrotter som kräver mindre styrka är kvinnor ännu lite närmre männen när det gäller resultat.

De värden som anges i den här artikeln handlar istället om otränade individer där kvinnor tenderar att vara mer otränade än män. Men om nu det här ska vara ”mästarnas mästare” så tycker jag man kan anta en viss nivå av ”tränad” hos deltagarna.

Men visst kan man diskutera valet av vikt i tävlingen. Men man kan inte säga att den vikt som valdes var helt fel och att SVT gjort bort sig. Inte heller kan man säga att valet av vikt var helt rätt. Det man däremot kan säga är att den inte var helt uppåt väggarna fel om målet verkligen är att testa olika fysiska kvalitéer hos idrottare. Om målet däremot var bra TV så ja, då blev det fel.