Kategoriarkiv: Allt annat

Största bluffen i träningssverige – Martin Löwgren

Det här är ett inlägg som jag borde ha skrivit för många år sen men jag har flera gånger dragit mig från att skriva det i sista minut då den här typen av inlägg inte direkt är roliga att skriva ihop.

Martin Löwgren, som även kallar sig själv Axon, har blivit blottad så otroligt många gånger nu så jag har väl antagit att folk ska sluta ta honom på allvar men så är det uppenbarligen inte och kritiken har haft en tendens att raderas eller glömmas bort efter hand. Med hjälp av ett gäng ”internetfenomen” med personer som ingen egentligen tar på särskilt stort allvar i verkliga livet så Har Martin Löwgren fortsatt att locka till sig unga okunniga med skenet av att han är en expert.

Så även om kunniga personer inte tar Löwgren på allvar är det onekligen så att han har ett stort inflytande på vissa. Och det är ju inte konstigt, rent ytligt så verkar hans påstådda meriter vara imponerande och även hans texter låter ju väldigt faktabaserade och informativa. Det är helt enkelt den vanliga mixen med lite självklarheter, lite fakta, många överdrifter och en hel del felaktigheter. Utan de rätta förkunskaperna är det då extremt svårt att särskilja dessa saker och hans texter uppfattas då ofta som trovärdiga.

Så det här är väl mitt försök för att göra det hela mer offentligt att Martin Löwgren inte är en bra kunskapskälla och målet är att färre människor blir lurade.

Martin Löwgren är ingen expert

Men jag kan börja direkt med att skriva att Martin Löwgren inte någonsin har gjort någonting som gör honom förtjänt av titeln expert inom träning. Det som Löwgren har gjort i snart 10 år nu är att sno en väldig massa material från andra för att sen framställa det som sitt eget. Det här uppdagades för redan 7 år sen men det har inte fått Löwgren att förändra sitt tillvägagångssätt i någon större utsträckning.

Exempel på äldre plagierade texter av Martin Löwgren

Martin Löwgren har givetvis blivit avslöjad i sin plagiering många gånger. Numera är han bättre på att plagiera och han kopierar inte texter rakt av utan istället så skriver han om texterna lite mer men har du läst den ursprungliga artikeln så är det fortfarande ofta uppenbart att Löwgren inte haft en enda originell tanke när han skrev sin text. Jag kommer att ge exempel på detta senare men först tar vi de äldre väldigt uppenbara plagiaten.

Här är ett exempel på en av de allra första plagierade texterna som uppdagades.

Från Martin Löwgrens ”muskelskola”

Bröstet är en av de visuellt, mest utmärkande, imponerande och kraftfullaste muskelgrupperna. Att träna denna muskelgrupp kan vara väldigt utmanande. Om du tränar bröstet korrekt kan det vara mycket givande för både övre och undre kroppsstyrka. Om du däremot tränar bröstet på ett felaktigt sätt kommer det leda till bortslösade träningspass, dåliga resultat och möjligen skador.

Total utveckling av denna muskelgrupp är så mycket mer än bara hur mycket du tar i bänkpress. Det innefattar ”rörelselängd”, olika vinklar, överbelastning, övningsval och fullständig kontraktion av bröstmusklerna.

Från AST:s hemsida :

Bröstet är en av de visuellt, mest utmärkande, imponerande och kraftfulla muskelgrupperna. Att träna denna muskelgrupp kan vara utmanande. Om du tränar bröst korrekt så kan det vara mycket givande för både övre och undre kroppsstyrka och massa. Om du tränar bröst fel så kan det leda till bortslösade träningspass, dåliga resultat och möjligen skador.

Total utveckling av denna muskelgrupp är så mycket mer än bara hur mycket du kan bänka. Det innefattar ”rörelselängd”, olika vinklar, överbelastning och fullständig kontraktion av bröstmusklerna.

Det här plagiatet är från 2006 och några av Löwgrens artiklar publicerades till och med i Gymgrossistens egna tidning vilket säkert var pinsamt för dem. Tyvärr verkar de flesta av ”Löwgrens” artiklar endast finnas kvar på flashback numera men då, för 4-8 år sen, fanns de lite varstans på olika forum där Löwgren var aktiv (bild AST, bild Flashback).

Det här verkade inte få Löwgren att ändra stil överhuvudtaget men 2010 satte det fart ordentligt kring honom då en väldig massa fler plagiat uppdagades. Här är ett exempel från en text som Löwgren snott från sidan dietist.com och här är Martin Löwgrens ”egna” text. Här är också en synnerligen humoristisk kommentar som Löwgren la efter det att publicerat sin plagierade text.

Martin Löwgren är stolt över sin kopierade text

Det finns onekligen många texter på internet att kopiera. Ingen tvekan om den saken.

Vid den här tiden så plagierade Martin också en text från Träningslära som Joel Hallström hade skrivit. Joel lämnade en kommentar kring detta på Löwgrens blogg men den kommentaren blev givetvis aldrig publicerad. Joel skickade då iväg ett mejl om det här vilket ledde till att Löwgren skrev om sin artikel lite mer (likheterna är fortfarande väldigt stora) och Joel fick dessutom följande härliga kommentar som svar i sista mejlet från Löwgren:

Jag tycker att du ska bli glad och ta det som ett komplimang att min
artikel har likheter och röd tråd med vad du har skrivit

Tydligen ska du alltså vara glad och stolt om Martin Löwgren snor en text från dig som du lagt ner en massa arbete på att skriva ihop. Tyvärr finns inte Löwgrens ursprungliga artikel kvar någonstans då han raderat den på alla forum där han la upp den och den version som finns nu är omskriven ganska ordentligt.

Det finns många många fler exempel från denna tid på plagierade texter och om du söker på google så hittar du mer information kring det, här är ett exempel från Kolozzeums forum. All den här uppståndelsen gjorde till exempel att sidan MMA-nytt avstod från att publicera artikalr av Löwgren som de tidigare sagt skulle komma och efter ett tag skrev faktiskt Löwgren en (ganska dålig) ursäkt på sin blogg. Många tog inte den ursäkten riktigt på allvar och han skrev aldrig heller att han verkligen hade gjort fel. Det här inlägget verkar inte heller finnas kvar längre.

Lögner om meriter

Under tiden som Löwgren plagierade texter så ljög han också en del kring sina meriter. Han påstod att han hade skrivit för en rad träningsmagasin (bla BODY) och figurerat som expert lite varstans. I princip allt av det var lögner och BODY Magazines redaktör Alex Danielsson belyste detta väldigt tydligt efter att Martin Löwgren sagt att han aldrig någonsin skulle läsa BODY på Kolozzeums forum.

Martin Löwgren påstår att han skrivit för BODY och blir sågad

Alex Danielsson, chefsredaktör på BODY Magazine berättar om att Martin Löwgren bett om att få skriva för tidningen flera gånger om

Under den här tiden ska Martin Löwgren också ljugit om att han var legitimerad naprapat trots att han fortfarande höll på att studera.

Expert på annonssidor överallt på internet

Förutom att Löwgren själv kallar sig för expert så är han även utnämnd till expert på lite olika internetsidor. Gemensamt för alla fram tills för några år sen var att deras syfte var att dra in annonsintäkter. De flesta av dem finns inte kvar numera men jag hittade några med hjälp av google, styrketraning.net, weight.se, olikadieter.se, brasmink.se, dietguiden.com, kalorier.eu och kostochtraning.se. Han verkar även kort ha varit expert på en sida som heter Ungdomar.se som verkar legitim men där var han nog inte särskilt långvarig efter ett minst sagt korkat svar. Innan detta svar hann han dock ge ett annat där han klippt och klistrat från Wikipedia. Det här var 2011, alltså ett år efter alla hans tidigare plagiat uppmärksammats.

Mer nutida ”arbeten” från Martin Löwgren

Det här ovanför är som sagt en väldigt liten del av allt det som kom fram för ungefär fyra år sen nu. Då det blev uppenbart för de flesta på denna tid att Löwgren mer eller mindre hade plagierat sig till lite internetkändisskap så var det helt plötsligt många som var väldigt irriterade på honom och hans texter blev därför mer uppmärksammade under ett tag.

Detta gjorde givetvis att fullständigt uppenbara plagiat inte längre går hem. Men det har endast blivit marginellt bättre. För några månader sen var det någon som på facebook länkade ett inlägg som Löwgren la upp på sin blogg kring stretching på sin blogg i maj 2012. Jag påpekade att inlägget inte tog upp något nytt och att hela referenslistan var snodd från ett inlägg på kolozzeum daterat Juli 2005.

I en annan artikel från december 2012 så anger Martin Löwgren en referens som är till en japansk tidskrift (1). Så om han inte har en dold talang och kan läsa vetenskapliga texter på japanska så är den referensen också kopierad från någonstans.

Just den här formen av inklistrade av referenser och använde av fraser likt ”studier visar”, ”forskningen på området”, ”de studier jag läst” mm är det ju väldigt lätt att tro att skribenten är väl påläst och kunnig. Det är först om du letar upp den faktiska referensen och ser att all text är på japanska som du kan veta att författaren faktiskt inte läst studien.

Felaktiga uttalanden om allvarliga sjukdomar

För någon månad sen fick vi även av Martin Löwgren veta att forskning visat att det är okunskap som gör att anorektiker fortsätter med sitt beteende:

Forskning visar tydligt att det är bristande kunskap som får personer med ätstörningar att fortsätta med sitt beteende (ref)

Det påstående är helt fantastiskt fel och tyvärr är det nog många människor som nu tror att det är så. Studier har faktiskt visat på precis motsatsen. Personer med ätstörningar tenderar att ha större kunskap än gemene man när det gäller näringslära (2).

Där är säkert fler fel i den artikeln men jag är ingen expert på ätstörningar. Men tydligen är det väldigt många som delat Löwgrens artikel på nätet som tror att han är expert på ätstörningar.

Överdrivna påståenden om effekter från kosttillskott

Han har också berättat för sina läsare att L-Glutamin hjälper immunförsvaret. Detta har han kommit fram till efter att ha läst:

Jag har läst mängder av studier angående L-Glutamin. Vissa påstår att man har stor nytta av att dricka ett separat glutamintillskott medan andra säger att de räcker med att dricka ett vanligt proteinpulver som har en bra blandning av aminosyror så får man i sig glutaminet ändå.

I själva verket finns det inga studier som talar för att L-Glutamin som kosttillskott ger någonting till personer som tränar. Det har nu varit konsensus i flera år att det verkar vara ett meningslöst kosttillskott för dessa personer (4, 5, 6, 7). Så antingen ljuger Löwgren om alla studierna han läst (och inte refererat) eller så är jag extremt dålig på att hitta studier med positiva resultat då jag bara hittar negativa.

Generellt sett skulle jag säga att du som regel kan anta att om Löwgren anger en referens så har han kopierat den från samma ställe som han hittade materialet till sin artikel. Han har inte läst själva referensen och adderat den. Det här förklarar varför du hittar fler vetenskapliga referenser i gamla inlägg från tiden då Löwgren plagierade mer friskt än vad han gör nu.

Knepig matematik – hur mycket muskler kan du bygga?

Mitt favoritexempel på hur okunskap kan lysa igenom är från ett inlägg där Löwgren skriver om hur mycket muskler du kan lägga på sig under ett års träning. Där skriver han att du kan lägga på dig 2 kg muskelmassa per år samtidigt som han dessutom börjar snurra till det kring frågan om vattenvikt:

Denna siffra tycker jag stämmer väl överens med siffran 2kg muskelmassa per år (7kg med vattnet) som ofta används bland fackfolk och den är även helt enhetlig med vad jag själv uppnått och vad insatta läkare, sjukgymnaster och forskare jag talat med påstår.

Den här siffran på 2kg muskelmassa per år är inte på något sätt något som är vanligt bland fackmän. Faktum är att jag aldrig någonsin hört den innan Martin Löwgren hittade på den. Och det finns ju en god orsak till det. Den är fullständigt orimlig.

För det första tar den ju inte i beaktande att du kommer att få mindre och mindre tillbaka av din insats allt eftersom du blir bättre tränad. En nybörjare lägger givetvis mycket lättare på sig muskler än någon som tränat i ett par år. Så att använda en statisk siffra och tro att den ska gälla för all tid framåt är korkat.

Sen finns det ju ingen som helst poäng i att dela upp muskelmassa i ”torr” muskelmassa och muskelmassa med vatten. Orsaken är ju helt enkelt för att när musklerna sitter i din kropp så får du vätska med dina muskler. Så när man pratar om muskelmassa inkluderar man givetvis allt det som väger någonting, inklusive vätskan som finns bunden i musklerna.

Men för skojs skull så räknar vi ändå lite på Löwgrens siffror och använder han själv som exempel. Enligt honom så passar ju hans värde 2 kg muskler per år väldigt bra på hand själv.

Jag själv startade min karriär som en spinkig 75kgs grabb och nu 11år år senare har jag lyckats lägga på mig cirka 2kg muskler varje träningsår så att jag idag ligger runt 90-95kg beroende på säsong. Första åren la jag nog på mig uppåt 5kg varje år men då var som sagt det berömda vattnet inräknat så det är svårt att säga exakt hur mycket jag lagt på mig varje år…..

Den här matematiken går verkligen inte ihop. Tydligen så gick Löwgren upp uppåt 5 kg varje år i början men detta var en hel del vatten. Numera så väger han dock omkring 90-95 kg varav då ingenting alls är vatten :???: Herr Löwgren har alltså adderat en massa torrvikt till sina muskler. För annars så borde han ju kunnat ha lagt på sig omkring 70 kg från muskler och vatten under den här tiden men bara lyckats med 20 kg.

Om du tycker det är förvirrande så är det för att det är förvirrande. Det finns ingen som helst logik i hela det där inlägget. Det är Löwgren som bara hittat på något så det låter som att hans träning har varit näst inpå optimal över 11 år och han har precis nått upp till hans egna påhittade maxgräns. Att han sen får stryk av de flesta andra som tävlar beror då givetvis på att alla andra är dopade…

Fördöm Coca-Cola sen tackar ja till sponsring från Coca-Cola

Det här är ett fint exempel på hur Löwgren fungerar när det gäller kritik och ifrågasättande. I slutet på förra året tog han det minst sagt udda beslutet att påbörja ett samarbeta med Coca-Cola. Kostdoktorn tog underhållande fasta vid detta och la upp ett inlägg om det på sin blogg vilket ledde till att Löwgren fick ta emot en hel del kritik. Lösningen för honom blev att radera alla kommentarer och numera verkar det inte ens gå att kommentera på hans blogg överhuvudtaget.

Nästan direkt efter uppdagades det att Löwgren hade ett äldre inlägg där han kritiserat just Coca-Cola och andra sockersötade drycker. Kostdoktorn påpekade då detta och resultatet blev att Löwgren raderade hela det äldre inlägget. Löwgren har dock fortfarande kvar ett inlägg på sin blogg där han använder Coca-Cola som referens när han skriver upp dolda sockerfällor. Nummer två på listan är juice som då ska vara precis lika illa som Coca-Cola när det gäller socker.

Summering – Säger Martin Löwgren det så kan du inte lita på det

Som jag skrev i början så är detta ett inlägg som jag funderat på att skriva väldigt länge, flera år faktiskt. Orsaken till att det blev just nu var för att jag fick ett mejl från en vän till mig som tyckte att ett av Löwgrens inlägg var en rip off på en av mina artiklar som jag har haft med i BODY. Den artikeln han länkade till då var enligt mig inte ett tillräckligt uppenbart exempel på plagiering för att platsa bland exemplen här. Det fanns likheter i uppbyggnad och innehåll men hade det bara varit det inlägget så hade jag inte reagerat. Men den var tillräcklig för att jag äntligen skulle ta tag i den här texten.

Så för att summera allt det här så poängen att om du läser något skrivet av Martin ”Axon” Löwgren som verkar bra så är det mycket möjligen en omskrivning av en annan artikel. Och populärvetenskapliga omskrivningar av redan populärvetenskapliga texter blir sällan särskilt bra, tänk dagstidningarnas omskrivningar av pressreleaser. Är det istället ett eget verk av Löwgren du hittat så är sannolikheten stor att en del av det som står i texten inte stämmer.

Internet är väldigt stort. Det finns långt mer att läsa än någon någonsin har tid till. Så när du väl lägger tid på att läsa så välj dina källor.

Lågkolhydratkost och hjärt- & kärlsjukdom

En ganska nyligen publicerad review som tittar på effekten av att äta lågkolhydratkost på olika riskfaktorer får kardiovaskulära sjukdomar.

Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2014 Jan 2. pii: S0939-4753(13)00315-3.
The low-carbohydrate diet and cardiovascular risk factors: Evidence from epidemiologic studies.
Hu T(1), Bazzano LA(2).

AIMS: Obesity is an important public health issue because of its high prevalence
and concomitant increase in risk of cardiovascular diseases. Low carbohydrate
diets are popular for weight loss and weight management but are not recommended
in leading guidelines due to the perception that increases in dietary fat intake
may lead to an adverse cardiovascular risk profile. To clarify the effects of a
low-carbohydrate diet for weight loss on cardiovascular disease risk factors as
compared to a low fat diet for weight loss, we systematically reviewed data from
randomized controlled clinical trials and large observational studies.
DATA SYNTHESIS: We searched the MEDLINE database (Jan 1966-Nov 2013) to identify
studies that examined a low-carbohydrate diet as compared to a low-fat diet for
weight loss or the improvement of cardiovascular disease risk factors.
CONCLUSIONS: Recent randomized controlled trials document that low-carbohydrate
diets not only decrease body weight but also improve cardiovascular risk factors.
In light of this evidence from randomized controlled trials, dietary guidelines
should be re-visited advocating a healthy low carbohydrate dietary pattern as an
alternative dietary strategy for the prevention of obesity and cardiovascular
disease risk factors.

Det här abstraktet säger egentligen det mesta om studien i sig förutom att titeln i sig är ganska obegriplig. Det står epidemiologic studies men i själva verket har man nästan uteslutande tittat på faktiska interventionsstudier.

Det här är ju en av flera nyare översiktsartiklar och meta-analyser som alla kommit fram till att det inte finns några belägg för att inte rekommendera en lågkolhydratkost vid viktnedgång.

Det får ju en ännu en gång att undra varför man valde att addera ”gränser” när det gäller intaget av makronutrienter i nya NNR.

En annan sak av intresse här i Sverige är att man i den här studien inte direkt syftar på LCHF när man pratar om lågkolhydratkost. Istället pratar man främst om lite kolhydrater, lite mer protein och mer fett där fettet kommer från mer vegetabiliska källor istället för fler animaliska vilket är det vanliga inom LCHF. Så här skriver de i sin summering:

Reducing the quantity and improving the quality of carbohydrate intake by choosing healthy carbohydrate substitutes, such as olive oil, chicken, fish, avocado, green leafy vegetables, and soy products, may decrease the risk of cardiovascular disease in addition to producing weight loss.

De påpekar också en hel del av den forskning som visat att mer animaliska produkter, särskilt processade, korrelerar med flera negativa hälsoaspekter i främst epidemiologiska studier.

Vem är intresserad av fakta?

För några veckor sen blev jag kontaktad av en större kommun här nere i Skåne. Det var den här kommunens ”Drogförebyggande samordnare” som undrade om jag skulle vara intresserad av att komma och föreläsa för elever i deras kommun.

Jag var först väldigt skeptiskt då jag av egen erfarenhet vet att den typen av föreläsningar sällan är baserade på verklig information och fakta utan det brukar mest vara vanlig RF propaganda som nog de flesta som gått i skolan de senaste 20 åren stött på någon gång. Jag blev dock lovad i telefon att det inte var frågan om något sånt. Jag gick därför med om att träffa dem på ett möte för att diskutera en eventuell föreläsning.

Mötet gick ganska bra tycker jag. Först var det en mer allmän diskussion kring ungdomarna i kommunen och de problem som samordnaren samt två idrottslärare som också var med på mötet upplevde. Efter det kom vi in lite på mitt arbete och de nämnde då att de hade läst mitt inlägg kring RFs nya PR-video mot kosttillskott, Kosttillskott, RF och doping – lite nyans tack. Det verkade dock inte riktigt som om de verkligen hade läst inlägget så jag gick snabbt igenom det jag tar upp i inlägget.

Efter det gick vi vidare in på vad jag eventuellt skulle prata om i fall det skulle bli en föreläsning. Jag sa då att jag inte hade några problem alls med att säga att man inte behöver kosttillskott men jag var också noga med att påpeka att jag inte tänkte stå och slänga ur mig RF propaganda eller säga att proteinpulver skulle vara farligt eller liknande. Jag sa att jag tyckte det var mycket bättre om fokus las på vad som verkligen är bra mat. De var också väldigt tydliga med att de ville att jag skull avråda från energidrycker och påpeka farorna där och jag sa att det inte var några problem. För mig är energidrycker typ läsk på steroider och inget man bör dricka, särskilt inte som ung tonåring då den effektiva dosen koffein blir den dubbla om de väger omkring 40 kg.

Efter en dryg timmes diskussion kom vi fram till ett, enligt mig, väldigt bra upplägg. Fokus skulle ligga på bra mat och sen skulle jag ta upp varför energidrycker och de flesta typerna av kosttillskott likt PWO, fettförbrännare mm inte är någon bra idé och rent av kan vara farliga.

Efter detta lämnade jag mötet och vi var då, som jag tolkade det, överens om att jag skulle hålla två föreläsningar för elever i två olika åldersgrupper.

Några dagar senare får jag sen ett mejl där de skriver lite mer kring eventuella datum men de har då också adderat till det som de vill att jag ska ta upp att jag ska visa PR-videon från RF mot kostillskott. Jag svarade då att jag inte tänker förknippa mig med den videon eftersom den är missvisande. Jag föreslår istället en annan video som jag kan tänka mig att visa som ger en mycket mer korrekt bild av eventuella faror med kosttillskott rent allmänt.

Efter detta blir det totalt tystnad från samordnaren. Tio dagar senare hör jag av mig igen och frågar om en reaktion på mitt föra mejl och ett svar på om föreläsningarna fortfarande aktuella. Jag får då följande svar till min mejl:

Vi är mycket tveksamma till den film du skickade och funderar nu över hela upplägget. Jag får be att få återkomma till dig

Här under är filmklippet som de alltså är mycket tveksamma till.

Det är EXAKT det här som är faran med kosttillskott generellt. Det är precis det här som IOK själva varnar för i den studie som RF har refererat till titt som tätt i över 10 år nu. Det här klippet skulle givetvis presenteras i samband med att jag då tagit upp faror med produkter som faktiskt innehåller vad som står på burken likt synefrin, DMAA mm.

Nu vet jag inte hur det kommer bli i kommunen som jag skriver om här, men troligen kommer de att ta in någon annan som gillar att stå och fördöma allting kategoriskt och gärna slänga sig med påståenden likt 23 av 24 kosttillskott innehåller doping och inga kosttillskott fungerar. Samtidigt kommer ungdomarna att plocka upp sina telefoner, göra en sökning och läsa i två minuter för att sen inse att föreläsaren är full av skit.

Har vi tur så har ungdomarna hittat en bra mer objektiv källa via sin sökning. Mer troligt är det att de har hittat någon som säljer kosttillskott och som istället överdriver de positiva effekterna från dessa produkter och försöker att trycka på läsarna just PWO, fettförbrännar etc.

Det här är inte första gången

Det här är inte första gången som jag råkar ut för den här typen av hinder. Jag har anat samma attityd från flera andra skolområden och idrottsförbund som hört av sig. Detta är dock första gången som det blivit så väldigt uppenbart att det just handlar om att spridningen av propaganda från RF verkar med andra ord vara mer eller mindre obligatoriskt om du ska hålla en föreläsning på skolor i Sverige.

Summering – varför detta inlägg?

Vad är min poäng med detta inlägg? Ärligt talat så tror jag mycket att jag vill skriva av mig lite frustration så för en gångs skull använder jag den här bloggen mer som en blogg :)

Men jag vill också belysa något som i alla fall jag tror är ett problem idag. Information, både korrekt och felaktig, finns väldigt lättillgänglig för alla på flera olika sätt. Om du vill bli tagen på allvar så tror jag därför att du måste vara mån om att försöka hålla dig till att förmedla information som du verkligen kan försvara med rimliga och logiska resonemang. Allra helst ska du kunna backa upp dina påståenden med faktisk data eller väl underbyggda vetenskapliga modeller. Skolan idag, verkar dock inte särskilt sugen på att följa denna väg och ännu mindre sugna på att lära elever och studenter om denna väg.

Är det viktigast att vara smal eller vältränad?

Om du brukar läsa det jag skriver så vet du att jag är ganska negativt inställd till alla påståenden om att du kan vara överviktig och lika frisk som en normalviktig person så länge som du har bra kondition. Media har ju haft en väldig massa artiklar av den här typen de senaste åren och här är två exempel och söker du runt hittar du massor av fler artiklar.

Som jag också har varit inne på är det här ett resultat som pushas på och lyfts fram väldigt mycket av företagen som hjälper till allra mest att göra befolkningen överviktiga. Särskilt Coca Cola och andra läskföretag ligger bakom många av studierna som har pushat för detta resultat och givetvis innebär detta att resultaten också får stor plats i pressen varje gång de publiceras.

Verkligheten när det gäller forskning är dock en hel annan än det som nog de flesta tror att den är om de bara följer medias bevakning i den här frågan. I själva verket är det ganska mycket som talar för att det är viktigare att vara smal. Givetvis är en kombination bäst och det finns stora effekter från träning på hälsan men om du av någon anledning vill rangordna det så är smal av allt att döma viktigare. Befolkningen hade alltså varit som friskas om alla varit smala och haft bra kondition. Och skulle alla bli överviktiga så hade de haft större negativa effekter än om alla fått sämre kondition. Men både ökad vikt och sämre kondition är negativt.

Det är också givetvis så att du bland överviktiga hittar många färre vältränade personer än du gör bland de normalviktiga. Övervikt i sig är alltså en stor riskfaktor för att du ska vara/bli otränad så de där överviktiga men vältränade personerna som det skrivs om är väldigt få från början med. Jag har skrivit mycket mer kring det i inläggen Är du fet men frisk – för många är det bara tillfälligt, Övervikt leder till inaktivitet men inte vice versa och Feta är friskare än sjukt smala säger Coca C….SvD.

För ett par veckor sen publicerades ytterligare en studie på det här området som är lite intressant då den är här från Sverige och den har inkluderat en väldig massa människor.

Eur Heart J. 2014 Jan 7. [Epub ahead of print]
High aerobic fitness in late adolescence is associated with a reduced risk of myocardial infarction later in life: a nationwide cohort study in men.
Högström G, Nordström A, Nordström P.

AIMS: Cardiovascular disease is the leading cause of morbidity and mortality worldwide, and signs of atherosclerosis are present in all large arteries already in adolescence. We investigated the association between high physical fitness in late adolescence and myocardial infarction (MI) later in life. METHODS AND RESULTS: The study cohort comprised 743 498 Swedish men examined at the age of 18 years during conscription 1969-84. Aerobic fitness (Wmax) and muscle strength at conscription were measured using standardized methods. Myocardial infarctions occurring in the cohort were tracked through national registers. During a median follow-up period of 34 years, 11 526 MIs were registered in the cohort. After adjusting for age, body mass index (BMI), diseases, education, blood pressure, and socio-economic factors, one standard deviation increase in the level of physical fitness (Wmax) was associated with an 18% decreased risk of later MI [hazard ratio (HR) 0.82, 95% confidence interval (CI) 0.80-0.85]. The beneficial effects of Wmax were significant across all recognized BMI groups, ranging from lean (BMI < 18.5) to obese (BMI > 30) (P < 0.05 for all). However, obese men (BMI > 30) in the highest fourth of Wmax had a higher risk of MI than did lean men (BMI < 18.5) in the highest (HR 4.6, 95% CI 1.9-11.2), and lowest (HR 1.7, 95% CI 1.2-2.6) fourth of Wmax. CONCLUSIONS: We report a significant graded association between aerobic fitness in late adolescence and MI later in life in men. However, obese men with a high aerobic fitness had a higher risk of MI than lean men with a low aerobic fitness.

Alla Svenskar som mönstrade mellan 1969-1984 är inkluderade i den här studien vilket innebär att det är väldigt många deltagare, drygt 700 000 svenska män. Det enda man har gjort är att man har tagit deltagarnas BMI, deras testvärden vid konditionstestet samt deras styrkevärden och sen undersökt om det funnits något samband mellan dessa och risken för hjärt- och kärlsjukdom massor av år senare.

Här under kan du se sambandet mellan deltagarnas kondition och deras risk för hjärtinfarkt.

Risken för hjärtinfarkt beroende på aerob förmåga och BMI

Risken för hjärtinfarkt beroende på aerob förmåga och BMI. De mest vältränade med lägst BMI hade minst risk för hjärtinfarkt. En ökad BMI höjde risken mer än en sämre kondition.

Som du kan se är det ganska tydligt att en högre BMI ökar risken mycket mer än en sämre kondition. Personer med BMI över 25 som var vältränade hade fortfarande en dubbelt till fyra gånger så stor risk för hjärtinfarkt jämfört med personer med låg eller normalvikt. Även de sämst tränade normalviktiga personerna hade lägre risk för hjärtinfarkt än de mest vältränade överviktiga i den här studien.

Här under har du samma form av undersökning mellan styrka och risken för hjärtinfarkt.

Förhållandet mellan styrka och risken för hjärtinfarkt

Förhållandet mellan styrka och risken för hjärtinfarkt. Benstyrka hade ingen inverkan alls på risken för hjärtinfarkt.

Den här grafen visar tydligt att styrka inte har särskilt stor inverkan på hjärt och kärlhälsa. Jag brukar säga att styrka är främst för livskvalité och kondition är främst för livslängd. Det är givetvis en otroligt grov indelning och det är ingen tvekan om att styrka även kan inverka på livslängd och när det gäller kondition så har den en väldigt stor inverkan på livskvalité med.

Brister med den här studien (och alla andra)

Det finns givetvis brister i den här studien. Detta är epidemiologi och det enda man har gjort är att man har testat personerna vid ett enda tillfälle och sen har man endast följt dem med hjälp av nationella register. Så en person som hade god kondition när han var 18 år kan ju givetvis haft totalt värdelös kondition 10 år senare och sen hållit sig på den låga nivån i ytterligare 20-25 år.

Så vi vet inte om det verkligen är så att de som var överviktiga men vältränade vid 18 års ålder verkligen har hållit sig i den kategorin över längre tid. Men detta är en brist som du finner i alla de studier som är gjorda. Även studierna gjorda med stöd från Coca Cola som fått stora uppslag i våra dagstidningar. Styrkan med den här studien jämfört med de tidigare är att ingen som varit delaktig vid insamligen av den här datan har vetat att det skulle användas till detta. Och det är väldigt många deltagare i studien. Svagheterna är istället att det endast är män som är med i studien. Vi vet inte vad som gäller för kvinnor.

Sen kan det vara värt att tänka på att alla män som testades i den här studien var 18 år vid testerna. Utan att ha någon data som egentligen stödjer det så skulle jag gissa att det nog generellt sett är så att många fler är fysiskt aktiva som 18 åringar än när de är kanske 30-40 år gamla. De som däremot är aktiva som 30-40 åringar är nog sannolikt också aktiva när de är 50-60 år. Så i andra studier där man har tittat på hur aerob förmåga påverkar hälsan där man testat lite äldre personer vid studiens start har man kanske fått en bättre bild. De som tränade när studien börja var kanske mer troliga att träna framåt i tiden med? Detta skulle innebära att resultatet från dessa studier bättre undersöker effekten av fortsatt fysisk aktivitet istället för bara effekten av ens aeroba förmåga 20-30 år tidigare.

Tittar vi på andra studier på området så finns det dock en del som talar för att den här studien ändå visar på en verklig effekt av övervikt. Som jag har skrivit om i inläggen Är du fet men frisk – för många är det bara tillfälligt och Övervikt leder till inaktivitet men inte vice versa så tenderar personer att bli inaktiva när de går upp i vikt och de som är överviktiga men friska tenderar att få sämre hälsovärden än normalviktiga och friska om du följer dem över tid. Sen finns det ju även longitudinella studier som visat att Överviktiga dör i förtid, även när de är ”friska”.

Summering

Det här är lite tråkigt information att skriva om men samtidigt tror jag inte att det finns någon orsak att försöka finjustera information så det blir mer politiskt korrekt eller ska tilltala fler människor. Övervikt i sig är en riskfaktor för dålig hälsa oavsett personens kondition. Det är inte bara studier som de här som stödjer det utan det finns massor av rent mekanistiska studier som visat att fetmassa utsöndrar massor av hormoner och andra ämnen som, när det blir för mycket av dem, har en negativ inverkan på flera olika hälsomarkörer.

Så träna för din hälsa och träna för att dig hålla din vikt. Men äter du dåligt och har ett antal kilo extra på kroppen så gör du bäst i att fixa till din kost med. I alla fall om du vill minska risken för sjukdom senare i livet. För livskvalité kan man alltid diskutera vad som borde prioriteras :)

Alla E-ämnen och kemikalier i vår mat

Idag är det ju en stor trend när det gäller att allting ska vara ”naturligt” och även om jag ser fördelar med en trend av den här typen istället för trender kring en viss typ av mat eller att vi ska vara rädda för en viss ingrediens. Men tyvärr är det ju som vanligt de extrema personerna som får höras väldigt mycket i samband med diettrender och när det gäller ”naturligt” så är ju inte det något undantag.

Det finns gott om exempel på människor som är livrädda för E-ämnen som de, utan undantag, kan kalla för gift. Inlägg där någon person som inte kan någonting alls kring näringslära, kemi eller nått annat som kunde vara relevant har googlat till sig vad ingredienserna i deras färdigmat/godis/tandkräm innehåller och sen gör ett blogginlägg av det är vanliga. Slutsatserna är mer eller mindre fullständigt felaktiga men då folk älskar ”naturligt” så sprids de här inläggen väldigt mycket av okritiska människor via sociala medier.

En kemilärare i Australien tröttnade på detta och den kemifobi som råder och han svar är fullständigt briljant. Beskåda ett helt ”naturligt” ägg.

Helt naturliga ingredienser som du finner i ett ägg

Helt naturliga ingredienser som du finner i ett ägg.

Jag får nog lägga in en lite disclaimer här i att jag inte vet om den här analysen är på ekologiska ägg ;) Här är några fler helt naturliga produkter.

Helt naturliga blåbär med massor av e-ämnen och kemikalier

Helt naturliga blåbär med massor av E-ämnen och kemikalier

Innehållet i en helt naturlig och obesprutad banan

Innehållet i en helt naturlig och obesprutad banan

Allt innehåll i en naturlig passionsfrukt

Allt innehåll i en naturlig passionsfrukt

Kemiläraren som har gjort alla de här bilderna verkar fortfarande lägga upp fler efterhand på sin sida så vill du veta vilka kemikalier du dagligen äter så är det bara att besöka sidan.

Så för att summera. Det är bra att vara skeptisk till vad som tillsätts i mat. Ofta används tillsatser för att på ett lite artificiellt sätt höja upplevelsen av maten vi äter. Producenterna får maten att verka vara av bättre kvalité än den verkligen är.

Men allt som börjar med E eller som har ett namn som du tycker låter som en kemikalie är inte nödvändigtvis farligt. Vi äter kemikalier alltid, vid varje måltid i varje dag av våra liv.

Svenskens ursprung – var kommer vårt DNA ifrån?

Då börjar julen gå mot sitt slut och vad kan vara bättre än att få lära sig lite om sin historia på juldagen? Det här är resultatet från en ny undersökning på Europas befolkning där man med hjälp av gener försöka klura ut var vi kommer ifrån kommer ifrån, eller rättare sagt, vilka folkgrupper vi härstammar från (2).

Först har man analyserat generna på människor från olika arkeologiska fynd och sen undersökt hur mycket gemensamt olika folkgrupper i Europa har med dessa förhistoriska människor. På så sätt kan man se vilken förhistorisk folkgrupp som dagens Européer har ärvt mest från.

Nutidens europeer har genetiska anlag från minst tre olika forntida folkgrupper

Nutidens europeer har genetiska anlag från minst tre olika forntida folkgrupper.

I triangeln har tre olika forntida befolkningar. En folkgrupp kallad Ancient North Eurasians som levde i Sibirien för flera tusen år sen. En kallad West European Hunter-Gatherers som är i princip vad det låter som. Det är det jägar och samlar folk som levde i västeuropa innan jordbruket kom in. Den tredje gruppen är Early European Farmers som kom från mellanöstern/östra Europa och drog in över Europa tillsammans med jordbruket.

Det du kan se är mer eller mindre alla i Europa idag har minst hälften av sitt arv från jordbrukare som kom från mellanöstern och östra europa. De folkgrupper som ärvt mest från dessa är inte så förvånande människor från områdena kring medelhavet.

Nordbor ligger någonstans lite mer kring 50-50 när det gäller arv från äldre samlar-jägarfolk och jordbrukare som kom in. Vi har alla ett litet arv från folkgruppen kallad Ancient North Eurasians men den är ganska blygsam i alla folkgrupper man studerat här. Hade den här studien genomförts i Finland, Ryssland eller balkländerna hade det dock sett annorlunda ut. De har mer gener från denna folkgrupp.

Bilden här under säger nog mest något för de som känner till vad Haplogrupp betyder. Väldigt kort kan man säga att det är en metod för att avgöra varifrån man ärver sina gener. Det du kan se i bilden är hur det ser ut hos dels före jordbruket, under jordbruket och i dagens Européer. Som du kan se är det numera en granska bra mix på det hela och delarna från människorna som levde innan jordbruket är inte särskilt dominanta.

Europeers gener förr och idag

Europeers gener förr och idag. Diagrammen visar fördelningen av olika så kallade haplogrupper i Europeer före jordbruket, under jordbrukets införande och idag.

Vi verkar ha ätit gott om kolhydrater förr med

Ett annat fynd i de här analyserna var att vi människor varit väl anpassade för att bryta ner kolhydrater även innan jordbruket. För att bryta ner stärkelse och glykogen använder både vi och apor oss av något som kallas amylas, ett enzym som utsöndras i munnen och börjar bryta ner maten vi äter. Jag har skrivit om det här tidigare i inlägget Kolhydrater under människans evolution. Där skrev jag följande:

Det man har sett när man jämför förekomsten av amylas och gener för att bilda amylas är att människor generellt sett har en högre förekomst än både schimpanser och dvärgschimpanser (4).

I den här studien har man gjort en liknande analys som den jag tar upp där. Fast istället för att analysera förekomsten av den här genen hos nutida människor så har man analyserat de äldre arkeologiska fynden. Alltså människor innan jordbruket kom till Europa. Resultatet blev att man såg precis samma mängd av dessa gener även hos dessa människor.

We recently reported that the Denisova and Neandertal genomes have the ancestral state of two copies of amylase. We find that Motala12, Loschbour and Stuttgart have 6, 13, and 16 copies of AMY1 respectively, well within the range of current European populations. This suggests that amylase copy number expanded in Homo sapiens before the advent of agriculture. Further sequencing of early modern humans should help to refine the picture of the emergence of extra AMY1 copies in humans

Som du läsa har man alltså tidigare funnit att neandertalare och en folkgrupp kallad Denisova endast hade två kopior av den här genen. Detta är samma antal som schimpanser och det talar alltså för att de främst ätit enkla sockerarter, protein och fett. I alla fall så hade de inte påbörjat någon anpassning för en diet med mycket stärkelse.

De äldre samlar och jägarfolken i Europa däremot hade alltså anpassat sig för en kost med mer stärkelse. Och detta var alltså innan jordbruket kom. För att du ska ha något att jämföra värdena på 6, 12 och 16 här ovanför med så har du ett diagram här under från nutida befolkningar indelade i om de kulturellt normalt äter mycket stärkelse eller mindre stärkelse.

Antalet AMY1 kopior hos olika folkgrupper idag.

Antalet AMY1 kopior hos olika folkgrupper idag. Människor med fler AMY1 kopior är bättre på att bryta ner stärkelse i maten.

De äldre samlar och jägarfolken verkar alltså ha varit precis lika väl anpassade till att äta stärkelse som vi kulturerna som normalt äter en hel del stärkelse idag. Grafen här under är från studien jag pratar om här och visar siffrorna från Motala, Luxenburg och Stuttgart tillsammans med värden för människor i olika världsdelar idag samt neandertalare och denisovaner.

Bryta ner stärkelse med hjälp av amylas

Mängden AMY1 kopior för att bilda amylas och bryta ner stärkelse i olika folkgrupper från förr och idag.

Blå ögon och mörkare hy

Ett sista intressant fynd var att blå ögon var mer vanligt hos människor med lite mörkare hy medan de med ljusare hy nästan alltid hade bruna ögon. I den här studien var det till exempel ett fynd från Luxemburg som hade blå ögon och lite mörkare hy medan ett fynd från Stuttgart hade mörka ögon och ljusare hy.

Man har tidigare också funnit en man i nordvästra Spanien som levde för uppskattningsvis 7000 år sen som också hade blå ögon (1). Det är ju än så länge väldigt sparsamt med data men om just nu pekar det mot att blå ögon kan ha varit ett tidigare drag som funnits redan hos en del samlar och jägarfolk i Europa medan ljus hy kommit senare med jordbrukare.

Summering

Det här är fortfarande ett område som det forskas en hel del kring. Så den här ”kartan” kommer troligen att förändras allt eftersom. Det som redan är tydligt är dock att den väldigt förenklade bild som används av ”stenåldersmänniskan” kring många dieter idag är i princip ren skönlitteratur.

Förutom att vi kan säga saker som att det inte fanns skitmat för en 10 000 år så går det inte att vara mycket mer specifik än så. Och det går ännu mindre att säga vad vi är ”anpassade för att äta” och sen släppa en receptbok på det eller ännu värre, säga korkade saker som att vi ”inte tål kolhydrater för det åt vi människor väldigt lite av för”.

Sen innebär ju inte det att vi därför tål allting lika bra. Det kan mycket väl vara så att vissa saker är sämre än annat att äta. Och vi vet ju redan en hel del där kring vad som ofta är bra matval och sämre matval. Men samtidigt finns det en väldig massa kvar att utforska. Personligen tycker jag till exempel att effekten från vissa kategorier av livsmedel är ganska dåligt utforskat.

Det som är hett just nu är ju vete och spannmål och där är det dåligt utforskat. Det finns många studier som jämför fullkorn mot mer raffinerade former av spannmål men väldigt lite som verkligen jämför mat med eller utan spannmål. Allt snacket om att vete/gluten är livsfarligt och roten till allt ont är skitsnack*. Men det innebär ju inte att det är omöjligt att vete/gluten kan vara ett sämre val än många andra livsmedel.

Men att förlita sig på en mer eller mindre egenpåhittad stenåldersmänniska som huvudargument för att säga att vete/gluten är farligt fungerar inte. Då handlar det om tro, inte vetenskap.

*Undantaget här är givetvis om du verklige har celiaki. Att då äta vete innebär verkligen fara för många elakartade komplikationer. Mer läsning här, Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet.

Stress påverkar din återhämtning efter träning

Stress är något vi alla lever med. Överlag pratar man kring stress som något dåligt, men som det mesta annat här i livet så handlar det om dosering. Det är väl belagt att människor ofta presterar bättre under en viss stress och även all form av träning är ju stress för kroppen.

För mycket stress är däremot negativt och särskilt när det ligger över dig hela tiden. I dagens samhälle är det utan tvekan så att det är en väldigt viktig kunskap/färdighet att kunna slappna av när tiden ges. Jag pendlar nuförtiden en hel del ner till Lund och det är mer regel än undantag att man ser folk som sitter stressade på sina platser om tåget är några minuter sent. Om du är en av dessa personer, DET FINNS INGET ATT GÖRA ÅT DET! Så luta dig tillbaka och slappna av så länge tåget rullar och sen när de väl har stannat så kan du springa till jobb/skola. Då får du lite konditionsträning med ;)

Nog om det där. Det jag tänkte skriva om idag är en väldigt intressant studie som har tittat på hur den mer kroniska formen av stress påverkar återhämtningen från styrketräning.

J Strength Cond Res. 2013 Dec 13.
Chronic Psychological Stress Impairs Recovery of Muscular Function and Somatic Sensations over a 96 Hour Period.
Stults-Kolehmainen MA, Bartholomew JB, Sinha R.

The primary aim of this study was to determine whether chronic mental stress moderates recovery of muscular function and somatic sensations: perceived energy, fatigue and soreness, in a four-day period following a bout of strenuous resistance exercise. Undergraduate resistance training students (n = 31, age = 20.26 ± 1.34 y) completed the perceived stress scale (PSS) and Undergraduate Stress Questionnaire, measure of life event stress. At a later visit, they performed an acute heavy-resistance exercise protocol (10-RM leg press test plus six sets: 80-100% of 10-RM). Maximal isometric force (MIF), perceived energy, fatigue, and soreness were assessed in approximately 24-hour intervals post-exercise. Recovery data was analyzed with hierarchical linear modeling (HLM) growth curve analysis. Life event stress significantly moderated linear (p = .027) and squared (p = .031) recovery of MIF. This relationship held even when the model was adjusted for fitness, workload, and training experience. Perceived energy (p = .038), fatigue (p = .040) and soreness (p = .027) all were moderated by life stress. Mean perceived stress modulated linear and squared recovery of MIF (p values < .001) and energy (p = .004) but not fatigue or soreness. In all analyses, higher stress was associated with worse recovery. Stress, whether assessed as life event stress or perceived stress, moderated the recovery trajectories of muscular function and somatic sensations in a 96 hour period after strenuous resistance exercise. Therefore, under conditions of inordinate stress, individuals may need to be more mindful about observing an appropriate length of recovery.

Det man gjorde i den här studien var att man först lät ~30 personer fylla i ett frågeformulär framtaget för att mäta stress. Därefter lät man deltagarna genomföra ett styrketräningspass. Styrketräningspasset var 6 set på 10 RM i en benpressmaskin med ganska ordentlig uppvärmning innan.

Efter det här passet följde man upp deltagarna under fyra dagar. En gång per dag fick de genomföra lite olika tester. När man hade detta resultat så tittade man på om deltagarnas poäng från stresstesten påverkade deras återhämtning efter träningspasset.

Resultatet blev en ganska tydlig skillnad mellan deltagarna som uppgav mycket stress och deltagarna som inte uppgav så mycket stress.

För mycket stress försämrar återhämtningen efter styrketräning

Deltagarna som upplevde en högre stress i sin vardag behövde längre tid på sig för att återfå styrkan efter styrketräningen

Diagrammet här ovanför visar att deltagarna som upplevde en högre stress (blå linje) behövde mer tid på sig att för att återfå sin styrka efter träningspasset jämfört med grupperna som upplevde mindre stress i sin vardag.

Förutom resultatet här ovanför så fann man även att deltagarna med mindre stress upplevde en högre nivå av energi redan dagen efter träningen samt att skillnaden mellan grupperna ökade mer och mer allt eftersom tiden gick.

Stress försämrar återhämtningen efter träning

Deltagarna som upplevde en högre stress återhämtade sig sämre än de med mindre stress. I det här diagrammet kan du se deltagarnas upplevda energinivåer efter träningen.

Det här diagrammet tycker jag är lite extra intressant då det dels verkar visa att deltagarna som upplevde mindre stress i vardagen faktiskt hade mindre energi direkt efter träningspasset. Redan ett dygn senare hade dock gruppen återhämtat sig och rent av gått förbi de andra grupperna. Den här skillnaden fortsatte sedan att öka allt eftersom tiden gick.

Vad händer på lång sikt?

Det är ju intressant att spekulera lite kring hur stress skulle kunna påverka resultatet på längre sikt. Som jag ser det verkar det finnas två olika effekter här.

Dels verkar det som att deltagarna med mindre stress möjligen har orkat träna bättre under själva träningspasset. Träningen som man utförde i den här studien var upplagd så att deltagarna skulle klara minst 10 repetitioner i varje set. Om de inte klarade det så fick de sänka vikten för att klara 10 repetitioner i efterföljande set. Så det är fullt möjligt att några deltagare sänkte vikten mer än andra deltagare.

Hur det gick för de olika grupperna får vi inte veta i den här studien men det är här som jag spekulerar i att deltagarna som upplevde mindre stress i vardagen kanske inte behövde sänka vikterna lika tidigt eller fort. Det skulle ju förklara varför de upplevde att de tappat mer fysisk energi direkt efter träningen.

Den andra effekten är ju den man verkligen mätte. Alltså den sämre återhämtningen. Det här är givetvis något som begränsar förmågan att träna ofta alternativt förmågan att träna hårt. För på något sett måste man balansera upp återhämtningen med träningen.

En annan aspekt på det hela är att även om träningen kanske bara genomförs två gånger i veckan och återhämtningstiden hade varit tillräcklig för alla deltagarna i den här studien så har ju ändå gruppen med mer stress i livet känt att de haft mindre energi under vilodagarna. Så även när stressen kanske inte påverkar resultatet direkt så är den ju ändå möjligen negativ på andra delar av livet.

Summering

Många har idag svårt att själva reglera sina stressnivåer. Det är mycket utifrån som påverkar och det är inte alltid man själv har kontroll över det. Men samtidigt finns det en hel del man kan påverka själv. För stress är något man upplever. Det handlar alltså mycket om hur du tolkar situationen om den upplevs som stressande eller inte. Och här finns det mycket att lära och träna upp.

Men allt kan du som sagt ändå inte påverka. Och när du inte kan påverka det så får du istället ta hänsyn till det. Det innebär till exempel att du som motionär troligen inte kan ge dig på samma träning som en person som idrottar på heltid utför. Träningen måste helt enkelt anpassas efter din återhämtningsförmåga. Och om du inte har samma förutsättningar när det gäller återhämtning så kan du inte helt enkelt inte träna lika hårt. Det finns ju mycket mer än livsstress som spelar in här, men det är en aspekt.